Måseskär

Från fyrwiki
Version från den 3 februari 2014 kl. 15.50 av Leif.elsby (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hållö karta ritad.jpg
Måseskär vykort
Måseskär fp 1891
Måseskär fyr 1916
Måseskär fyrmästare med mistsignalkanonen 1919
Måseskär 1924
Måseskär gamla och nya fyren samt Nautofonen
Lux-ljus

Måseskär, fyrplats 1 M SV om Kärringön utanför Orust, Västerhavet. Lat. N. 58° 06’. Long. O. 11° 20’.

Bemannad 1865-1978, se bemanning.

Före

1829 uppsattes på Kronans bekostnad ett stångmärke på Måseskär.

1863 tillbringade Heidenstam i Bohuslän för att planera fyrbyggena där: Måseskär, Väderöbod och Pater Noster.

  • När Måseskär uppfördes fanns ingen fyr mellan Hållö och Marstrand (Carlstens fyr).
  • Ön Måseskär fann han att vara tillräckligt hög och stor samt att det där fanns en källåder med vatten tjänligt att dricka.

1864 godkändes i ett kungligt brev daterat 16 augusti ritningarna till fyrtorn och fyrplats.

Fyren tändes

1865 anlades fyrplatsen. Stångmärket revs.

I maj landsteg en 44 man stark arbetsstyrka ledd av C F Carlsson. Den bestod av 1 smed, 4 bergsprängare, 2 stenhuggare, 2 murare, 22 timmermän och 13 hantlangare.
Fyrplatsen anlades samtidigt med byggandet av fyrtornet. Boningshus av timmer, uthus, matkällare och dass. Sprängd och stensatt brunn. Båthamn med slip. Gångvägar.
Den 9 juli inspekterade N G von Heidenstam det då färdiga tornet uppmonterat i tillverkningshallen hos Eriksbergs. Det befanns vara felfritt så det monterades ner och fraktades i delar till fyrplatsen.
Den 9 september anlände fyrpersonalen som bestod av fyrmästare, fyrvaktare samt fyrbiträde. De åtföljdes av sin familjer.
Men man fick vänta en tid på att det röda lampglaset skulle levereras. Den 8 oktober tändes rovoljelampan för första gången.
  • Fyren var ett rödmålat, öppet pelartorn i järn, 22 m högt.
Lanternin med rovoljelampa och lins.
Eriksbergs Mekaniska Verkstad i Göteborg tillverkade tornet.
Snickerifabriken Bark & Warburg tillverkade snickerier till husen.
Ritat av A O Alrutz, C F Carlsson, L Fr Lindberg. Ritningarna godkända av Nils Gustaf von Heidenstam.
Oljelampa med rött lampglas. Karaktär: fast rött sken, lysvidd 12 M.

”Fyrtornet är uppfört på ön Måseskär utanför Kärringö lotsplats. Ostvart om fyren ligger fyrbetjäningens rödmålade bostadshus. Emedan ön är fullkomligt kal, syns alla byggnaderna väl till sjöss och utgör sålunda ett gott dagmärke.”

1869 målades fyren med mot sjösidan vita fält för att lättare kunna särskiljas från Heidenstamfyrarna Pater Noster och Väderöbod.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast rött sken. Lat. N. 58° 5’,7. Long. O. 11° 20’,3.

  • Fyrapparaten: 2:dra ordningens lins-.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 114 fot (34,2 m).
  • Fyrtornet: öppet pelartorn av järn, röd- och vitrutigt
  • Lysvidd: 12 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 54 fot (16,2 m).
  • Lysfält: från OSO 1/2 O över S, V och N till NO t N.
  • Tornets höjd från grund: 73 fot (21,9 m).

Linsfyrapparaten av 2:dra ordningen har rött lampglas, varigenom det röda skenet åstadkommes. Genom en på landsidan anbringad försilvrad större spegel förstärks fyrljuset i riktning mot VSV. Fyrtornets övre inklädda del är åt sjösidan målad med omväxlande röda och vita rutor, och trapptrumman därunder med ett vitt mittbälte. Under disigt väder och tjocka besvaras med 2:ne tätt på varandra följande skott ljudsignaler, som hörs från i närheten varande fartyg. Alla fyrbyggnaderna uppfördes 1865, och på hösten samma år tändes fyren första gången.”

1873 utbyttes mistsignalering med gonggong mot två mynningsladdade sexpundiga mistsignalkanoner på lavetter.

  • Ett kruthus uppfördes.

Fotogenlampa

1884 utbyttes rovoljelampan mot en fotogenlampa med en veke.

1885 installerades en ångmistsirén eldad med kol i ett maskinhus byggt i tegel.

  • Det tog ett par timmar att elda upp trycket innan sirénen kunde användas.
  • Mistkanonerna behölls som reserv.

Ny lins

1887 utbyttes den stillastående 2:a ordningens trumlins mot en 3:e ordningens omgående lins driven med lod och urverk.

  • Fyrkaraktären ändrades från F R till Bx(3) W 30 s. Lysvidden ökades från 12 M till 20 M.
  • Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en catadioptrisk planlins med 12 fack à 30°, med krona (11 ringar) och krans (4 ringar), tillverkad 1887 av F.Barbier & Cie, omgående, lagrad på 8 metallhjul, driven med urverk med lod, lodvikt 116 kg.
  • Fotogenlampa med tre vekar (Carcelbrännare).
  • Den gamla 2:a ordningens lins delades upp och flyttades till Helsingborg (3 fack à 60°) samt till Bergudden (2 fack à 60°).
  • (Vad hände med den sfäriska spegeln à 60° ?).

1892 byggdes en fotogenbod.

1898 byggdes en vågbrytare.

Lux-ljus

1904 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus. Fyrens ljusstyrka: 60 000 Hefnerljus.

  • En båtkran anordnades i hamnen.

1905 anordnades en ny väg för transport av kol.

1906 uppsattes ett kruthus, flyttat från Pater Noster samt en ny tvätt- och bagarstuga.

1908 flyttade en lärarinna, Blenda Johansson, till barnen på ön. Undervisningen skedde i ett av vindsutrymmena. Se lotsbarnskola.

  • Lärarinnan fick sitt boställe i ett rum på vinden, som också var lektionssal.

1909 anordnades en båtslip med kran.

1915 modifierades användningen av kruthuset till fotogenbod.

1916 installerades en ny sirén som tidigare suttit på fyrplatsen Understen.

  • Ångmaskinen ersattes av en råoljedriven motor tillverkad av Avance.

1919 installerades en ny, utanpåliggande trumma för lodet till fyrapparaten. Den var placerad utanför det centrala trapphuset.

1921 byggdes båtslipen om.

1923-1924 installerades ett nytt mistmaskineri.

1925 togs den ena sexpundiga mistsignalkanonen bort.

1927 skulle den kvarvarande kanonen flyttas för att "pryda klipporna vid Vinga".

  • Men den räddades kvar av fyrpersonalen genom en nödlögn.
  • "På grund av kanonens kolossala tyngd blev företaget uppskjutet tills vidare".
  • Kanonen står kvar på Måseskär än idag.

1928 anordnades ringledning mellan bostadshuset och mistsignalstationen.

1941 byggdes i betong ny kaj och vågbrytare.

1942 borrades ny brunn.

Elektriskt ljus

1950 drogs elkabel till Måseskär.

  • Fyrplats och fyrljus elektrifierades.
  • Lux-ljuset utbyttes mot elektrisk glödlampa.
  • Maskinhuset byggdes om.

1953 installerades en ny teckengivare för mistsignaleringen. En ny båtkran anordnades.

1955 utbyttes lod och urverk för drivningen av linsens rotation mot en elmotor i fyren.

1961 var fyrkaraktären Bx(3) 30 s 17 M. Ljusstyrka: 280 000 HK. Mistsignal: Tyfon 2 ljud 30 s (2+4+2+22).

1968 Optisk karaktär: Bx(3) W 30 s 17 M. (1,5 + 2,5 + 1,5 + 2,5 + 1,5 + 18,5). Lyshöjd: 33,8 m. Ljusstyrka: W 200 000 cd.

  • Akustisk karaktär: Tyfon 2 ljud 30 s (2+4+2+22).

Ny fyr

1978 lyftes på plats med helikopter en i plast ny 13 m hög fyr försedd med 4:e ordningens lins.

Avbemanning

  • Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
  • Avbemanningen föregicks av stora protester av yrkesfolk och allmänhet.

Personal

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Måseskär

Och sedan

1983 bildades Stiftelsen Bevara Måseskär som har avsikten att vårda fyrplatsen och har lagt ner ett stort arbete för att bibehålla den i skick.

1988 genomfördes en omfattande renovering av den gamla Heidenstamfyren.

  • Steg för steg renoveras även fyrplatsen.

Nuvarande karaktär (gamla fyren): (släckt)

Nuvarande optik (nya fyren): 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins. Glödlampa. Elklipp.

Nuvarande karaktär (nya fyren, 2000): Fl(3) WRG 30 s 16 M.


Jfr linsfyr, Heidenstam, förstärkt, mistsignal, Lux-ljus, omgående, Pater Noster, Västerhavet, lotsbarnskola.