Landsort: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Landsort karta ritad.jpg|150px|left|border]] | |||
[[Fil:Landsort 1865.jpg|thumb|200px| Landsort 1865. Illustration]] | [[Fil:Landsort 1865.jpg|thumb|200px| Landsort 1865. Illustration]] | ||
[[Fil:Landsort fyr 1891.jpg|thumb|200px| Landsort fyr 1891. Foto Lotsverket]] | [[Fil:Landsort fyr 1891.jpg|thumb|200px| Landsort fyr 1891. Foto Lotsverket]] | ||
| Rad 42: | Rad 43: | ||
* Den översta delen av stentornet togs bort och utbyttes mot en konisk påbyggnad av järnplåt, med lanternin och omgående lins. | * Den översta delen av stentornet togs bort och utbyttes mot en konisk påbyggnad av järnplåt, med lanternin och omgående lins. | ||
* Linsen av 2:a ordningen (1400 mm Ø) bestod av 5 [[fack]] à [[trumlins]] 60° + [[planlins]] 12° (med rött glas), med [[krona]] (15 ringar) och [[krans]] (5 ringar), [[omgående]], omloppstid 5 minuter, urverk med lod, lodvikt 83 kg. [[Oljelampa]] för [[rovolja]]. | * Linsen av 2:a ordningen (1400 mm Ø) bestod av 5 [[fack]] à [[trumlins]] 60° + [[planlins]] 12° (med rött glas), med [[krona]] (15 ringar) och [[krans]] (5 ringar), [[omgående]], omloppstid 5 minuter, urverk med lod, lodvikt 83 kg. [[Oljelampa]] för [[rovolja]]. | ||
* [[ | * [[Spegelfyr]]apparaten flyttades och uppfördes i modifierad form 1871 i [[Skag]]s fyr. | ||
'''1870''' anordnades en [[bifyr]], riktad mot grundfri sektor, i den nedre delen av tornet. | '''1870''' anordnades en [[bifyr]], riktad mot grundfri sektor, i den nedre delen av tornet. | ||
| Rad 48: | Rad 49: | ||
'''1872''' enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående linsfyr med växlande vitt och rött sken. Lat. N. 58° 44’,5. Long. O. 17° 52’,4. | '''1872''' enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående linsfyr med växlande vitt och rött sken. Lat. N. 58° 44’,5. Long. O. 17° 52’,4. | ||
* Fyrapparaten: 2:dra [[ordning]]ens [[lins]]-, [[omgående]]. | * Fyrapparaten: 2:dra [[ordning]]ens [[lins]]-, [[omgående]]. | ||
* Fyrljusets höjd över vattenytan: [[ | * Fyrljusets höjd över vattenytan: 150 [[fot]] (45 m). | ||
* Fyrtornet: nedtill sten, vitt; upptill järnplåt, rött | * Fyrtornet: nedtill sten, vitt; upptill järnplåt, rött | ||
* Lysvidd: 18 (distans)minuter. | * Lysvidd: 18 (distans)minuter. | ||
| Rad 81: | Rad 82: | ||
'''1955''' uppsattes i samma torn en [[bifyr]]. Lins av 5:e ordningen (375 mm Ø). Karaktär: [[F]] WRG | '''1955''' uppsattes i samma torn en [[bifyr]]. Lins av 5:e ordningen (375 mm Ø). Karaktär: [[F]] WRG | ||
== Avbemanning == | |||
'''1963''' automatiserades fyren. | '''1963''' automatiserades fyren. | ||
* Fyrplatsen avbemannades, se [[avbemanning]]. | * Fyrplatsen avbemannades, se [[avbemanning]]. | ||
== Personal == | |||
== Och sedan == | == Och sedan == | ||
Versionen från 27 mars 2014 kl. 17.08
Landsort, fyrplats och lotsplats i Stockholms skärgårds södra havsband.
WGS-84 Lat. N. 58° 44’,4. Long. O. 17° 51’,9.
Fyrplatsen bemannad 1651-1963, se bemanning.
Början
Landsort anses vara den första fyr byggd av svenskar. I Sverige fanns vid denna tid fyrar men de hade rövats från andra länder genom krig och freder, och följaktligen byggts av andra länder.
1651 hölls en fyr tänd på Landsort. Den byggdes av Abraham van Eijck. Den lyste med talgljus i en lykta, se entreprenör.
1652 upphörde verksamheten efter bråk om pengar och ansvar.
1669 fick Johan van der Hagen kungligt privilegium att där uppföra och driva en fyr. Ett trätorn med lanternin och speglar började byggas.
1671 tändes på platsen en fyrlykta med talgljus. Tornet var ännu inte klart.
1678 tändes fyren, nu försedd med stålspeglar tillverkade av lybeckaren Johan Daniel Braun. Fyrljuset sågs "tre och en halv mil ut till sjöss". Se längdmått.
1686 brann tornet ner.
Öppen kolfyr
1687 slöts kontrakt med Margareta van der Hagen om uppförandet av en ny fyr. Den blev av sten och av typen "öppen kolfyr" och uppfördes. (Detta blev början på nuvarande torn.)
1839 övertog Kronan ansvaret för fyren, se entreprenör.
Spegelfyr
1840 ombyggnad från öppen kolfyr till omgående spegelfyr.
- Fyren fick en lanternin med 3x3 paraboliska speglar med var sin oljelampa för rovolja.
- Urverket var tillverkat av Skoglund i Marstrand.
Linsfyr
1870 ombyggnad från spegelfyr till linsfyr.
- Den översta delen av stentornet togs bort och utbyttes mot en konisk påbyggnad av järnplåt, med lanternin och omgående lins.
- Linsen av 2:a ordningen (1400 mm Ø) bestod av 5 fack à trumlins 60° + planlins 12° (med rött glas), med krona (15 ringar) och krans (5 ringar), omgående, omloppstid 5 minuter, urverk med lod, lodvikt 83 kg. Oljelampa för rovolja.
- Spegelfyrapparaten flyttades och uppfördes i modifierad form 1871 i Skags fyr.
1870 anordnades en bifyr, riktad mot grundfri sektor, i den nedre delen av tornet.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående linsfyr med växlande vitt och rött sken. Lat. N. 58° 44’,5. Long. O. 17° 52’,4.
- Fyrapparaten: 2:dra ordningens lins-, omgående.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 150 fot (45 m).
- Fyrtornet: nedtill sten, vitt; upptill järnplåt, rött
- Lysvidd: 18 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 75 fot (22,5 m).
- Lysfält: runt om horisonten, utom över Öja-landet.
- Tornets höjd från grund: 88 fot (26,4 m).
Fyrtornet ligger på sydligaste udden av det långsträckta Öja-landet och anvisar från sjön kommande fartyg ej mindre det sydligaste inloppet förbi Dalarö till Stockholm, än även farleden dit förbi Södertälje, det förra öster om Öja-landet, det senare väster därom. Linsapparaten är av 2:dra ordningen och omgående. Den visar under loppet av en minut ett stadigt, ofärgat sken under 50 sekunder, därefter ett rött sken av 5 sekunder, vilket föregås och följes av 2 till 3 sekunders mörker.
I sydöstra sidan av stentornets fot är en direktionsfyr med grönt sken anbringad, vars lysfält sammanfaller med den vinkel, varigenom från sjön inkommande fartyg bör angöra Landsorts fyr, för att gå fria från de yttre grunden, som i öster och väster begränsa inloppet. Direktionsfyren har en linsapparat av 5:e ordningen, med grön skärm. Ankommande fartyg kan gå nära upp under fyren, där landet är djupt nära inpå, då sikte erhålls av Måsknuvs ledfyr, vilken, på sätt vid dess beskrivning närmare anges, tjänar till rättelse för vidare segling upp till Älvsnabben. Vid fyrplatsen finns gonggong och kanoner. Under tjocka ges med den förra signal minst var 10:e minut, och med de senare besvaras fartygs skott eller annan signal, som på fyrplatsen hörs.
Själva stentornet är vitt. Den koniska påbyggnaden däremot röd. Norr om fyren på ett avstånd av omkring 1200 fot står telegraf- och lotsuppassningshus, men varken fyrbetjäningens eller lotsarnas boningshus är från sjön synliga. De förra ligger på norra sluttningen av berggrunden nedanför fyrtornet, de senare dels på västra, dels på östra sidan av ön, vid de nordvart om fyren ingående små vikarna. Den koniska påbyggnaden av järn jämte linsfyrapparaten anbringades 1870, då också all äldre torninredning med trappor av trä borttogs och en spiraltrappa av järn uppsattes.”
1873 installerades två mistsignalkanoner.
Fotogenlampa
1887 utbyttes rovoljelampan mot fotogenlampa med veke.
1902 installerades en knallsignalapparat, åtkomligt från vaktrummet på tornet.
Lux-ljus
1906 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus.
1935 installerade Kungl. Telegrafstyrelsen en radiopejlstation på fyrplatsen.
Elektriskt ljus
1938 elektrifierades fyrplatsen. Nytt maskinhus med reservkraftverk. Ny kraftcentral installerades.
- Cirkulär radiofyr installerades.
- Knallsignalapparaten byttes ut mot Nautofon och flyttades till Svenska Högarna.
- Fyrlinsen byttes ut mot den som suttit i Skrivareklippans fyr (Varberg), men modifierad enligt nedan.
1955 uppsattes i samma torn en bifyr. Lins av 5:e ordningen (375 mm Ø). Karaktär: F WRG
Avbemanning
1963 automatiserades fyren.
- Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
Personal
Och sedan
1968 var tornet 25,2 m högt, upptill rött, nedtill vitt.
- Optisk karaktär: B (1+4) W 60 s 18 M. Omgående lins. Elektriskt ljus. Ljusstyrka: W 250 000 cd.
- Akustisk karaktär: Nautofon 1 ljud var 30 s (5 + 25). Nautofonen är uppsatt i ett rött 20 m högt fackverkstorn på udden 300 m SSV om fyren.
- Cirkulär radiofyr: RC 236. Räckvidd: 50 M. ID-signal: LO. Frekvens: 294,2 kHz.
- Ingick i kedjan Fårö, Landsort, Gustav Dalén kassunfyr, Kungsgrundet, Almagrundet.
199? upphörde mistsignaleringen.
1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar, dvs 13 stycken behölls i drift, varav Landsort var en.
1993 Radiofyr Landsort ID: LO. Frekvens 289,5 kHz
Nuvarande optik huvudfyr: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk planlins med 12 fack à 30°, (4 fack med lins + 105° öppen + 1 fack med lins + 105° öppen), med krona, omgående, lagrad på kullager, omloppstid 60 sekunder, glödlampa 1000 W.
Nuvarande karaktär huvudfyr (2000): Fl(1+4) W 60 s 22 M. Lyshöjd: 44,5 m.
Nuvarande optik bifyr: 5:e ordningen (375 mm Ø) dioptrisk trumlins med 6 fack à 60°, med krona och krans.
Nuvarande karaktär bifyr (2000): F WRG 14 M.
Jfr fyr- och handelshistoria, öppen kolfyr, fyrljusreflektor, fyroptik, växelsken, bifyr, mistsignal, radiofyr, Hållö, Skrivareklippan.