Måseskär

Från fyrwiki
Version från den 11 november 2017 kl. 17.10 av Leif.elsby (Diskussion | bidrag)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök

Måseskär, svensk f.d. bemannad fyrplats c:a 2 M SV om Käringön utanför Orust, Skagerack. Bemannad 1865-1997

I havsbandet mellan Marstrand och Lysekil. Den gamla Heidenstamfyren kom till fyrplatsen i form av ett "Mecano". Delarna monterades under förhållandevis kort tid. Trots att de var galvaniserade och trots personalens idoga arbete med underhåll tog rosten sitt grepp. En ny fyr i plast byggdes för att ersätta den gamla. När fyrplatsen skulle avbemannas blev det folkstorm. Ideella krafter har tagit över den gamla fyren som vid vissa tillfällen tillåts lysa i sin forna glans. Tack för det, Sjöfartsverket!
Hållö karta ritad.jpg
Fl(3) 30s.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Skott från mistsignalkanonenMåseskär fyrplats. Mynningsflamman från svartkrut syns normalt knappt i dagsljus. Lägg även märke till "puffen" ur fänghålet. Bildruta från en lyckad videoinspelning augusti 2017. Foto Mikael Glatzl
Måseskär gamla fyr lyser augusti 2015 under jubiléet 150 år. Foto Christer Hjelmsten
Måseskär. Foto Esbjörn Hillberg
Måseskär nya och gamla fyr. Foto Tomas Knutsson
Måseskär nya och gamla fyr samt mistsignalkanon. Foto Esbjörn Hillberg
Måseskär. Foto DT
Måseskär linsen till heidenstamfyren sedd underifrån. Foto Leif Elsby
Måseskär linsen till gamla fyren sedd framifrån. Foto Esbjörn Hillberg
Måseskär gamla och nya fyren samt Nautofonen. Foto Leif Elsby
Måseskär fyrplats 1891. Foto Lotsverket
Måseskär fyr 1916. Foto Lotsverket
Fyrmästare Alfred Nilén med mistsignalkanonenMåseskär 1919. Foto Lotsverket
Lux-ljus. Figur Leif Elsby
Måseskär 1924. Foto Lotsverket
Fyrmästare Holm på Måseskär 1924. Arkiv Bohusläns museum
Måseskär med familjerna Danielssson, Nord m.fl. Arkiv AnnMarie Eklund
Vykort. Arkiv AnnMarie Eklund
Fyrfolk på Måseskär. Till höger fyrmästare och fyrvaktare i uniform. Arkiv AnnMarie Eklund
Måseskär nya fyren. Foto E Hillberg
Batteripack till nya fyren. Foto MS
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
820600 1978 N 58 06, O 11 20 Fl(3) WRG 30s 16 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1865 1859 1978 1997 13 27,5


Före

1829 uppsattes på Kronans bekostnad ett stångmärke på Måseskär.

1863 tillbringade Nils Gustaf von Heidenstam sommaren i Bohuslän för att planera fyrbyggena där: Måseskär, Väderöbod och Pater Noster.

  • När Måseskär uppfördes fanns ingen fyr mellan Hållö och Marstrand (Carlstens fyr).
  • Ön Måseskär fann han att vara tillräckligt hög och stor samt att det där fanns en källåder med vatten tjänligt att dricka.

1864 godkändes i ett kungligt brev daterat 16 augusti ritningarna till fyrtorn och fyrplats.

Fyren tändes

1865 anlades fyrplatsen Måseskär. Stångmärket revs.

I maj landsteg en 44 man stark arbetsstyrka ledd av C F Carlsson. Den bestod av 1 smed, 4 bergsprängare, 2 stenhuggare, 2 murare, 22 timmermän och 13 hantlangare.
Fyrplatsen anlades samtidigt med byggandet av fyrtornet. Boningshus i trä prefab från Bark & Warburg, uthus, matkällare och dass. Sprängd och stensatt brunn. Båthamn med slip. Gångvägar.
Den 9 juli inspekterade N G von Heidenstam det färdiga fyrtornet då det stod uppmonterat i tillverkningshallen hos Eriksbergs. Det befanns vara felfritt så det monterades ner och fraktades i delar till fyrplatsen.
Den 9 september anlände fyrpersonalen som bestod av fyrmästare, fyrvaktare samt fyrbiträde. De åtföljdes av sin familjer.
Men man fick vänta en tid på att det röda lampglaset skulle levereras. Den 8 oktober tändes rovoljelampan för första gången.
  • Fyren var ett rödmålat, öppet pelartorn i järn, 22 m högt.
Lanternin med rovoljelampa och lins.
Eriksbergs Mekaniska Verkstad i Göteborg tillverkade tornet.
Snickerifabriken Bark & Warburg tillverkade hus och snickerier.
Ritat av A O Alrutz, C F Carlsson, L Fr Lindberg. Ritningarna godkända av Nils Gustaf von Heidenstam.

Original optik: 2:a ordningen (1400 mm Ø) dioptrisk trumlins 5 fack á 60° + sfärisk spegel 1 fack á 60° samt katadioptrisk 6 fack krona (12 ringar) och 5 fack krans (5 ringar), Henry Lepaute, trevekig moderatörlampa för rovolja med rött lampglas

Karaktär: fast rött sken, lysvidd 12 M.

”Fyrtornet är uppfört på ön Måseskär utanför Kärringö lotsplats. Ostvart om fyren ligger fyrbetjäningens rödmålade bostadshus. Emedan ön är fullkomligt kal, syns alla byggnaderna väl till sjöss och utgör sålunda ett gott dagmärke.”

1869 målades fyren med mot sjösidan vita fält för att lättare kunna särskiljas från Heidenstamfyrarna Pater Noster och Väderöbod.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast rött sken. Lat. N. 58° 5’,7. Long. O. 11° 20’,3.

  • Fyrapparaten: 2:dra ordningens lins-.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 114 fot (34,2 m).
  • Fyrtornet: öppet pelartorn av järn, röd- och vitrutigt
  • Lysvidd: 12 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 54 fot (16,2 m).
  • Lysfält: från OSO 1/2 O över S, V och N till NO t N.
  • Tornets höjd från grund: 73 fot (21,9 m).

Linsfyrapparaten av 2:dra ordningen har rött lampglas, varigenom det röda skenet åstadkommes. Genom en på landsidan anbringad försilvrad större spegel förstärks fyrljuset i riktning mot VSV. Fyrtornets övre inklädda del är åt sjösidan målad med omväxlande röda och vita rutor, och trapptrumman därunder med ett vitt mittbälte. Under disigt väder och tjocka besvaras med 2:ne tätt på varandra följande skott ljudsignaler, som hörs från i närheten varande fartyg. Alla fyrbyggnaderna uppfördes 1865, och på hösten samma år tändes fyren första gången.”

1873 utbyttes mistsignalering med gonggong mot två mynningsladdade sexpundiga mistsignalkanoner på lavetter.

  • Ett kruthus uppfördes.

Fotogenlampa

1884 utbyttes rovoljelampan mot en fotogenlampa med en veke.

1885 installerades en ångmistsirén eldad med kol i ett maskinhus byggt i tegel.

Ny lins

1887 utbyttes den stillastående 2:a ordningens trumlins mot en 3:e ordningens omgående lins driven med lod och urverk.

  • Fyrkaraktären ändrades från F R till Bx(3) W 30 s. Lysvidden ökades från 12 M till 20 M.
  • Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en catadioptrisk planlins med 12 fack à 30°, med krona (11 ringar) och krans (4 ringar), tillverkad 1887 av F.Barbier & Cie, omgående, lagrad på 8 metallhjul, driven med urverk med lod, lodvikt 116 kg.
  • Fotogenlampa med tre vekar (Carcelbrännare).
  • Den gamla 2:a ordningens lins delades upp och flyttades till Helsingborg (3 fack à 60°) samt till Bergudden (2 fack à 60°).
  • (Vad hände med den sfäriska spegeln à 60° ?).

1892 byggdes en fotogenbod.

1898 byggdes en vågbrytare.

Lux-ljus

1904 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus. Fyrens ljusstyrka: 60 000 Hefnerljus.

  • En båtkran anordnades i hamnen.

1905 anordnades en ny väg för transport av kol.

1906 uppsattes ett kruthus, flyttat från Pater Noster samt en ny tvätt- och bagarstuga.

1908 flyttade en lärarinna, Blenda Johansson, till barnen på ön. Undervisningen skedde i ett av vindsutrymmena. Se lotsbarnskola.

  • Lärarinnan fick sitt boställe i ett rum på vinden, som också var lektionssal.

1909 anordnades en båtslip med kran.

1915 modifierades användningen av kruthuset till fotogenbod.

1916 installerades en ny mistsirén som tidigare suttit på fyrplatsen Understen.

  • Ångmaskinen ersattes av en råoljedriven motor tillverkad av Avance.

1919 installerades en ny, utanpåliggande trumma för lodet till fyrapparaten. Den var placerad utanför det centrala trapphuset.

1921 byggdes båtslipen om.

1923-1924 installerades ett nytt mistmaskineri.

1925 togs den ena sexpundiga mistsignalkanonen bort.

1927 skulle den kvarvarande kanonen flyttas för att "pryda klipporna vid Vinga".

  • Men den räddades kvar av fyrpersonalen genom en nödlögn.
  • "På grund av kanonens kolossala tyngd blev företaget uppskjutet tills vidare".
  • Kanonen står kvar på Måseskär än idag.

1928 anordnades ringledning mellan bostadshuset och mistsignalstationen.

1941 byggdes i betong ny kaj och vågbrytare.

1942 borrades ny brunn.

Måseskär 1vyk.jpg Måseskär 2vyk.jpg Måseskärs fyr 1900 - 1930.jpg Måseskär vykort.jpg

Elektriskt ljus

1950 drogs elkabel till Måseskär.

  • Fyrplats och fyrljus elektrifierades.
  • Lux-ljuset utbyttes mot elektrisk glödlampa.
  • Maskinhuset byggdes om.

1953 installerades en ny teckengivare för mistsignaleringen. En ny båtkran anordnades.

1955 utbyttes lod och urverk för drivningen av linsens rotation mot en elmotor i fyren.

1961 var fyrkaraktären Bx(3) 30 s 17 M. Ljusstyrka: 280 000 HK. Mistsignal: Tyfon 2 ljud 30 s (2+4+2+22).

1968 Optisk karaktär: Bx(3) W 30 s 17 M. (1,5 + 2,5 + 1,5 + 2,5 + 1,5 + 18,5). Lyshöjd: 33,8 m. Ljusstyrka: W 200 000 cd.

  • Akustisk karaktär: Tyfon 2 ljud 30 s (2+4+2+22).

Ny fyr

1978 lyftes på plats med helikopter en i plast ny 13 m hög fyr försedd med 4:e ordningens lins.

Avbemanning och personal

  • Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
  • Avbemanningen föregicks av stora protester av yrkesfolk och allmänhet.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Måseskär

Och sedan

1983 bildades Stiftelsen Bevara Måseskär som har avsikten att vårda fyrplatsen och har lagt ner ett stort arbete för att bibehålla den i skick.

1988 genomfördes en omfattande renovering av den gamla Heidenstamfyren.

  • Steg för steg renoveras även fyrplatsen.

2015 gav Transportstyrelsen tillstånd för "Tillfällig driftsättning av Måseskär G:a Fyr".

  • Tidpunkt: 1 - 8 aug 2015. Den gamla fyren på Måseskär kommer tillfälligt driftsättas under angiven tid på grund av 150-årsjubileum. Under samma tid kommer ordinarie fyr på Måseskär att vara släckt. Måseskär gamla fyr Fl(3) W 30s 20M. 58-05,64N. 011-19,83E
  • Transportstyrelsen Publ. 7 juli 2015. Notisen publicerad i Ufshäfte: 2015:554


Nuvarande karaktär (gamla fyren): (släckt)

Nuvarande optik (nya fyren): 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins. Glödlampa. Elklipp.

Nuvarande utseende (nya fyren): Vitt cirka 13 m högt plasttorn, upptill försett med röda fyrkantiga dagmärken

Nuvarande karaktär (nya fyren): Fl(3) WRG 30s 16M (samma karaktär som den gamla fyren). Lyshöjd: 27,5 m

Länkar

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, Fv, Fb, sem.-vik. 1943 hela semestertiden,
Klass Fyrplats klass: I. Dyrortsgrupp: B.
Fyrinrättningen Fotogenglödljus, lins 3:e ordningen. Mistsirén, motordrivet mistsignalmaskineri. Röd- och vitrutigt 22 m högt nedtill öppet fyrtorn av järn. Fyren anlagd år 1865.
Läge och natur Ett c:a 500 m långt och 300 m brett skär SV om Käringön. Ingen nämnvärd växtlighet.
Bostäder Fm 3 rum och kök, Fv och Fb vardera 2 rum och kök. Inga bekvämligheter.
Hamn Skyddad hamn iordningställd 1941. Båtkran och slip.
Kommunikationer 4 resor i månaden april-sept., 3 resor okt.-mars till Käringön med verkets motorbåt.
Postanstalt Käringön (fiskeläge). Väg dit: 1,5 dist.-min.
Handelsbod Käringön.
Skola Folkskola Käringön.
Övrigt Dricksvatten från borrad 42 m djup brunn. Ej fri transport av bränsle. Ingen stormvarningsstation men meteorologiska observationer journalföras.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Ett hus med tre lägenheter och vindsrum ägs av SjöV men Stiftelsen Måseskär har nyttjanderätt. Bastu, museum och tvättstuga ägs av stiftelsen. Mer information om Måseskär se Måseskärs fyr
Ägare SjöV (0771-630000) äger nya fyren. Heidenstamfyren överläts år 1988 med nyttjanderätt till Stiftelsen Måseskär.
Kontaktperson Heidenstamfyren, fyrplatsen, museum. m.m. kontakta Stiftelsen Måseskär, Raimo Niklasson 0706-921007, Christer Hjelmsten 0708-622662 eller Björn Aschan 0767-898118, Hemsida: www.maseskarsfyr.se
Vägbeskrivning Käringön är närmaste bebodda ö. Båtarna till Käringön trafikeras av Västtrafik och avgår från Tuvesvik - Orust. Avstånd Käringön - Måseskär c:a 2 nm, inga reguljära båtförbindelser. Käringöns Sjötaxi 0708 30 12 32 eller Sjötaxi Karingo 0705 940 234. Fyrplatsens hamn har insegling från ost och kan endast anlöpas av mindre motorbåtar.
Övrigt Redan 1829 byggdes ett 13 m högt sjömärke som revs när fyren tillkom. Den första fyren, en 21,7 m hög röd Heidenstamfyr som byggdes av Eriksbergs Merkaniska Verkstad i Göteborg, finns fortfarande kvar. 1884 monterades en fyrvekig lampnäbb för fotogen i moderatörlampan, linserna täcktes av röda glas. 1887 ersattes lampan av trevekig fotogenlampa, oföränderlig bränsleyta och 1865 års lins av en 3:e ordn. (1000 mm) dioptrisk planlins med bulls-eye och 6 inslipade ringar, 12 fack á 30° med katadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar) på alla fack, F.Barbier & Cie, roterande på 8 hjul, urverk med lod (vikt 114,77 kg, lodlina 40 m), vitt ljus (13.000 Hefner). Linsen finns fortfarande i den släckta fyren. Den gamla 2:a ordn. linsen fördelades mellan Hälsingborg 1889 (3 fack) och Bergudden 1895 (2 fack). Trelågigt Luxljus installerades 1909 ((60.000 Hefner) och elektricitet 1950 (280.000 Hefner).

Från början skedde mistsignalering med gonggong som år 1873 ersattes av två sexpundiga kanoner, år 1883 av ångmistsirén (kanonerna kvar), 1916 en ny ångmistsirén och 1924 av luftdriven mistsirén. En av 1873 års kanoner togs bort 1925 medan den andra fortfarande finns kvar. Stiftelsen Måseskär arbetar med att rusta upp Heidenstammaren, bostäderna och att bygga ett mindre museum. Den gamla Heidenstammaren tänds sedan milleniumskiftet var nyårsnatt och lyser de första 12 minuterna (1 min för var månad) av det nya året.

Skydd enligt lag Föreslagen som statligt byggnadsminne, hela ön och all bebyggelse.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.


Jfr Skagerack, Västerhavet, svenskt fyrväsende, linsfyr, Heidenstam, förstärkt, mistsignal, Lux-ljus, omgående, Pater Noster, lotsbarnskola