Skillnad mellan versioner av "Radioprogram"

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök
 
(2 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
'''Radioprogram'''. Nedan ges länkar till radioprogram med fyrar som tema.  
 
'''Radioprogram'''. Nedan ges länkar till radioprogram med fyrar som tema.  
  
För andra upptagningar med ljud '''[[Video|och film/video, klicka här: Video]]'''
+
För andra upptagningar med '''[[Video|ljud och film/video, klicka här: Video]]'''
  
 
[[Fil:Radioapparat.jpg|250px|right]]
 
[[Fil:Radioapparat.jpg|250px|right]]
Rad 21: Rad 21:
 
[[Fil:MåseskärFörlängd.jpg|1400x30px|border]]
 
[[Fil:MåseskärFörlängd.jpg|1400x30px|border]]
  
== Radioprogram ==
+
'''Radioprogram'''
  
Länkar till radioprogram gjorda av Mats Carlsson Lénart angående fyrar:  
+
Länkar till radioprogram, flertalet gjorda av Mats Carlsson Lénart, angående fyrar:  
  
 +
== [[Skoghall]] ==
 
* '''SR P4 Värmland 2017 [[Skoghall]]s fyr var första fyren i Vänern [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847662 Värmlands första fyr lyser än: "Många fartyg förliste" ]'''
 
* '''SR P4 Värmland 2017 [[Skoghall]]s fyr var första fyren i Vänern [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847662 Värmlands första fyr lyser än: "Många fartyg förliste" ]'''
  
[[Fil:SkoghallMatsCLenart.jpeg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847662|250px|thumb|[[Söökojan]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]
+
[[Fil:SkoghallMatsCLenart.jpeg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847662|250px|thumb|[[Skoghall]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]
  
 
'''Skoghalls fyr är trots att den inte är den ursprungliga fyren från 1803 ändå Värmlands äldsta bevarade fyrbyggnad och Vänerns första fyrplats.'''
 
'''Skoghalls fyr är trots att den inte är den ursprungliga fyren från 1803 ändå Värmlands äldsta bevarade fyrbyggnad och Vänerns första fyrplats.'''
Rad 39: Rad 40:
 
Fyren på [[Skoghall]] var bemannad fram till 1935, och moderniserades i mitten av 1990-talet.
 
Fyren på [[Skoghall]] var bemannad fram till 1935, och moderniserades i mitten av 1990-talet.
  
 
+
== [[Söökojan]] ==
* '''SR P4 Värmland 2017 [[Söökojan]]s fyr förfaller i väntan på avtal [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847873 "Fyren på Söökojan måste räddas från mer förfall" ]'''
+
'''SR P4 Värmland 2017 [[Söökojan]]s fyr förfaller i väntan på avtal [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847873 "Fyren på Söökojan måste räddas från mer förfall" ]'''
  
 
[[Fil:SöökojanP4MatsCarlssonLenart.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847873|250px|thumb|[[Söökojan]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]
 
[[Fil:SöökojanP4MatsCarlssonLenart.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847873|250px|thumb|[[Söökojan]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]
Rad 60: Rad 61:
 
Fyren på ”[[Hammarö Skage|Skagen]]” var bemannad mellan 1872 och 1932
 
Fyren på ”[[Hammarö Skage|Skagen]]” var bemannad mellan 1872 och 1932
  
 
+
== [[Stångudden]] ==
* '''SR P4 Värmland 2017 [[Stångudden]]s fyr är sydligaste biten av Värmland [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847866 Stånguddens fyr sydligaste huset: "Här har ätits mycket fisk" ]'''
+
'''SR P4 Värmland 2017 [[Stångudden]]s fyr är sydligaste biten av Värmland [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847866 Stånguddens fyr sydligaste huset: "Här har ätits mycket fisk" ]'''
  
 
[[Fil:StånguddenP4MatsCarlssonLenart.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847866|250px|thumb|[[Stångudden]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]
 
[[Fil:StånguddenP4MatsCarlssonLenart.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847866|250px|thumb|[[Stångudden]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]
Rad 83: Rad 84:
 
[[Trädgårdsholmen]] var en bemannad fyrplats från 1863 och fram till 1914. Då ändrades farleden och fyren blev överflödig.
 
[[Trädgårdsholmen]] var en bemannad fyrplats från 1863 och fram till 1914. Då ändrades farleden och fyren blev överflödig.
  
 +
== Tyra från [[Sätersholmen]] ==
 +
'''SR P4 Värmland 2017 Tyra beskrev livet på Sätersholmarna [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847879 Tyra Sjöberg - fyrbarn från Sätersholmarna ]'''
 +
 +
[[Fil:TyraSjöbergHammaröSkärgårdsmuseum.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847879|250px|thumb| Vardagsliv på [[Sätersholmen]] där fisket var en viktig binäring tillsammans med jordbruket. Arkiv Hammarö Skärgårdsmuseum]]
  
* '''SR P4 Göteborg 2015 [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6195713 Fyrar i väster: Del 1: Tistlarna ]'''
+
Vänern hade som mest 57 bemannade fyrar. Ofta ödsligt belägna på öar, med perioder av isolering på vinterhalvåret.
 +
 
 +
En som berättat i bokform om livet som fyrvaktarfamilj är Tyra Olsson Sjöberg, fyrvaktardotter från Säterholmarna. Hon beskriver i sin skildring ”Skärgårdsliv kring Säterholmarnas fyr” hur livet gestaltade sig när självhushåll var en tvingande nödvändighet och vädrets makter styrde vardagslivet. Inte särskilt långt från stan men ändå så långt borta.
 +
 
 +
Tyra Olsson som radiojournalisten Erik Goland intervjuade 1981 var ett av barnen i fyrvaktarfamiljen Olsson, vars släkt i olika generationer skötte fyren i över 70 år.
 +
 
 +
Tyra Olsson var född 1913 och dotter till Gustaf och Hulda Olsson.
 +
 
 +
När Gustaf 1929 tragiskt omkom för att isen inte höll för en bil han fått skjuts med, fick hans änka Hulda ta över som fyrvaktare. Men bara några år senare bestämdes att fyrplatsen skulle avvecklas och fyren släckas.
 +
 
 +
– Vi fick flytta in till Hammarö. Det blev aldrig samma sak, det kändes instängt att inte se öppna sjön och inte höra Vänerns vågor, berättade Tyra Olsson Sjöberg för Erik Goland
 +
 
 +
== Stavik ==
 +
'''SR P4 Värmland 2018 Staviks fyr lyser på privat initiativ  [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847884 Ägarna till fyren - vi reser hit så ofta vi kan ]'''
 +
 
 +
[[Fil:StavikMatsCarlssonLenart.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847884|250px|thumb|Stavikens fyr påminner mycket om den i Skoghall och har restaurerats fint av de nuvarande ägarna Foto: Foto: Mats Carlsson-Lénart / Sveriges Radio]]
 +
 
 +
Ute på Värmlandsnäs ligger en restaurerad fyrplatspärla, [[Stavik]]s fyr. Varsamt omhändertagen av samma släkt sedan den tändes på 1800-talet - men idag lyser fyren genom ett privat initiativ.
 +
 +
[[Sjöfartsverket]] har formellt tagit sin hand ifrån fyren sen några år tillbaka, men det vita ljuset lyser fortfarande i privat regi.
 +
 
 +
- Vi har avvaktat lite med att släcka för att se om vi kunde finna en vettig lösning, men hittills har vi inte kommit någonvart, berättar Gunno Quist som äger fyrvaktarbostaden och som tycker att Sjöfartsverket borde ta ansvar för att ljusen på historiskt intressanta fyrplatser fortsätter lysa.
 +
 
 +
Fyren byggdes 1860, och för ett tiotal år sen totalrenoverade Anna-Lena och Gunno Quist så att fyren ska se ut precis som den gjorde när den byggdes för 160 år sen. Att fyren hamnade just här har sina naturliga förklaringar, berättar Gunno Quist:
 +
 
 +
- Dels är Staviken den enda naturliga platsen på ganska många landmil här på östra Värmlandsnäs att ta skydd i. Den utgör också en [[sektor]]fyr som hjälper sjöfarare att inte köra på de grund som ligger rakt österut om man ska åka mellan exempelvis Grums och Karlstad/Hammarö.
 +
 
 +
Anne-Lena Quist som i rakt nedstigande led härstammar från den förste fyrvaktaren i Staviken tror att många som hamnat i sjönöd suttit i köket genom åren och väntat ut bättre väderleksförhållanden:
 +
 
 +
- Och vi är här jättemycket, så fort vi kan!
 +
 
 +
== [[Tistlarna]] ==
 +
'''SR P4 Göteborg 2015 [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6195713 Fyrar i väster: Del 1: Tistlarna ]'''
  
 
[[Fil:TistlarnaP4MatsCarlssonLenart.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6195713|250px|thumb|[[Tistlarna]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]
 
[[Fil:TistlarnaP4MatsCarlssonLenart.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6195713|250px|thumb|[[Tistlarna]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]
Rad 100: Rad 137:
 
Tistlarna kan besökas med egen båt och ”lotsdelen” av ön har en hamn som kan användas. Taxibåt kan beställas från Styrsö.
 
Tistlarna kan besökas med egen båt och ”lotsdelen” av ön har en hamn som kan användas. Taxibåt kan beställas från Styrsö.
  
 
+
== [[Måseskär]] ==
* '''SR P4 Göteborg 2015 [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6198611 Fyrar i väster: Del 2: Måseskär]
+
'''SR P4 Göteborg 2015 [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6198611 Fyrar i väster: Del 2: Måseskär]
  
 
[[Fil:MåseskärP4MatsCarlssonLenart.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6198611|250px|thumb|[[Måseskär]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]
 
[[Fil:MåseskärP4MatsCarlssonLenart.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6198611|250px|thumb|[[Måseskär]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]
Rad 117: Rad 154:
 
- Det var väldigt bekvämt och lugnt. Man fick lära känna sig själv för man hade mycket tid att fundera. Man fick klara sig själv i alla lägen, för det var inte alltid man kom i land, berättar Bengt Österberg
 
- Det var väldigt bekvämt och lugnt. Man fick lära känna sig själv för man hade mycket tid att fundera. Man fick klara sig själv i alla lägen, för det var inte alltid man kom i land, berättar Bengt Österberg
  
 
+
== Vinga ==
* '''SR P4 Göteborg 2015 [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6203927 Fyrar i väster: Del 3: Vinga]  
+
'''SR P4 Göteborg 2015 [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6203927 Fyrar i väster: Del 3: Vinga]  
  
 
[[Fil:VingaP4MatsCarlssonLenart.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6203927|250px|thumb|[[Vinga]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]
 
[[Fil:VingaP4MatsCarlssonLenart.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6203927|250px|thumb|[[Vinga]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]
Rad 140: Rad 177:
 
- Det är lite enformigt och ensamt att leva på [[Vinga]], sa fyrmästarhustrun fru Sigrid Holm, född 1888. Hon bodde på Vinga i 24 år.
 
- Det är lite enformigt och ensamt att leva på [[Vinga]], sa fyrmästarhustrun fru Sigrid Holm, född 1888. Hon bodde på Vinga i 24 år.
  
 
+
== Högholmen/[[Kråksundsgap]] ==
* '''SR P4 Göteborg [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6205980 Fyrar i väster: Del 4: Högholmens fyr]  
+
'''SR P4 Göteborg [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6205980 Fyrar i väster: Del 4: Högholmens fyr]  
  
 
[[Fil:HögholmenP4MatsCarlssonLenart.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6205980|250px|thumb|[[Högholmen]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]
 
[[Fil:HögholmenP4MatsCarlssonLenart.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6205980|250px|thumb|[[Högholmen]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]
Rad 159: Rad 196:
 
Andra fyrplatser längs västkusten som endast fanns en kortare period kring förra sekelskiftet, innan Dalénsystemet möjliggjorde automatisering, var [[Fjordskär]] utanför Onsalalandet och [[Klövskär]] i Sotefjorden
 
Andra fyrplatser längs västkusten som endast fanns en kortare period kring förra sekelskiftet, innan Dalénsystemet möjliggjorde automatisering, var [[Fjordskär]] utanför Onsalalandet och [[Klövskär]] i Sotefjorden
  
 
+
== [[Böttö]] ==
* '''SR P4 Göteborg [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6216201 Fyrar i väster: Del 5: Böttö]'''
+
'''SR P4 Göteborg [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6216201 Fyrar i väster: Del 5: Böttö]'''
  
 
[[Fil:BöttöP4MatsCarlssonLenart.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6216201|250px|thumb|[[Böttö]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]
 
[[Fil:BöttöP4MatsCarlssonLenart.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6216201|250px|thumb|[[Böttö]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]
Rad 174: Rad 211:
 
I inslaget medverkade skepparen Joel Börjesson och fyrentusiasten Kenneth Carlsson från Winga Vänner. Dessutom hördes fyrmästare Edvin Westergren som bodde på Böttö mellan 1920 och 1952, i en intervju från 1960.
 
I inslaget medverkade skepparen Joel Börjesson och fyrentusiasten Kenneth Carlsson från Winga Vänner. Dessutom hördes fyrmästare Edvin Westergren som bodde på Böttö mellan 1920 och 1952, i en intervju från 1960.
  
 
+
== [[Fyrpersonal]] ==
* '''SR P4 Göteborg 2015 [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6216204 Fyrar i väster: Del 6: Maria Elsby har kartlagt fyrpersonal genom tiderna]'''
+
'''SR P4 Göteborg 2015 [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6216204 Fyrar i väster: Del 6: Maria Elsby har kartlagt fyrpersonal genom tiderna]'''
  
 
[[Fil:IslandsbergFamÖsterberg.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6216204|250px|thumb|Familjen Österberg på [[Islandsberg]]]]
 
[[Fil:IslandsbergFamÖsterberg.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6216204|250px|thumb|Familjen Österberg på [[Islandsberg]]]]
Rad 192: Rad 229:
 
Ett undantag var Olivia Samuelsson som 1919-47 med hjälp av sina döttrar bemannade [[Knippelholmen]]s nu sen länge försvunna lilla fyrplats i Göteborgs hamninlopp.
 
Ett undantag var Olivia Samuelsson som 1919-47 med hjälp av sina döttrar bemannade [[Knippelholmen]]s nu sen länge försvunna lilla fyrplats i Göteborgs hamninlopp.
  
 
+
== [[Islandsberg]] ==
* '''SR P4 Göteborg 2015 [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6222115 Fyrar i väster: Del 7: Islandsberg]'''
+
'''SR P4 Göteborg 2015 [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6222115 Fyrar i väster: Del 7: Islandsberg]'''
  
 
[[Fil:IslandsbergP4MatsCarlssonLenart.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6222115|250px|thumb|[[Islandsberg]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]
 
[[Fil:IslandsbergP4MatsCarlssonLenart.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6222115|250px|thumb|[[Islandsberg]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]
Rad 209: Rad 246:
 
Själva den gamla fyrplatsen Islandsberg är i privat ägo men klipporna runt om är allmän mark
 
Själva den gamla fyrplatsen Islandsberg är i privat ägo men klipporna runt om är allmän mark
  
 
+
== [[Gäveskär]] ==
* '''SR P4 Göteborg 2015 [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6222115 Fyrar i väster: Del 8: Gäveskär]'''
+
'''SR P4 Göteborg 2015 [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6222115 Fyrar i väster: Del 8: Gäveskär]'''
  
 
[[Fil:GäveskärP4MatsCarlssonLenart.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6222115|250px|thumb|[[Gäveskär]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]
 
[[Fil:GäveskärP4MatsCarlssonLenart.jpg|länk=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6222115|250px|thumb|[[Gäveskär]]. Foto Mats Carlsson Lénart]]

Nuvarande version från 3 januari 2018 kl. 19.42

Radioprogram. Nedan ges länkar till radioprogram med fyrar som tema.

För andra upptagningar med ljud och film/video, klicka här: Video

Radioapparat.jpg

Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Symbol kassfr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Historik.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Vantskruv.jpg Kompassros ritad.jpg KanalSymbol.jpg Symbol Person.jpg Maskaron.jpg Livet.jpg

MåseskärFörlängd.jpg

Radioprogram

Länkar till radioprogram, flertalet gjorda av Mats Carlsson Lénart, angående fyrar:

Skoghall

Skoghall. Foto Mats Carlsson Lénart

Skoghalls fyr är trots att den inte är den ursprungliga fyren från 1803 ändå Värmlands äldsta bevarade fyrbyggnad och Vänerns första fyrplats.

Idag står fyren sedan länge inne på Skoghallsverkens område men låg tidigare för sig själv på en udde. Fyren byggdes precis efter att den första versionen av Trollhätte kanal öppnats 1803. Även om det ännu inte fanns något bruk här var Skoghall en ut- och inskeppningshamn för varor som fraktades på Klarälven.

- Sjöfarten på Vänern var lite besvärlig med många skeppsbrott. Ett antal rika handelsmän och brukspatroner gick då samman och bildade Vänerns seglationssällskap, med uppgiften av göra en kartering av sjön, sätta upp sjömärken och bygga fyrar, berättar Kristel Brynskog på Hammarö Skärgårdsmuseum.

- Det var en stor infrastruktursatsning helt enkelt!

Fyren på Skoghall var bemannad fram till 1935, och moderniserades i mitten av 1990-talet.

Söökojan

SR P4 Värmland 2017 Söökojans fyr förfaller i väntan på avtal "Fyren på Söökojan måste räddas från mer förfall"

Söökojan. Foto Mats Carlsson Lénart

Söökojans fyr som vaktat inloppet till Karlstads hamn i över hundra år skulle kunna bli ett byggnadsminne och en filial till Skärgårdsmuséet. Men en uppgörelse mellan Hammarö kommun och Sjöfartsverket som äger fyrplatsen drar ut på tiden och byggnaderna förfaller.

Kristel Brynskog på Hammarö Skärgårdsmuseum är orolig över att det aldrig kommer ett klart besked kring Söökojan:

- Jag hade ju hoppats att det här skulle ha varit klart våren 2017, så vi kunde börja rusta upp och bevara fyrhusen. Vi har en del saker som hör dit och som vi vill flytta tillbaka, så att kommande generationer kan se hur fyrvaktarfamiljerna bodde.

- Jag förstår inte varför man inte kommer till skott och skriver avtal! För Sjöfartsverkets behov skulle det räcka med en stolpe och ett ljus därute, man har inget behov av husen och redan har en del av uthusen rasat ihop.

På Hammarö skärgårdsmuseum visas en utställning om fyrvaktarlivet och den sista som lämnade sitt arbete var fyrvaktaren på Gälleudde nere i Dalbosjön några år in på 2000-talet.

- De yngsta fyrvaktarbarnen som vi intervjuat är alltså födda på 1980-talet berättar Kristel Brynskog på skärgårdsmuséet.

Ute på Hammarö sydspets vid Skage lyser inte heller fyren längre.

Fyren på ”Skagen” var bemannad mellan 1872 och 1932

Stångudden

SR P4 Värmland 2017 Stånguddens fyr är sydligaste biten av Värmland Stånguddens fyr sydligaste huset: "Här har ätits mycket fisk"

Stångudden. Foto Mats Carlsson Lénart

Värmlands sydligaste plats är också en fyrplats, Stånguddens fyr på Lurö, där fyrvaktardottern Kicki Rask växte upp på 1950- och 60-talet.

Stånguddens fyrplats var bemannad mellan 1871 och 1992, av samma släkt hela tiden. Det sista fyrmästarparet var Valter och Ruth Andersson.

– Jag minns när vi fick elektricitet 1959. Det förändrade tillvaron på fyrplatsen på många sätt, säger Valter och Ruths dotter Kicki Rask som numera är sommarboende på Lurö.

- Jag minns barndomen som ett paradis men min äldre bror flyttade ju tidigt in till fastlandet för att gå i skolan, så jag var ju som ett ensambarn här ute på ön, berättar Kicki Rask.

Även Kicki flyttade in till Värmlandsnäs som sjuåring och längtade ofta tillbaka till barndomshemmet, fisket och utsikten över Vänern. Fyren lyser fortfarande väg för all sjötrafik som ska passera mellan Dalbosjön och Värmlandssjön.

Utsatt plats

I närheten av Stångudden låg förr fyrplatsen på den lilla Trädgårdsholmen. Trots sitt idylliska namn var det en av Vänerns mest utsatta fyrar och stugan med fyrljuset i ett litet torn på taket låg på klippkanten.

– När det blåste från ”fel håll” så var man tvungen att ta fram alla trasor och klutar som fanns för att hindra alltför mycket vatten att tränga in i stugan, säger Kristel Brynskog på Hammarö skärgårdsmuseum.

Trädgårdsholmen var en bemannad fyrplats från 1863 och fram till 1914. Då ändrades farleden och fyren blev överflödig.

Tyra från Sätersholmen

SR P4 Värmland 2017 Tyra beskrev livet på Sätersholmarna Tyra Sjöberg - fyrbarn från Sätersholmarna

Vardagsliv på Sätersholmen där fisket var en viktig binäring tillsammans med jordbruket. Arkiv Hammarö Skärgårdsmuseum

Vänern hade som mest 57 bemannade fyrar. Ofta ödsligt belägna på öar, med perioder av isolering på vinterhalvåret.

En som berättat i bokform om livet som fyrvaktarfamilj är Tyra Olsson Sjöberg, fyrvaktardotter från Säterholmarna. Hon beskriver i sin skildring ”Skärgårdsliv kring Säterholmarnas fyr” hur livet gestaltade sig när självhushåll var en tvingande nödvändighet och vädrets makter styrde vardagslivet. Inte särskilt långt från stan men ändå så långt borta.

Tyra Olsson som radiojournalisten Erik Goland intervjuade 1981 var ett av barnen i fyrvaktarfamiljen Olsson, vars släkt i olika generationer skötte fyren i över 70 år.

Tyra Olsson var född 1913 och dotter till Gustaf och Hulda Olsson.

När Gustaf 1929 tragiskt omkom för att isen inte höll för en bil han fått skjuts med, fick hans änka Hulda ta över som fyrvaktare. Men bara några år senare bestämdes att fyrplatsen skulle avvecklas och fyren släckas.

– Vi fick flytta in till Hammarö. Det blev aldrig samma sak, det kändes instängt att inte se öppna sjön och inte höra Vänerns vågor, berättade Tyra Olsson Sjöberg för Erik Goland

Stavik

SR P4 Värmland 2018 Staviks fyr lyser på privat initiativ Ägarna till fyren - vi reser hit så ofta vi kan

Stavikens fyr påminner mycket om den i Skoghall och har restaurerats fint av de nuvarande ägarna Foto: Foto: Mats Carlsson-Lénart / Sveriges Radio

Ute på Värmlandsnäs ligger en restaurerad fyrplatspärla, Staviks fyr. Varsamt omhändertagen av samma släkt sedan den tändes på 1800-talet - men idag lyser fyren genom ett privat initiativ.

Sjöfartsverket har formellt tagit sin hand ifrån fyren sen några år tillbaka, men det vita ljuset lyser fortfarande i privat regi.

- Vi har avvaktat lite med att släcka för att se om vi kunde finna en vettig lösning, men hittills har vi inte kommit någonvart, berättar Gunno Quist som äger fyrvaktarbostaden och som tycker att Sjöfartsverket borde ta ansvar för att ljusen på historiskt intressanta fyrplatser fortsätter lysa.

Fyren byggdes 1860, och för ett tiotal år sen totalrenoverade Anna-Lena och Gunno Quist så att fyren ska se ut precis som den gjorde när den byggdes för 160 år sen. Att fyren hamnade just här har sina naturliga förklaringar, berättar Gunno Quist:

- Dels är Staviken den enda naturliga platsen på ganska många landmil här på östra Värmlandsnäs att ta skydd i. Den utgör också en sektorfyr som hjälper sjöfarare att inte köra på de grund som ligger rakt österut om man ska åka mellan exempelvis Grums och Karlstad/Hammarö.

Anne-Lena Quist som i rakt nedstigande led härstammar från den förste fyrvaktaren i Staviken tror att många som hamnat i sjönöd suttit i köket genom åren och väntat ut bättre väderleksförhållanden:

- Och vi är här jättemycket, så fort vi kan!

Tistlarna

SR P4 Göteborg 2015 Fyrar i väster: Del 1: Tistlarna

Tistlarna. Foto Mats Carlsson Lénart

Tistlarnas fyr ligger på en liten klippö längst söderut i Göteborgs skärgård. Där ute bodde tre familjer fram till avbemanningen 1969.

Tistlarna, i havet rakt väster ut från Särö och Kullavik, var lotspassningsplats i hundratals år innan fyren byggdes 1905. Den borgliknande Tistlarnas fyr var ett av de sista stora fyrtornen som byggdes i Sverige.

I 64 år var ön bebodd av fyrpersonal med familjer. Tistlarna ansågs som en relativt bra plats att vara fyrvaktare på, jämfört med exempelvis Pater Noster och Väderöbod.

­– Inte minst att lotsarna och deras båtar ständigt gick mellan Tistlarna och Vrångö (den närmaste byn) gjorde livet lättare. Vi hade färsk tidning och fick ofta leveranser av mat och annat som behövdes, minns Göran Westerberg som växte upp på Tistlarnas fyrplats på 1950- och 60-talen.

Göran är fiskare på Vrångö men har alltid haft en bod ute på Tistlarna som han besöker flera gånger i veckan under större delen av året.

Tistlarna kan besökas med egen båt och ”lotsdelen” av ön har en hamn som kan användas. Taxibåt kan beställas från Styrsö.

Måseskär

SR P4 Göteborg 2015 Fyrar i väster: Del 2: Måseskär

Måseskär. Foto Mats Carlsson Lénart

Måseskärs fyr, några distansminuter utanför Käringön, firar 150-årsjubileum i år. Det var en av Sveriges sist bemannade fyrplatser.

Måseskär är en som namnet antyder mycket måsrik ö, längst ut i havet. 1865 inrättades fyrplatsen och ett 21 meter högt fyrtorn av så kallad heidenstammartyp uppfördes. Denna fyr i järn rostade dock under årens lopp så mycket att Sjöfartsverket byggde en ny och modernare fyr på Måseskär år 1979.

Planen var att riva och skrota den gamla fyren. Men det ville inte göteborgsläkaren Leif Lehmann, en av Käringöns sommargäster. Lehmann lyckades rädda fyren åt eftervärlden och bildade även stiftelsen Rädda Måseskär.

Så sent som för några år sen fanns fortfarande planer på att riva fyren men idag är den i relativt gott skick, tack vare idéellt arbete från fyrvännerna i stiftelsen.

Måseskär var en bemannad fyrplats ända tills i slutet av 1990-talet och Bengt Österberg var en av de sista fyrvaktarna.

- Det var väldigt bekvämt och lugnt. Man fick lära känna sig själv för man hade mycket tid att fundera. Man fick klara sig själv i alla lägen, för det var inte alltid man kom i land, berättar Bengt Österberg

Vinga

SR P4 Göteborg 2015 Fyrar i väster: Del 3: Vinga

Vinga. Foto Mats Carlsson Lénart

Vinga fyr ligger strategiskt strax utanför inloppet till Göteborg. Fyren har bland annat blivit känd för att Evert Taube växte upp på ön.

Evert Taubes pappa var fyrmästare på Vinga. Dit kom Evert första gången då han bara var sju dagar gammal, 1890. Han växte upp på ön och fyren omnämns i flera av hans sånger.

Men Vinga förekommer också i sånger av både Lasse Dahlqvist och Håkan Hellström.

Denna omsjungna fyr var fram till 1658 Sveriges utpost i väster. Den består idag av en fyr och en båk och denna ikoniska silhuett har sett ut så sedan 1890.

Fyrplatsen grundades formellt 1841 men redan hundratals år tidigare fanns det båkar på Vinga som markerade de farliga skären och var inloppet till Göta älv låg.

Den nuvarande båken på Vinga byggdes av värmländskt virke av värmlänningar år 1857. Den nuvarande fyren uppfördes av sten bruten på ön år 1890. Fundamentet till det första fyrtornet från 1841 kan fortfarande ses, ett stycke från den nuvarande fyren.

Vinga har också varit lotsplats och lotsutkik. Så sent som på 1940-talet bodde ett 20-tal familjer på den en kilometer långa ön, lotsarna hade sin egen by och de fyra fyrfamiljerna sin egen.

Vinga fyr avbemannades 1975. Lotsutkiken fanns kvar på Vinga fram till 1997. Idag nyttjar Sjöfartsverket fortfarande Vinga ibland men ön är idag framförallt ett utflyktsmål sommartid. Föreningen Winga Vänner och dess medlemmar arbetar ideéllt för att fortsatt bevara miljön på Vinga.

- Det är lite enformigt och ensamt att leva på Vinga, sa fyrmästarhustrun fru Sigrid Holm, född 1888. Hon bodde på Vinga i 24 år.

Högholmen/Kråksundsgap

SR P4 Göteborg Fyrar i väster: Del 4: Högholmens fyr

Högholmen. Foto Mats Carlsson Lénart

Från Hälleviksstrand på Orust kan man ta sig vidare med båt ut till en liten ö, på vars högsta topp det fanns en bemannad fyr kring förra sekelskiftet.

På segelfartygens tid behövdes det skyddade ankarplatser längs kusten för att skeppen vid dåligt väder skulle kunna vänta ut mer gynnsammare förhållanden.

En sådan plats var innanför gattet Kråksundsgap och för att fartygen säkrare skulle hitta in till ankarplatsen byggdes 1890 fyren på Högholmen.

Högholmen ligger inte så långt från Orusts västra stränder, nära fiskelägena Edshultshall och Hälleviksstrand. Högst upp på ön fanns i 21 år kring förra sekelskiftet en bemannad fyrplats. Det skyddade läget nära land och samhällen var en stor kontrast till mer utsatta fyrplatser i havsbandet.

Högholmen kunde automatiseras redan 1911, tack vare de uppfinningar som företaget AGA:s grundare, nobelpristagaren Gustaf Dalén gjorde, bl a klippfyren och solventilen.

Men fortfarande kan man på Högholmens topp se rester av den gamla fyrplatsen. I området kring gattet Kråksundsgap har funnits och finns fortfarande flera mindre fyrar.

Andra fyrplatser längs västkusten som endast fanns en kortare period kring förra sekelskiftet, innan Dalénsystemet möjliggjorde automatisering, var Fjordskär utanför Onsalalandet och Klövskär i Sotefjorden

Böttö

SR P4 Göteborg Fyrar i väster: Del 5: Böttö

Böttö. Foto Mats Carlsson Lénart

På 1840-talet var det dags att göra något åt förhållandena för fartygen som skulle angöra Göteborgs hamn. Därför anlades Böttö, Vinga och Buskärs fyrar.

Böttö på ett litet skär strax nordväst om den betydligt större ön Galterö i Göteborgs södra skärgård fick fyr samma år som Vinga, 1841. Fyrplatsen ligger alldeles intill farleden in mot Göteborg och åker man exempelvis färjan mellan Göteborg och Frederikshavn passerar man nära Böttö.

Böttös fyr var fram till automatiseringen 1964 placerad i en lanternin på taket av fyrplatsbyggnaden som innehåller tre lägenheter. Men numera är fyren ett separat torn på skäret. Själva fyrplatsbyggnaden ägs idag av en förening och kan hyras.

Till skillnad från de flesta andra fyrar i Sverige var Böttö inte en statlig fyr utan drevs av Göteborgs stad (i likhet med Gäveskär som också ligger nära farleden in mot Göteborg).

I inslaget medverkade skepparen Joel Börjesson och fyrentusiasten Kenneth Carlsson från Winga Vänner. Dessutom hördes fyrmästare Edvin Westergren som bodde på Böttö mellan 1920 och 1952, i en intervju från 1960.

Fyrpersonal

SR P4 Göteborg 2015 Fyrar i väster: Del 6: Maria Elsby har kartlagt fyrpersonal genom tiderna

Familjen Österberg på Islandsberg

År 2008 inledde Svenska Fyrsällskapet arbetet med att skapa ett register över alla som arbetat vid Sveriges fyrplatser, från äldsta tid fram till de sista fyrvaktarna som slutade för 10-15 år sen.

I databasen finns idag drygt 7 000 personer registrerade, varav 20 procent är sådana som arbetat på fyrplatser. – De övriga är familjemedlemmar av olika slag. Föräldrar, hustrur och barn, säger Maria Elsby på Svenska Fyrsällskapet som sedan starten 2008 lagt ner cirka tusen timmars arbete per år på att registrera fyrpersonal.

Databasen finns fritt tillgänglig på Svenska Fyrsällskapets hemsida. – Den tidigaste fyrvaktaren jag har med är nog Gustaf Mohrström på Carlstens fyr. Han var född 1742 och började sin tjänstgöring på fyren 1792 i juli. Jag gissar att han var kvar till framåt 1816 när näste man tog vid, berättar Maria Elsby.

Att fyrvaktaryrket ofta gick i arv från far till son i generationer kan man utläsa om man botaniserar i fyrpersonalregistret. – Och inte bara det. Fyrvaktardöttrar gifte sig ofta med män som var fyrvaktare. Det var dock mycket sällsynt med kvinnliga fyrvaktare, berättar Maria Elsby.

Ett undantag var Olivia Samuelsson som 1919-47 med hjälp av sina döttrar bemannade Knippelholmens nu sen länge försvunna lilla fyrplats i Göteborgs hamninlopp.

Islandsberg

SR P4 Göteborg 2015 Fyrar i väster: Del 7: Islandsberg

Islandsberg. Foto Mats Carlsson Lénart

Knappast någon fyrplats på västkusten har ett läge som Islandsberg. Ett ensamt hus längst ut på en vild och klippig udde. På Islandsberg bodde två familjer mellan 1883 och 1938 då fyren automatiserades och fyrplatsen såldes.

Islandsberg är en ovanlig fyrplats då den saknar fyrtorn och det är svårt att skilja fyrhuset från vilket hus som helst.

Fyrplatsen ligger längst ut på en av Skaftös uddar, utan bilväg och endast tillgänglig på en stig över klippor och mossar. Hamnförhållandena är dåliga. Utanför Islandsberg är det i princip öppna havet.

En av Islandsbergs fyrmästare Hans Jakob Boman var gift med Evert Taubes moster Fredrika Maria Jakobsson.

När fyrplatsen avvecklats och ersatts av en mindre fyr några hundra meter norr om fyrplatsen såldes den 1945 till Torsten Parrow vars hustru Karin var syster till Evert Taube.

Själva den gamla fyrplatsen Islandsberg är i privat ägo men klipporna runt om är allmän mark

Gäveskär

SR P4 Göteborg 2015 Fyrar i väster: Del 8: Gäveskär

Gäveskär. Foto Mats Carlsson Lénart

Gäveskärs fyr alldeles intill farleden i Göteborgs hamninlopp är ett karakteristiskt inslag i inseglingen till hamnen. Urtypen för en fyr – en liten röd stuga med en inbyggd fyrlanternin.

Det var Göteborgs stad som lät uppföra fyren på Gäveskär som tändes den 1 oktober 1866. Det var ungefär 25 år efter att de första fyrarna i hamninloppet, Vinga, Buskär och Böttö, hade etablerats.

Bakgrunden var att det nattetid behövde bli enklare att komma in på Rivöfjorden.

Den första fyren på Gäveskär som fanns i en liten utbyggnad av det kombinerade bostads- och fyrhuset var en rovoljelampa. På slutet av 1880 talet byttes denna ut mot en fotogenlampa.

År 1915 ersattes den inbyggda fyrlyktan av en åttakantig fristående vit fyrkur av trä med anslutning till bostadshuset. Så såg fyren ut i 34 år innan den elektrifierades 1949. Ett år senare försvann bemanningen.

Nuvarande fyr av betong byggdes 1964 bredvid den röda stugan. Det gamla bostadshuset är numera klätt med rödmålade eternitplattor.


Jfr Svenska Fyrsällskapet, Blänket, Video