Lots

Från fyrwiki
Version från den 1 december 2016 kl. 19.56 av Leif.elsby (Diskussion | bidrag)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök

lots, person för fartygs vägledande genom farleder. Arbetsgivare var Lotsverket eller motsvarande. På Vänern var det Venerns Seglationsstyrelse. Arbetets utförande var styrt av reglementen. Förr avlades en ed vid tillträdandet av befattningen som lots. Att fartyg önskar lots signaleras med någon form av lotssignal. På engelska benämns ordet lots för "pilot", vilket förklarar varför lotsbåtarna nuförtiden har denna text på sina sidor.

Lotsar med barn, cirka 1890
LoggaLotsstyrelsen.jpg

Symbol Person.jpg VSS logo .jpg Livet.jpg

Uniform modell 1874 för lots och fyrman. Foto Oxelösundsarkivet
Brämön fyr med signalställning som visar att lots fanns att få. Foto Lotsverket
Mössmärke för lotsdirektör och lotsinspektör. Figur Leif Elsby
Klaff för lotsdirektör. Figur Leif Elsby
Klaff för lotsinspektör. Figur Leif Elsby
Mössmärke för lots. Figur Leif Elsby
Klaff för överlots. Figur Leif Elsby
Klaff för mästerlots. Figur Leif Elsby
Klaff för lots. Figur Leif Elsby

Lotsplats

Lotsplats är det ställe där lots är stationerad. På samma sätt som för fyrplatser har arbetsgivaren Lotsverket ställt tjänstebostäder till lotspersonalens förfogande. Där har lotsar bott med sina familjer.

Lotsled

Lotsled är en farled i vilken lots är skyldig att framföra fartyg.

Lotsled är vanligen utprickad och fyrbelyst till ledning för fartyg som går utan lots.

  • Lotsarna själva är skyldiga att hitta vägen även om prickar och annan vägledning saknas.

1930 var antalet lotsleder 2 173 stycken. De var upptagna i en särskild förteckning. Avgörandet om en lotsled skulle tas upp eller läggas ner togs av Kungl. Maj:t.

  • Lotsverket kunde bestämma angående tillfälliga lotsleder.

Lotssignal

Lotssignal är en signal för att påkalla lots eller visa att ledig lots fanns att erhålla.

Förr kallade fartyg på lots genom att hissa signalflagga "G", med betydelsen "Jag begär lots".

  • Då lots anlänt fartyget hissade man signalflagga "H", med betydelsen "Jag har lots ombord".

1930 kallade fartyg på lots genom att hissa signalflaggorna "PT" eller "S" eller

  • lotsgös (fartygets nationalflagg hissad på främsta masttoppen) eller genom att
  • hissa en kon med spetsen uppåt och två kulor över denna kon.

Under mörker kallade fartyg 1930 på lots genom "blänkfyr" (eng. blue-light) var 15:e minut eller genom ett klart vitt sken eller bloss visat ovan relingen med korta mellantider och med omkring en minuts varaktighet varje gång eller något av dessa sken jämte en lanterna med klart vitt sken.

I osiktigt väder kunde lotsars uppmärksamhet påkallas med ångvissla eller mistlur.

Den tidigaste igenkänningssignalen för en lotsbåt var en fyrkantig, vit flagga.

  • 1862 ändrades den till att vara en till hälften vit, till hälften blå flagga.
  • 1882 infördes igenkänningssignalen till att vara en i storseglet insydd vertikal, röd våd.
  • 1930 förde lotsbåt under dager en till hälften vit, till hälften blå flagga, väl synlig på masttopp eller särskild stång. Seglande större lotskutter förde dessutom en röd duk i storseglet eller ordet "LOTS" anbringat på detta.
  • Under mörker förde lotsbåt 1930 en lanterna med ett vitt och ett rött glas, varmed omväxlande vita och röda ljussignaler gavs till ankommande fartyg.
  • Numera används kommunikation över VHF-radio.

Vid en del fyrplatser, där lotsar var stationerade, fanns signalkulor, svarta med ett vitt mittbälte.

  • Om kulan var hissad, visade detta att lots fanns att tillgå.
  • Om alla lotsar var utgångna var signalkulan nedhalad.

På fyrskeppet Falsterborev hade man även lots ombord. 1872 signalerades detta med att en vit och blå flagg var hissad.

Lotsavgift

Lotsavgift kallades förr lotspenningar är den avgift som erläggs för fartygets lotsning.

I äldre tid utgick ersättning för lotsning enligt överenskommelse. Sedan lotsarna ålagts skyldighet att betjäna den allmänna sjöfarten utfärdades lotstaxa bestämd efter olika grunder med hänsyn till lotsledernas längd och beskaffenhet, det lotsade fartygets djupgående, nationalitet mm.

Enligt 1930 gällande bestämmelser utgick lotsavgift efter taxa som utfärdats av Lotsstyrelsen enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder. Dessa utgick från fartygets dräktighet och den lotsade distansen. Vilka fartyg som var skyldiga att anlita lots eller i varje fall erlägga lotsavgift bestämdes i lotsförordningen.

Lotsavgift ingick till statskassan till 60% och tillföll lotsarna vid platsen med 40%. Lotspersonalens andel fördelade i regel i olika lotter mellan lotsarna vid vederbörande lotsplats, så kallade lotslotter.

Fartyg hade skyldighet att i samband med resa i viss farled erlägga den för lotsning där bestämda ersättningen, oavsett fartyget anlitar lots eller ej, så kallad lotsavgiftsplikt. Vilka fartyg som är skyldiga att anlita lots eller i varje fall erlägga lotsavgift bestäms i lotsförordningen.

Lotsförordning

Lotsförordningen, vanlig benämning på kunglig förordning från 15 februari 1881 angående förhållandet mellan sjöfarten och Lotsverket. Denna har sedan ändrats flera gånger.

De viktigaste bestämmelserna gällande 1930 var:

  • För fartyg i främmande stats tjänst, exklusive örlogsfartyg för vilka gäller andra regler, skall kronolots anlitas i alla lotsleder och övriga, inomskärs belägna leder, som passeras.
    • Detta skall göras vid resa från öppen sjö eller riksgräns till lossnings- eller lastningsort, eller omvänt.
  • När annat fartyg ankommer från eller avgår till utländsk ort skall kronolots anlitas i alla lotsleder och övriga, inomskärs belägna leder, som passeras.
    • Detta skall göras vid resa från öppen sjö eller riksgräns till lossnings- eller lastningsort, eller omvänt.

Befriade från skyldighet att anlita kronolots var:

  • kronans fartyg,
  • svenska och utländska fartyg vilkas dräktighet ej överstiger 40 ton, förutsatt att de inte bogserar ett fartyg som har lotsplikt,
  • färjor i reguljär trafik i Öresund,
  • isbrytarfartyg i tjänst,
  • fartyg på resa mellan svensk och utländsk hamn i Östersjön, Öresund, Bälten, Kattegatt eller Skagerack intill linjen Hanstholm - Lindesnes,
  • fartyg som för proviantering, bunkring, dödsfall eller ogynnsam väderlek går in till och därefter direkt ut till sjöss från svensk hamn eller redd,
  • fiskefartyg som utgår från svensk hamn och vilkas dräktighet ej överstiger 130 ton.

Utöver en mängd bestämmelser om lotsningstjänsten samt om fyrar, båkar och andra säkerhetsanstalter för sjöfarten innehåller lotsförordningen stadganden om "fyr- och båkavgifter".

Tjänstegrader

I Sverige gäller som regel att lots skall vara av staten antagen och examinerad. En sådan kronolots är antingen mästerlots, (ordinarie) lots, extra lots eller lotslärling.

Sedan lotslärling under tillräcklig tid övats vid lotsplatsen skall han genomgå lotsexamen inför lotskaptenen och i närvaro av platsens förman, jämte en eller två examinerade kronolotsar, varefter han får sin styrsedel, som berättigar honom att lotsa fartyg, antingen av upp till för området maximalt djupgående eller av i styrsedeln angivet största djupgående.

Extra lots benämns lärling som erhållit styrsedel till för området maximalt djupgående. Extra lots kan förordnas att tills vidare förrätta lotstjänst inom området.

Ordinarie lots utnämns av Lotsstyrelsen.

Till mästerlots kan utnämnas lots som innehaft sin tjänst i 15 år.

Till lotsförman vid lotsplats antas lämpligaste mästerlots eller lots som fyllt 21 år. Lotsförman är som regel lotsningsskyldig. Äldre benämning: lotsålderman.

Överlots tillsätts vid större lotsplatser. Dessa fullgör lotsförmans åligganden men är i regel befriade från skyldighet att lotsa.

Andra lotsar

Förutom kronolots finns vänerlots, kanallots och hamnlots.

Lotsbricka

Som ett tecken på utövning av tjänst hade lots på bröstet en synlig mässingsbricka, så kallad lotsbricka.

  • Kronolots hade en med under en kunglig krona ordet "KRONOLOTS".
  • Vänerlots hade en oval bricka med över ett ankare texten "LOTS Å SJÖN WENERN"
  • Kanallots hade en oval bricka med under Vattenfalls logotype ordet "KANALLOTS".
  • Hamnlots hade en oval med bricka ordet "HAMNLOTS". Senare ändrades denna till en oval bricka med en gyllene krona och under denna bokstaven "H", blå botten.

Lotsed

Lots som tillträdde befattningen fick avlägga en ed, så kallad lotsed. Den hade följande lydelse enligt ”Förordning angående lotsväsendet i Sverige och Finland”, given Stockholm den 19 september 1766:

"Jag N.N., förordnat Kronans lotsman, lovar och svär vid Gud och Hans heliga evangelium, att jag skall för min rätta arvkonung hava och hålla den stormäktigaste Konung och Herre, herr Karl den XI, Sveriges, Götes och Vendes Konung, Storfurste till Finland, hertig uti Bremen, Verder, Stettin ... till hans Kongl. Maj:ts tjänst, mig bjudandes och befallandes varda, så skicka och förhålla som en trogen och ärlig Kongl. Maj:ts undersåte ägnar och anstår, och jag det inför Gud, högstbem:te hans Kongl Maj:t, dess amiralitets kollegio samt var ärlig man och kan tryggeligen till ansvars stånda: så sant mig Gud hjälpe till liv och själ ...".

Tagande av lots

1766, Stockholm den 19 september utgavs ”Förordning angående lotsväsendet i Sverige och Finland, efter Kongl. Maj:ts nådigaste befallning”. I denna framgår att lotsarna löd under Kongl Maj:t, dess amiralitets kollegio, dvs örlogsflottans ledning. Dessutom: §1. "Skola alla de som till lotsar antagas och förordnas först och främst vara nationelle svenske undersåtar ... ."

1798, Drottningholms slott den 29 oktober utgavs "Förordning rörande Båk- och Lotsinrättningar": "... ifrån vårt Amiralitet (ledningen för örlogsflottan) flytta vården och inseendet över samtliga båk- och lotsinrättningar till den över Arméns flotta härstädes förordnade styrelsen ..."

§ 4. Fartygets befälhavare tillåts, om en kronans lots inte går att få tag på, få anlita fiskare eller skärkarl för lots till hamn. Denne står då i samma ansvar som en kronans lots.
§ 60. Lotsar och lotsdrängar skall noga känna farvattnen i sina leder ... samt ha nödvändig kunskap för att kunna manövrera och förtöja fartyget under rådande förhållanden.
§ 63. "... Lotsbåt utmärkes under rodd med en utblåsande vit flagg, fästad vid en lagom lång stake; under segling utmärkes den med en svärtad upprättstående duk av hela storseglet ..."
§ 67. Om lots pga rådande sjö och väder inte kan gå ombord, skall han "hålla sig framför bogen i lovart samt med sin flagg giva fartyget tecken, för att hålla det i rätta leden ..."
§ 73. "Den lots som av okunnighet, vårdslöshet, försummelse eller oredigt förhållande (onykterhet, se alkohol), under sin tillträdda lotsning sätter fartyget på grund, skall oaktat ingen skada därigenom händer straffas med femton par spö ... "

Lotsinstruktion

Lotsinstruktion är en instruktion som reglerade lotsens arbete.

Utdrag ur lotsinstruktion för Trollhätte Kanal, utgåva 1817 (på den tiden var rusdrycker och inverkan därav mycket vanligt förekommande i det svenska samhället):

  • Alla fartyg är berättigade till lots, där sådan finns att tillgå.
  • Ingen skeppare eller båtkarl skall mot sin vilja tvingas ta lotshjälp, och behöver i så fall inte betala avgift för sådan.
  • Lots skall inte ta ut mer betalt än vad taxan medger.
  • Lots skall noga känna farvattnen inom sitt distrikt och skall allt efter behov kunna manövrera fartyget medelst roder, segel, åror och stakar samt fermt och behändigt kunna förtöja det.
  • Så snart lots kommit ombord har han ensam befälet.
  • Är skeppare eller besättning så berusade att lots ej med säkerhet kan manövrera fartyget skall lots låta kasta ankar.
  • Skeppare bör tillse, och detta synnerligen noggrant, att lots icke förtär starka drycker i samband med lotsningen.
  • Skeppare skall rätt uppge fartygets djupgående och tala om var ankartåg, dragg, linor och övrigt tågvirke finnes ombord. (Anm. Taxan utgick efter fartygets djupgående.)
  • Sättes fartyget på grund eller tager annan skada genom lotsens vårdslöshet, oskicklighet eller dryckenskap, skall lotsen plikta fyra (4) gånger beloppet av lotspengarna och dessutom ersätta skadan efter lagarnas föreskrift. (Anm. Enligt annan källa ådömdes lotsen 15 par piskrapp "oaktat om fartyget tagit skada eller inte".)
  • Det åligger lots att anskaffa lotsdrängar i erforderligt antal och undervisa dessa. Lotsen är ansvarig för sina drängars uppförande.

Länkar


Jfr fyr- och båkavgift, Lotsverket, Lotsstyrelsen, Venerns Seglationsstyrelse, Trollhätte kanal, straff, alkohol, signalflaggor, fyrskepp, VHF, uniform, personal