Sandhammaren

Sandhammaren. Fyrplats på Skånes SO udde. WGS-84: Lat N 55° 23’,2. Long O 14° 11’,6.

Bemannad 1872-1988, se bemanning.

Före fyren

Sandhammaren har alltid varit ett fruktat namn för de seglare som hade att passera genom Bornholmsgattet och runda Skånekusten. Vid sandrevlarna och i de tre djupen dem mellan har hundratals vrak samlats till en kyrkogård.

Sedan gammalt betraktade kustbefolkningen vrakgodset som sin egendom och försökte därför lägga beslag på vad den kunde.

• Sedan mitten av 1700-talet hade dock Dykeri-Companiet en utpost vid Mälarhusen på Skånes SO udde, nära Sandhammaren.
• Dykerikompaniet hade till befolkningens förtrytelse monopol på att ta omhand de materiella resterna efter strandningarna, dvs last och vrak.

Vid 1800-talets mitt fick premiärlöjtnant Carl Kleman myndigheternas uppdrag att organisera ett livräddningsväsende.

• Han hämtade sina förebilder i England och Danmark. Han fick råd angående livräddningsstationernas placering.
• Han fick hjälp med val av manskap av handlanden Fredrik Stålhammar i Ystad.
• Som agent för Lloyds i London hade denne varit inblandad i många bärgningar och kände därför kusten och dess befolkning väl.

1831 då koleran härjade runt Sveriges kuster uppfördes på Sandhammaren en provisorisk, 7,5 m hög öppen kolfyr.

• Man ville förhindra att skeppsbrott skulle föra smittan till riket.
• Årligen förliste 10-12 fartyg vid Sandhammaren.
• Av samma skäl utlades samma år Sveriges första fyrskepp på Falsterborev.

1832 släcktes den provisoriska öppna stenkolsfyren.

1834 kom koleran ändå till Sverige.

1855 etablerades i Mälarhusen Sveriges första sjöräddningsstation med både båt och raketapparat. Båten i trä byggdes hos skeppsbyggmästare Ertmann Peter Bonnesen i Köpenhamn. Ett antal luftfyllda koppartankar gjorde båten helt osänkbar. Den krävde 10 mans besättning, 8 roddare och två "styrmän". Den nybyggda båten gick direkt från Köpenhamn till Karlskrona. Den blev där avmallad för att kopieras till övriga räddningsstationer. Den kom på plats i november 1855. Med raketapparaten sköt man från stranden ut en lina till haveristen varifrån man sedan kunde hala iland de nödställda i en speciell räddningsstol. Båt och raketutrustning placerades i ett nybyggt båthus i Mälarhusen. Befälhavare vid stationen blev Mårten Österlund.

Fyren tändes

1862-1863 uppfördes fyrplatsen. För att undvika förväxling med fyrarna på Bornholm och Christiansö uppfördes inte bara ett torn, utan två, en dubbelfyr. De byggdes lika och cirka 29 m höga i form av "öppet pelartorn av järn".

• Markförankringen gjordes med skruvpålsgrund. Vardera tornet förankrades således i 12 stycken, en sektion höga, pålar nedskruvade i den lösa sanden. Ritat av A T Gellerstedt under ledning av Nils Gustaf von Heidenstam.
• De båda fyrtornen tillverkades på Hällefors bruk och fraktades till platsen som byggsats. Spiraltrappan i gjutjärn hade 96 steg till vaktrummet plus 11 steg till fyrrummet.
• Fyrapparaterna bestod av var sin trumlins med oljelampa för rovolja. Vardera tornet visade vitt fast sken.
• Linserna av 2:a ordningen (1400 mm Ø) var dioptrisk trumlins med 5 fack à 60° plus sfärisk spegellins 1 fack à 60°. Alla linsfacken var försedda med catadioptrisk krona (12 ringar) och krans (5 ringar).

1869 förstärktes konstruktionen av tornen med flera tvärstag. Även detta ritat av A T Gellerstedt.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”2:ne linsfyrar med fast sken. Lat. N. 55° 23’,0. Long. O. 14° 11’,5.

• Fyrapparaterna: 2:dra ordningens lins-.
• Fyrljusets höjd över vattenytan: 104 fot (31,2).
• Fyrtornet: öppna pelartorn av järn, röda.
• Lysvidd: 16 (distans)minuter.
• Grundens höjd över vattenytan: 17 fot (5,1 m).
• Lysfält: från N över O, S och V till NNV.
• Tornens höjd från grund: 100 fot (30 m).

Fyrtornen står på den sydöstra kusten av Skåne på den sk Sandhammaren, som utgörs av ett låglänt, föga brutet sandfält, endast här och där bevuxet med några buskar. De är öppna järntorn av lika utseende och höjd och står från varandra i NNV och SSO på ett avstånd av 750 fot (225 m). För navigeringen genom de sk Hamrarna är dessa fyrar av stor vikt. Tornen är byggda på skruvpålar av järn. De NV om dem belägna fyrbetjäningens bonings- m fl hus är liksom tornen rödmålade. Fyrtornens läge på den kala udden gör dem till lätt urskiljbara dagmärken. Fyrinrättningen anbringades åren 1861 och 1862, och sistnämnda år tändes fyrarna för första gången. En halv mil norr om fyrplatsen vid fiskeläget Mälarhusen är sjöräddningsbåt förlagd.”

Fotogen

1887 utbyttes oljelampan för rovolja i respektive torn mot en fotogenlampa med veke.

• En bagarstuga uppfördes.

1890 uppfördes en fotogenbod.

Ny lins

1891 utbyttes trumlinsen i det södra tornet mot en ny linsapparat med omgående planlins och fotogenlampa, urverk med lod. En trumma för lodet monterades utanför trapphuset.

• Linsen av 2:a ordningen (1400 mm Ø) var en dioptrisk planlins med 16 fack à 22,5°, med krona (12 ringar) och krans (4 ringar), omgående, driven av urverk och lod, lodvikt 140 kg, lagrad på koniska stålrullar, tillverkad av Henry Lepaute, Ingenieurs Constructeurs, Paris 1890. Summa 624 "glasbitar" i linsen.
• Det norra tornet släcktes men fick stå kvar till 1904.
• Ändringen av fyrljuset och dess likhet med Hammerens på Bornholm orsakade många skeppsbrott, trots att det kungjorts i ”Underrättelse för sjöfarande”.

Sjöräddning

1891 flyttades sjöräddningsstationen från Mälarhusen till Sandhammaren, cirka 400 m från stranden.

• Båten drogs på en vagn förspänd av 5 par, dvs 10 stycken, hästar genom den lösa sanden till och från stranden.
• Ledningen övertogs av fyrmästaren då Mårten Österlund slutade.
• Då hade han under 38 år varit med om att rädda 257 människor i nöd.

1893 installerades telefon till fyrplatsen.

1893-1894 installerades mistsirén med motordriven kompressor i ett nybyggt maskinhus.

1894 uppfördes ett nytt bostadshus åt fyrmästaren.

1895 erhöll fyrplatsen en trepundig mistsignalkanon med lavett.

• Denna var tillverkad 1812 och kallades "Per Dunder", placerad vid det södra tornet.

1897 i en storm strandade på natten ett fartyg med 8 mans besättning. De knackade på hos fyrfolket och fick hjälp och tak över huvudet. Samma natt strandade ett annat fartyg alldeles invid utan livstecken. Tre döda män flöt iland och begrovs på Valleberga kyrkogård.

1898 installerades en cirka 10 km lång telefonledning mellan fyrplatsen och Borrby.

Lux-ljus

1902 utbyttes fotogenlampan med veke mot det första Lux-ljuset i Sverige.

1904 demonterades det norra tornet.

• Det kom 1905 att, kompletterat med två höjdsektioner, monteras vid Pite-Rönnskär.
• Trumlinsen av 2:a ordningen från 1863 delades upp och kom 1904 att sättas upp i Stora Fjäderäggs bifyr (1 fack à 60°) samt 1908 i Lägerholmens fyr (4 fack à 60°).

1921 erhöll fyrplatsen en cistern för fotogenbränslet.

1932-1934 fick traktens skolbarn plantera tallskog på Sandhammaren för att binda den finkorniga sanden.

Elektriskt ljus

1942 elektrifierades fyr och mistsignalering. Den tryckluftdrivna tyfonen var placerad på tornet.

1944-1945 försågs bostadshuset för fyrvakt- och biträden med "bekvämligheter" som värmeledning, vatten och avlopp.

1945 lades Sandhammarens sjöräddningsstation ner samtidigt som en motordriven båt placerades i det närbelägna Kåseberga hamn.

• Vagnen med raketapparat fick följa med för fortsatt tjänstgöring där.
• Kungl. Lotsstyrelsen donerade båt med utrustning till sjöräddningsstationen i Sandhammaren, som nu är museum.
• Med denna båt har 590 människor undsatts.

1946 vid krigets slut målades ett i närheten liggande kanonvärn rött.

• Det skulle vara bombmål för flyget i Kallinge. Flygplanen tog fel på värnet och den röda fyren.
• Bomberna slog ner alldeles intill fyren och "det blev en väldig uppståndelse".

1948 utbyttes de koniska stålrullarna för lagringen av fyrlinsen mot kullager.

Cirkulär radiofyr

1949 installerades cirkulär radiofyr.

• Maskinhuset byggdes till för att härbärgera sändarutrustningen.

1950 installerades reservkraft för fyrljus och radiofyr.

1952 installerades elektrisk drivning av linstrumman.

1968 var tornet 29,4 m högt, målat rött. Omgående lins av 2:a ordningen (1400 mm Ø).

• Optisk karaktär: Bx W 5 s 16 M. Lyshöjd 31 m. Ljusstyrka: 250 000 cd.
• Akustisk karaktär: Tyfon 2 ljud var 60 s. (6 + 4 + 6 + 44).
• Cirkulär radiofyr: RC 272. Räckvidd: 40 M. ID-signal: SM. Frekvens: 298,8 kHz. Ingick i kedjan Utklippan, Ölands Norra Udde, Hammer Odde (dansk), Hoburg, Sandhammaren, Ölands Södra Grund.

Grön slav Decca

1970, den 14 augusti, öppnades Södra Östersjökedjan för Decca Navigator.

• Mastern placerades i Holmsjö i Blekinge, röd slav i Burgsvik på södra Gotland samt grön slav på Sandhammarens fyrplats.

1971 delautomatiserades fyren.

• En Nautofon uppsattes vid stranden cirka 500 m syd om fyren, vilket ersatte tyfonen.

Avbemanning

1988 automatiserades fyren.

• Reservkraftverken utbyttes till 2 stycken fyrcylindriga dieselmotorer från Volvo Penta, vardera direktkopplad till en generator 40 kVA 400/231 V, 1500 U/min.
• Fyrplatsen avbemannades. Den hade varit bemannad med 1 fyrmästare och 3 fyrvaktare/fyrbiträden. Se avbemanning.

Personal

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Sandhammaren

Och sedan

1992 stängdes den cirkulära radiofyren. Då stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar.

199? stängdes mistsignaleringen.

1998 blästrades och målades fyrtornet till en kostnad av 2 MSEK. "Målningen skall hålla i 30 år". Se riksdaler.

2000 stängdes alla svenska kedjor för Decca Navigator.

2000-2001 vintern monterades radiomasterna ner. Ställningen med Nautofonen togs bort.

Nuvarande optik: 2:a ordningens (1400 mm Ø) dioptrisk planlins med 16 fack à 22,5°, med krona (12 ringar) och krans (4 ringar), omgående. Rotationsriktning N -> V->S->O. Urverk och lod för drivning av linsen är intakt men avställd. Glödlampa 1000 W 120 V med reserv 1000 W i en lampväxlare UVLA-590, 220 V 50 P/S, tillverkad av AGA Lidingö, Sweden.

• Ljuskäglorna är ställda med centrum 1 m över horisontens havsyta.

Nuvarande karaktär (2000): Fl W 5 s 22 M. Lyshöjd: 31,0 m.

Jfr Heidenstam, skruvpålsgrund, järnfyr, mistsignal, Lux-ljus, radiofyr, Decca Navigator, fyroptik, linstyper, bifyr, Hällefors bruk, dykerikompani, kolera.