Svartklubben

Från fyrwiki
Version från den 31 augusti 2014 kl. 11.14 av Leif.elsby (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Grundkallen karta ritad.jpg
Svartklubben. Vykort
Symbol fyr.jpg
Svartklubben som täckt stenkolsfyr 1820-1842. Figur Leif Elsby
Lur ritad.jpg
Symbol racon.jpg
Svarklubbens fp fr land 1900. Foto Lotsverket
Svarklubbens fp fr sjön1900. Foto Lotsverket
Svartklubben. Foto Lotsverket
Svartklubben fyrmästarens hus före 1925. Foto Lotsverket
Svartklubbens fyrvaktar- o biträdeshus 1925. Foto Lotsverket
Svartklubbens lins putsas
Svartklubben maskinrummet

Svartklubben, fyr- och lotsplats i havsbandet SSV om Understen, Ålands hav.

Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
222800 C 6290 N 60 11, O 18 50 LFl(2) 15 s 16,5 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd över havet m
1820 1820 1961 1961 12 19,5


Fyren tändes

1819-1820 anlades fyrplatsen. Ett i gråsten cirka 12 m högt cylindriskt torn för stenkolseldning inom lanternin "i enlighet med Löwenörns princip", dvs täckt stenkolsfyr. Ritat av J W Gerss.

  • Samtidigt revs en äldre spirbåk på platsen.

Stillastående spegelfyr

1842 ersattes den täckta stenkolsfyren av en stillastående spegelapparat bestående av 9 st paraboliska mässingsspeglar med var sin oljelampa för rovolja, monterade på en ring och belysande cirka 270° av horisonten.

  • Torn och lanternin byggdes om.

Omgående spegelfyr

1849 utbyttes den stillastående spegelapparaten mot en omgående spegelapparat med tre paraboliska speglar (treskenad spegel) med en gemensam oljelampa, urverk och lod, lodvikt 17,5 kg.

1855 kläddes tornet med eldfast tegel.

1869 uppsattes en klockstapel med mistklocka.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående spegelfyr med blänk. Lat. N. 60° 10’,6. Long. O. 18° 49’,9.

  • Fyrapparaten: en lampa uti 3:ne sammanfästade speglar (treskenad spegel).
  • Tornets höjd från grund: 59 fot (17,7 m).
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 74 fot (22,2 m).
  • Fyrtornet: av sten, vitt med röda bälten.
  • Lysvidd: 10 à 12 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 24 fot (7,2 m).
  • Lysfält: från NV t V ½ V över N, O till S t V ¾ V.

Fyrtornet står på sydöstra sidan av skäret Svartklubben, liggande ytterst vid inloppet från Ålandshav till farleden genom Öregrunds skärgård åt Grepen. Fyrapparaten utgörs av en lampa med 3:ne sammanfästade paraboliska speglar, som med 2 minuters omloppstid rotera omkring en vertikal axel, varunder fyren visar 3:ne korta men skarpa blänkar. NV om tornet ligger fyrbetjäningens bonings- och uthus, alla rödmålade. Nära intill och SV om fyrtornet står en stapel med klocka, med vilken ringes vid disigt väder och tjocka. En på stång hissad rödmålad kula tillkännager, att, såvitt vid fyrplatsen är känt, gång genom Öregrundsgrepen är av fast is eller drivis hindrad. Lotsar uppassar på fyrplatsen, och hissad signal, svart kula med vitt bälte, tillkännager, att lots finns att tillgå.”

1875 utbyttes rovoljelampan mot fotogenlampa med veke.

Linsfyr

1882 utbyttes spegelapparaten mot linsapparat med 4:e ordningens lins och lanternin flyttad från Nordkoster.

1887 erhöll fyrplatsen en mistlur driven med handkraft (handmist). Samtidigt togs klockstapeln ur bruk.

1888 uppsattes i tornet en mistlur med motor. Den gamla togs ur bruk.

1892 inskaffades som reserv en mistlur driven med handkraft.

Ny lanternin och lins

1897-1898 installerades ny lanternin med 4:e ordningens lins samt en maskindriven misttrumpet intill vaktrummet.

1916 installerades kompressor för misttrumpeten.

1928 installerades nytt mistmaskineri.

1935 utbyttes fotogenlampa med veke mot ett Primusglödljus.

Avbemanning och personal

1961 elektrifierades och automatiserades fyren.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Svartklubben

Och sedan

1968 var tornet 17 m högt, målat upptill svart, nedtill vitt. Lins av 4:e ordningen. Elektriskt ljus med dalén-ljus som reserv. Fyrtornet fasadbelyst.

  • Fyranläggningen fjärrmanövreras från lotsstationen på Kalvskäret, strax V om Svartklubben.
  • Optisk karaktär: B(2) WRG 15 s 14 M. (2 + 3 + 2 + 8). Lyshöjd: 19,5 m. Ljusstyrka: W 26 000 cd,

R 7 000 cd, G 3 600 cd.

  • Akustisk karaktär: Tyfon 2 ljud var 60 s. (4 + 4 + 4 + 48). Mistsignalen var tvåtonig, dvs avgavs med två samtidiga toner (cirka 210 Hz och cirka 260 Hz). "Vid kabelbrott kan mistsignal ej ges".

2000 var tornet målat upptill svart, nedtill vitt. Fasadbelyst.

Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk planlins. Glödlampa 1000 W.

4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins med 5+5 inslipade ringar, 250° + öppen 110°. 2x1000W 120V glödlampa (reserv 2x40W 10,3V), elklipp. Sjökabel, batterier

Nuvarande karaktär: LFl(2) WRG 15 s 16,5 M. (2 + 3 + 2 + 8). Lyshöjd: 19,5 m. Racon: ( _ . _ ) 30 s 14 M.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Sålda till privatpersoner. Inga övernattningsplatser.
Ägare SjöV äger fyren
Kontaktperson Jan Svensson på Singö 0175-10077 kan ge lokal information om fyren, hur man kommer dit,m.m. Carina Borgström 0175-10316 finns sommartid på Svartklubben kan ge viss info. Även Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000.
Vägbeskrivning Bilväg Norrtälje - Singö c:a 60 km. Kör väg 76 norrut från Norrtälje tag av på väg 283 vid Söderby-Karl och kör via Väddö och Grisslehamn till Singö. Svartklubben ligger c:a 1 nm från Kalvskäret, närmaste hamn finns på Singös östra udde. Inga reguljära båtförbindelser.
Övrigt Östergarn (1818) och Svartklubben (1820) var de två första täckta stenkolsfyrarna i Sverige som byggdes helt efter den Löwenörnska principen. Svartklubbens fyr hade dessutom en vinschanordning för transport av kol till eldstaden. År 1842 byggdes fyren om och utrustades med 9 rovoljelampor och 9 polerade mässingsspeglar monterade på en järnring och belysande 3/4 av horisonten. Fyren klassificerades sedan som stillastående spegelfyr och dess sken syntes 3-3½ mil vid klart väder.

År 1849 byttes fyrapparaten ut mot 3 paraboliska speglar (treskenad spegel, diameter spegelöppningar 18,5 cm), roterande, urverk med lod (vikt 17,5 kg), omloppstid 2 min och i mitten en envekig rovoljelampa (förbrukning 4,5 cl/tim) med föränderlig oljeyta. Fyren som tändes 2 maj 1849 klassificierades som blinkfyr och dess sken syntes 2½-3 mil. År 1875 ersattes rovoljelampan med en envekig fotogenlampa (förbrukning 6 cl/tim) med föränderlig bränsleyta.

År 1899 fick fyren en ny lanternin och en 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk planlins med bulls-eye och inslipade linsringar 2 fack á 135° samt en 90° katadioptrisk spegel, roterande, kvicksilverlagrad, omloppstid 10 sek, urverk med lod (vikt 96 kg, lodlina 13 m) och en två- resp. trevekig fotogenlampa för konstant nivå, så kallad Nivålampa. År 1935 installerades Primus glödljus.

Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 1935, fyren.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.


Jfr Ålands hav, täckt stenkolsfyr, treskenad spegel, fyrljusreflektor, fyroptik, spegellins, mistsignal, Lux-ljus, kvicksilverlagring, racon.