Spårö
Spårö, svensk ö, båk och f.d. bemannad fyrplats utanför Västervik, Mellersta Östersjön. Bemannad 1884-1935
Tjust skärgård. På Spårö utanför Västervik. V om Idön, 2000 m från Stickskär. Om fyr och båk hålls ens leder de in i farvattnet till Västervik. Avståndet till Västervik är sjövägen 4M. Vid isläggning är det landvägen som är cirka 10 km.
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Spårö fyr. Belägen på ön Spårö, 4 distansminuter utanför Västervik. Fyren hållen överens med Spårö båk, leder in till farvattnet till Västervik. Postadress: Västervik. Telegramadress: Rt. 16 B, Västervik.
Spårö ägs av Västerviks stad, som upplåtit nyttjanderätten till Kronan så länge ön används till fyrplats. Fyren, inrymd i ett 6 meter högt torn, byggt över ett hus med vakt- och expeditionsrum, ligger på öns södra sida å ett 30 meter högt skogklätt berg.
Båken, 26,7 meter hög, står å ett 38,8 meter högt berg, beläget 370 meter NV om fyren. Båken är byggd av sten och är uppförd under åren 1776 - 1777. Den är vit med rödbrunt spetsigt tak. Med sitt höga läge och sina betydande dimensioner är Spårö båk en av de ståtligaste känningsbåkarna i hela landet. I båken är anordnad en station för stormvarning med elektrisk vindmätare, som registrerar vindstyrkan nere i vaktrummet i fyren samt i fyrmästarens bostad.
I september 1925 träffades båken av blixten, antändes och brann ned, så att endast murarna stod kvar. De har sedermera återställts i sitt förra skick.
Fyrbetjäningens bostadshus är belägna 125 meter från fyren i en mot söder sluttande dalkjusa. Nedanför bostadshusen finns utmärkt båthamn med bryggor. Avståndet till Västervik är landvägen vid isbeläggning ungefär 10 km, sjövägen ungefär 7,5 km.
Vid fyren har som fyrmästare tjänstgjort:
- Johan Magnus Andersson, 1884 - 1895
- Johan Erik Janze, 1895 - 1899
- Johan Gustaf Berg, 1899 - 1910
Som fyrvaktare:
- Gustaf Johansson Boman, 1884 - 1894
- Carl Erik Lundgren, 1895 - 1910 "
Ur Underrättelser 1852
SPÅRÖ . Känningsbåk af sten, hvitrappad. Lat. N. 57°42'56”. Long. O. om Ferrö 34°52'59”. Long. O. om Greenwichs meridian 16°43'14”.
Under åren 1776 och 1777 uppfördes denna byggnad i fyrkantig form under rödfärgadt spåntak, från hvars spets till grunden är 85 fot. Det står på ett 130 fot högt berg och tjenar till rättelse för inseglingen från sjön till Västervik, under var lotsplats det hörer. I klart väder synes denna båk på 3 à 4 mils afstånd. Pl XI.
Båken
Båken står på ett 39 m högt berg och är 26,7 m hög.
- Den ritades av Carl Fredrik Adelcrantz.
- Den byggdes åren 1776-1777 och uppfördes i sten. Den är vit med rödbrunt, spetsigt tak.
- Med sitt höga läge och vackra proportioner är båken en av de ståtligaste i Sverige.
1925 drabbades den av blixtnedslag och brand men byggdes upp kort tid senare.
2018 blev Västerviks kommun ägare. Sjöfartsverket var den tidigare ägaren.
Fyrplatsen
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 530800 | C 7081 | N 57 43, O 16 44 | LFl(2) 12 s | 14 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1884 | 1934 | 1947 | 1935 | 8,2 | 36 |
Spårö fyr 1925. Foto Lotsverket
Spårö gamla och nya fyren efter ombyggnad 1933. Foto Lotsverket
Hamnen till Spårö gamla fyrmästarbostad. Foto E Hillberg
Fyren ligger på öns södra sida på ett avstånd 370 m SO om båken. Det 27 m höga berget var klätt med skog. N 57 42,8, O 16 43,7.
Fyplatsen var bemannad 1884-1935 , se bemanning.
1884 anlades fyrplatsen. Fyren är placerad i ett 6 m högt torn i trä byggt i gaveln av ett trähus med vakt- och expeditionsrum. Ritat av G E Höjer.
- Linsapparaten var en så kallad lentilleapparat. Den bestod av en 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins 180 med catadioptrisk krona (6 ringar)och krans (3 ringar) samt spegellins 180 catadioptrisk reflektor (9 prismor, spegellins). Utanför trumlinsen gick 2 uppsättningar med 2+2 dioptriska linser med rött glas som drevs i en bana driven av urverk med lod. Fyrkaraktär fast sken med två röda blänk. Fotogenlampa med 2 vekar.
- Fyrbetjäningens bostadshus är belägna 125 m från fyren i en mot söder sluttande dal, som ger ett skyddat läge. Dessutom förråds- och uyhus, källare och dass. Bostads- och uthus ritat av L Fr Lindberg. Gångvägar och brunn.
- Nedanför bostadshusen fanns en skyddad bra hamn med bryggor.
1886 fick fyrplatsen nytt förråd samt dass.
1891 uppfördes en ladugård.
1895 byggdes en båtslip för hamnen.
1921 hade fyren veklampa med lins av 4:e ordningen. Rött fyrhus med vitt 6,8 m högt
- Fyrkaraktär: F W m B R. Två tätt på varandra följande röda blänkar var minut. Ljus W 36 s. Mörker 7 s. Ljus R 2 s. Mörker 6 s. Ljus R 2 s. Mörker 7 s.
- Ljusstyrka: F W 850 Hf. B R 900 Hf.
1934 byggdes en ny fyr med ett 8,2 m högt torn i betong, krönt av 8-kantig fyrkur med dalén-ljus och dioptrisk trumlins av 4:ordningen.
- Den gamla fyren släcktes. Lanternin med lins monterades ner.
- Delar av den gamla linsen flyttades till Karlskrona Nedre.
Avbemanning och personal
1935 avbemannades fyrplatsen, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Spårö
Och sedan
1937 såldes alla byggnader (utom nya fyren).
1947 fick fyren elektriskt ljus med AGA-ljus som reserv. Glödlampan var på 250W / 127V.
Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins 200° + 30° öppet + 130° skärm (LLGA-500.), 300W 240V lampa (reserv 2x20W 10,3V), elklipp, fotocell. Landkabel, batterier
Nuvarande karaktär: Iso W 6s 14 M, W 9000 cd. Lyshöjd: 36 m.
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Sålda år 1937 och i privat ägo |
| Ägare | SjöV |
| Kontaktperson | Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000. |
| Vägbeskrivning | Fyren och båken finns på en ö sydost om Västervik. Inga reguljära båtturer. |
| Övrigt | Åtminstone sedan mitten av 1600 talet, kankse även från 1300 talet, har det funnits olika sjömärken på Spåröberget. Nuvarande fyrsidiga 25,4 m höga båk av sten ritades av Carl Fredrik Adelcrantz och uppfördes 1776-77. Den brann delvis ner år 1925 men restaurerades strax därefter. Grundstenarna till båken är ca 2,5 m tjocka. Innan den första fyren byggdes år 1884 användes båken tidvis som lokal fyr genom att man från båken stack ut en järnkorg i vilken det fanns brinnande tjärved eller glödande kol. Båkens topp är belägen drygt 60 m över havet varifrån det är en fantastisk utsikt över nejden.
Den första riktiga fyrplatsen byggdes 1884 och bestod av ett vitt fyrtorn (6,8 m.) av trä sammanbyggt med ett rött vakthus av trä uppe på berget samt ett fyrbostadshus nedanför berget. År 1934 revs den första fyren och ersattes av ett betongtorn på vilken monterades en åttakantig fyrkur av järn vari installerades en 4:e ordn.(500 mm) dioptrisk trumlins, omfattning 200° och Dalénljus. Delar av den gamla linsen flyttades till Karlskrona Nedre. Spårö fyr elektrifierades 1946 (250W 127V lampa) och försågs med AGA gasreserv. |
| Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 1935, båken. Förslag som byggnadsminne, fyr och hus. |
Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.
Tjust skärgård
Klicka här för att se fyrarna i Tjust skärgård.
Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Lentilleapparat, växelsken, fast sken med blänk, Kungsgrundet