SMHI

Holmögadd med regnmätare, väderbur och mistsignalkanoner med fisknät på tork. Foto Tage Lundgren

SMHI, förkortning för Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, arvtagare till SMHA.

SMHI handhar bl a den allmänna väder-, stormvarnings- och israpporteringstjänsten.

SMHI handhar även kontroll av efterlevnad av ett stort antal sjöregleringar.

Observationer

Basen kommer ur uppgifter från observationer.

Flertalet fyrskepp och bemannade fyrplatser, om inte alla, gjorde dygnet runt observationer av vädret, och som sändes in och blev underlag för prognoser.

Observationer gjordes var tredje timme vad det var för sorts väder. Om det var nederbörd: intensitet och vilken sorts nederbörd. Vindhastighet. Vindriktning. Sikt. Molnhöjd. Molnslag. Molnmängd. Temperatur och luftfuktighet. Antalet timmar sol under dygnet. Inomhus mättes lufttryck och lufttryck tendens. Kustnära rapporterades även sjöhävning och ytvattentemperatur.

• 

  Utsikt från fyren Varberg Skrivareklippan. I förgrunden syns regnmätare och väderbur. Fyrplatsen hade även en mareograf (pegel). Vykort

• 

  Fyrplatsen Skrivareklippans gårdsplan 1932. Till vänster syns väderburen. Foto Lotsverket

• 

  Från fyren Hoburg ser vi fyrplatsens regnmätare och väderbur med termometrar. Foto Leif Elsby

• 

  John Nilsson vid väder-buren. Här mätte man max- och mintemperatur - samt den torra och våta temperaturen. Ur tabell - kunde man sedan få fram luftens fuktighet. Ölands Södra Udde. Foto okänd

• 

  Med en heliograf mäter man antalet soltimmar. Här kontrollerar Bertil Nilsson visningen på Ölands Södra Udde

• 

  Vindmätarens skålkors mäter vindhastigheten

• 

  Med en registrerande barometer kan man följa lufttryckets växlingar. Med telefon rapporterades var tredje timme observationerna om vädret till SMHI. Här ser vi fyrmästare Öhlin på Ölands Södra Udde. Foto okänd

Den automatiska väderstationen på Måseskär. Foto Leif Elsby

Observationer för vädertjänsten erhölls också från

• kustnära orter och särskilda väderfartyg,
• från stationer inne i landet,
• från handelsfartyg på väg, från flygplan i rörelse samt i nutid från vädersatelliter.

De bemannade stationerna ersattes allteftersom med automatstationer.

• Den på Gotland sista bemannade stationen var Hoburgs fyrplats, fortfarande bemannad sommaren 2002.

Vattenstånd

För mätning av vattenstånd används observationer från peglar och mareografer, se pegel.

Kontroll av sjöregleringar görs på uppdrag av vattendomstolarna.

Historik

"Prickarna" är klickbara

I sjörapporten gavs observationer från dessa stationer. (Ej klickbar karta ännu)

På 300-talet f. Kr. ansåg Aristoteles att till naturvetenskapen hörde meteorologi, dvs vetenskapen om företeelserna i atmosfären och lagarna för dess omsättning och rörelse.

• De slutsatser man vid denna tid drog var de som gällde fram till 1600-talet.
• Nästan inga visade sig vara riktiga.

1582-1597 förde Tycho Brahe anteckningar om väderobservationer gjorda på Ven.

1643 uppfanns barometern av Toricelli och man kunde nu mäta lufttrycket och följa dess förändringar.

• I Stockholm har sådana mätningar gjorts sedan 1649.

Vädertjänst

1854 den 14 november under Krimkriget härjade en svår storm i Svarta havet. Engelska och franska flottstyrkor förlorade flera skepp. Det visade sig att samma storm hade dragit över mellaneuropa och att man i dagar kunnat följa den innan den drabbade Svarta havet.

• Denna händelse föranledde att en (internationell) vädertjänst organiserades.
• Den förlades ursprungligen till Paris.
• För kommunikation tog man användning av telegraf och senare telefon.

Sverige

1858 upprättades ett observationsnät i Sverige. 1859 hade man 24 stationer. Observationerna telegraferades till Paris.

1873 inrättades Meteorologiska centralanstalten. Verksamheten omfattade väderleks-, stormvarnings- och klimattjänst, i första hand avsedd för jordbruket, fisket och sjöfarten.

1880 började man göra prognoser. Bulletiner om prognoser och stormvarningar sattes upp i hamnar för att varna sjöfarten.

1919 bildades Statens meteorologisk- hydrografiska anstalt (SMHA) genom sammanslagning av Meteorologiska centralanstalten och Hydrografiska byrån (HB).

1929-1930 överfördes israpporteringstjänsten från Lotsverket. Denna utfärdade dagligen isberättelser genom press och rundradio under säsongen.

• Dessa baserades på telegrafiskt insända israpporter från cirka 165 isutkiksstationer, i regel lots- och fyrplatser. Detta hade Lotsverket gjort sedan 1870-talet.

SMHI och prognoser

1945 bildades genom ett riksdagsbeslut SMHI genom omorganisation av SMHA.

• Som hjälp för prognoser hade man datakraft från dåtidens förnäma matematikmaskin BESK.

1953 uppgick personalen på SMHI till omkring 300 personer.

1954 gjorde Flygvapnet och Stockholms universitet rutinmässiga prognoser.

På 1960-talet kom väderradarn.

1964 fick SMHI superdatorn D21.

1975 flyttades SMHI till Norrköping.

Rapporter

I den via rundradion utsända sjörapporten ingick sommaren 2001 vinduppgifter från följande platser (flertalet var fyrplatser):

Tyborön, Oksöy fyr, Skagen, Nordkoster, Väderöarna (Väderöbod), Måseskär, Trubaduren, Pålgrunden (Vänern), Naven (Vänern), Nidingen, Hallands Väderö, Drogden, Falsterbo, Arkona, Skillinge, Hammer Odde, Hanö, Utklippan, Ölands Södra Udde, Ölands Norra Udde, Harstena, Hoburg, Östergarnsholm, Fårösund, Gotska Sandön, Gustav Dalén kassunfyr, Landsort, Almagrundet, Stavsnäs, Svenska Högarna, Söderarm, Finska Utö, Nyhamn, Örskär, Eggegrund, Kuggören, Brämön, Lungö, Skags udde, Järnäsklubb, Holmögadd, Bjuröklubb, Pite-Rönnskär, Rödkallen, Kemi fyr och Storön.

Jfr pegel, vindstyrka, vindriktning, stormvarning, sjörapport, Lotsverket, ovanstående namn på fyrplats, Tycho Brahe.