Storjungfrun

Från fyrwiki
Version från den 24 januari 2014 kl. 12.32 av Leif.elsby (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Storjungfrun''', fyr- och lotsplats i havsbandet SO om Söderhamn, Bottenhavet. WGS-84 Lat. N. 61°10,1. Long. O. 17° 20’,1. '''Bemannad 1838-1964'''. Se bemanning...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Storjungfrun, fyr- och lotsplats i havsbandet SO om Söderhamn, Bottenhavet. WGS-84 Lat. N. 61°10,1. Long. O. 17° 20’,1.

Bemannad 1838-1964. Se bemanning.

	 (Här ska karta och bild in)

I den ledande sektorn (fram till 1999) ligger O om ön Storjungfrun flera grund, i sydlig riktning ända upp till 1,2 M från fyren. 1837-1838 anlades fyrplatsen. Fyren bestod av ett i sten cylinderformat cirka 20 meter högt torn för fyring med stenkolseld "enligt Löwenörns princip". Ritat av C Wallenstrand.

1853 byggdes tornet om med lanternin för stillastående lins.

  • Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 5 fack à 60°, med catoptrisk krona (11 ringar), stillastående, rovoljelampa. Fyrapparaten var inköpt 1848 och ursprungligen avsedd för Nordkosters fyrplats.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N. 61°10,1. Long. O. 17° 21’,0.

  • Fyrapparaten: 3:dje ordningens lins-, stillastående.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 88 fot (26,4 m).
  • Fyrtornet: av sten, vitt med röda bälten
  • Lysvidd: 14 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 31 fot (9,3 m).
  • Lysfält: från NV t V ½ V, över N, O och S till SV ½ S.
  • Tornets höjd från grund: 67 fot (20,1 m).

På den skogbevuxna ön Storjungfrun, belägen söder om inloppet till Söderhamn, är på nordligaste udden fyrtornet uppfört på ett avstånd av omkring 600 fot från stranden. De på omkring 200 fots avstånd från fyren belägna rödfärgade bonings- m fl hus, jämte längre väst hän belägna fiskarehus och kapell, är synliga från sjön. Lotsar uppassa på platsen, och utvisar hissad signalkula, att lots finns att tillgå. Fyren ger ledning för kustfarten och angöring av farleden förbi Lilljungfrun till Söderhamn, men dess huvudsakliga ändamål är, att lämna rättelse, för att undvika dels Västra Finngrundsbanken, dels de utanför Storjungfrun liggande grundklackarna.”

1884 utbyttes oljelampan för rovolja mot en fotogenlampa med veke.

1890 uppsattes en bifyr med rött fast sken, 4:e ordningens trumlins, 1 fack à 30°, till ledning för fartyg som sökte lots vid Storjungfrun. Den visade fast rött sken över Storgrundet. Samma år erhöll fyrpersonalen en handmist, dvs en mistlur driven med vev.

1896 utbyttes bifyrens linsapparat mot en 4:e ordningens trumlins med större lysvinkel, 1 fack à 60°.

1899 erhöll fyrpersonalen en ny mistlur som drevs för hand.

1901 installerades en von Otters persiennapparat med urverk och lod, lodvikt 55,5 kg.

1909 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus.

1923 byggdes tornets övre del om.

1928 installerades intermittenshylsa och ett nytt urverk.

  • Signalställning för "vissa fall av nödlägen" uppsattes.

1935 drogs mistsignaleringen in.

1943 utbyttes Lux-ljus mot dalén-ljus och en 2:a ordningens linsapparat i huvudfyren. Bifyren fick AGA-ljus.

1964 automatiserades fyren.

1968 var tornet 21,3 m högt, målat upptill svart nedtill vitt. Lins av 2:a ordningen. Dalén-ljus.

1999 försågs fyrljuset med färgade sektorer samt (?) solpaneldrift. Lysfält: 090 - 015°. Bifyren togs bort.

Nuvarande optik: 2:a ordningens (1400 mm Ø) dioptrisk trumlins med 5 fack à 60°, öppen 1 fack à 60°, dioptrisk krona och krans på alla linsfack, glödlampa 40 W.

Nuvarande karaktär (2000): LFl WRG 8 s 12 M. (2 + 6). Lyshöjd: 27,5 m.


Jfr täckt stenkolsfyr, fyroptik, mistsignal, Lux-ljus, dalén-ljus, AGA-ljus, intermittenshylsa, klippapparat, optiska signalanordningar, bifyr.