Spegellins: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 7: | Rad 7: | ||
Linsen utnyttjar det optiska fenomenet [[totalreflektion]]. Den vänstra figuren avser att illustrera strålgången i ett totalreflekterande 45°-prisma. Den högra delen av fyrlinsen avser att föreställa spegellinsen. | Linsen utnyttjar det optiska fenomenet [[totalreflektion]]. Den vänstra figuren avser att illustrera strålgången i ett totalreflekterande 45°-prisma. Den högra delen av fyrlinsen avser att föreställa spegellinsen. | ||
Spegellinsen föregicks av [[sfärisk spegel]], som i en [[linsfyr]] hade samma funktion. | |||
Spegellinsen användes på 1800-talet och en bit in på 1900-talet, t ex för att ge en färgad röd eller grön sektor samma [[lysvidd]] som det från linsen övriga vita ljuset. Detta genom att ge ökad mängd ljus till färgfiltret, som ju i sig absorberar en del ljus. | Spegellinsen användes på 1800-talet och en bit in på 1900-talet, t ex för att ge en färgad röd eller grön sektor samma [[lysvidd]] som det från linsen övriga vita ljuset. Detta genom att ge ökad mängd ljus till färgfiltret, som ju i sig absorberar en del ljus. |
Versionen från 29 december 2014 kl. 12.13
spegellins, en konstruktion, som påminner om en fyrlins, men med prismor som skickar tillbaka ljuset på samma sätt som i ett 45°-prisma i en kikare.
Linsen utnyttjar det optiska fenomenet totalreflektion. Den vänstra figuren avser att illustrera strålgången i ett totalreflekterande 45°-prisma. Den högra delen av fyrlinsen avser att föreställa spegellinsen.
Spegellinsen föregicks av sfärisk spegel, som i en linsfyr hade samma funktion.
Spegellinsen användes på 1800-talet och en bit in på 1900-talet, t ex för att ge en färgad röd eller grön sektor samma lysvidd som det från linsen övriga vita ljuset. Detta genom att ge ökad mängd ljus till färgfiltret, som ju i sig absorberar en del ljus.
Detta markerades i sjökortet med förstärkt, i annat fall oförstärkt.
- Vanligen användes dock spegellinsen för att ge mer ljus åt en avsedd sektor genom att utnyttja ljus från en annars skymd sektor.
Tabell
- Installerad __ Fyrplats ___________ Anmärkning
- 1870 _________ Söderstjärna _______ 2 fack à 90° (8 prismor), 5:e ordningen, flyttad 1879 till Ystad yttre/nedre
- 1878 _________ Malmö inre _________ 1 fack à 45° (5 prismor), 4:e ordningen
- 1882 _________ Djursten ___________ 1 fack à 30°, 3:e ordningen
- 1883 _________ Islandsberg ________ 1 fack à 72° (9 prismor)
- 1883 _________ Gotska Sandön ______ 1 fack à 72° (9 prismor), 3:e ordningen (båda fyrtornen)
- 1884 _________ Hallands Väderö ____ 1 fack à 72° (9 prismor), 3:e ordningen
- 1888 _________ Högby ______________ 2 fack à 45° (9 prismor), 3:e ordningen
- 1889 _________ Helsingborg ________ 2 fack à 60°, 2:a ordningen
- 1889 _________ Rataskär ___________ 180°, 4:e ordningen (2 fack à 90°?)
- 1889 _________ Stora Karlsö _______ 1 fack à 7° (11 prismor), 1:a ordningen (bifyr)
- 1896 _________ Holmögadd __________ 1 fack à 120°, 3:e ordningen
- 1897 _________ Trelleborgs fyrar __ 2 fack à 90° (9 prismor), 4:e ordningen
- 1898 _________ Svartklubben _______ 1 fack à 90°, 4:e ordningen
- 1905 _________ Pite-Rönnskär ______ 2 fack à 72°, 3:e ordningen
- 1906 _________ Hanö _______________ 2 fack à 54° (9 prismor), 3:e ordningen
Den totalreflekterande spegellinsen kom att fyrhistoriskt efterfölja sfärisk spegel.
Jfr sfärisk spegel, linstyper, totalreflektion, växelsken, fyroptik, bifyr, glas.