Telegraf

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

telegraf, fjärrkommunikation för olika former av meddelanden. Kan vara optisk eller elektrisk (via kabel eller radio, s.k. trådlös telegraf).

Meddelanden, skickade eller mottagna, kallas telegram.

Se även telefon


SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol racon.jpg Historik.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Kompassros ritad.jpg Symbol Person.jpg

Till vänster den optiska telegrafen på Telegrafberget i centrala Göteborg. I mitten syns Skansen Kronan. Litografi från 1859
Interiör från Kungliga Telegrafverket i Göteborg, 1910-tal
Här pejlas riktningen till ett fartyg med radiosändare


Optisk telegraf

Optisk telegraf har i Sverige använts under 1800-talet i tre linjer:

Den optiska telegrafen konkurrerades ut av den elektriska telegrafen. Se nedan.

Elektrisk telegraf

1830-talet började man starta elektriska telegrafer.

  • De kunde användas inte bara i dagsljus och siktigt väder utan även under dygnets mörka del.
  • De grundade sig på strömmens magnetiska verkan. Vid sändning slöts och bröts strömmen med hjälp av en telegrafnyckel.
  • Strömstötarna iakttogs hos mottagarsidan till en början på en kompassnål, sk nåltelegraf, men registrerades senare på en apparat, t ex en morseapparat. I denna trycktes en med urverk framdriven pappersremsa av ankaret till en elektromagnet mot en färgtrissa så att korta och långa streck erhölls i överensstämmelse med strömpulserna.

1843 konstruerade amerikanen Samuel Morse ett teckensystem för telegrafering, se morsealfabetet.

  • Under 1840-talet introducerades på den europeiska kontinenten elektrisk telegrafering enligt det så kallade Morse-systemet.

1853 började den elektriska telegrafen att införas i Sverige. Samma år bildades Telegrafverket.

  • Verket leddes av Telegrafstyrelsen, som var ett under kommunikationsdepartementet lydande centralt ämbetsverk.
Telegrafstyrelsen hade till uppdrag att ombesörja och övervaka trafiken av statens telegrafanläggningar, inklusive (senare) telefon- och radiotelefon, radiotelegraf och rundradio samt utföra erforderlig utbyggnad. Chefen titulerades generaldirektör.
  • Telegrafverket hade till uppgift att ombesörja befordran av telegram och (senare) utväxling av telefonsamtal. Driftspersonalen var (senare) fördelad på 6 distrikt med ledning i Malmö, Göteborg, Norrköping, Stockholm, Gävle och Sundsvall. Till distrikten hörde linjesektioner med ingenjörspersonal samt telegrafstationer med telefonister. Radiostationerna var sammanförda till ett radiodistrikt. Personalens utbildning handhades av Telegrafverkets undervisningsanstalt placerad i Stockholm.

1855 etablerades elektrisk telegrafförbindelse mellan Sverige och kontinenten.

1857 hade det telegrafiska nätet byggts ut att omfatta de större orterna i hela Sverige, från Ystad till Haparanda.

1863 erhöll Nya varvet (flottans station i Göteborg) elektrisk telegraflinje till Göteborg.

1864 tilläts kvinnor att tjänstgöra vid Telegrafverket.

1865 drogs en telegrafkabel mellan Tyskland och Sverige via Östersjön

1866 upprättades telegrafförbindelse mellan Sverige och USA.

  • Trafiken gick över atlantkabel via England. Detta skulle visa sig ge problem under första världskriget. Den blev då avstängd.

1871 fick Marstrand elektrisk telegraf och den optiska telegrafenCarlsten stängdes.

1881 stängdes Sverige sista optiska telegraflinjen - den mellan Göteborg och Vinga fyrplats.

Trådlös telegraf

1895 gjorde den italienske fysikern Guglielmo Marconi (1874-1937) framgångsrika försök att överföra information via radiovågor, patentansökan år 1896.

  • Tekniken var så kallad gnistsändare.
  • 1909 fick han för uppfinningen ta emot Nobelpriset i fysik tillsammans med Ferdinand Braun.

1899 gjordes de första försöken i Sverige med trådlös överföring med telegrafi.

  • Detta gjordes inom örlogsflottan.

1911 den 18 september öppnades en trådlös telegrafstation på Nya Varvet i Göteborg.

  • Detta var den första för civil trafik i Sverige.
  • Avsikten var primärt att sköta telegraftrafiken med handelsfartygen på rutten Göteborg-Hull.
  • Stationen skulle också sköta telegraftrafiken på Tyskland, Frankrike och Storbritannien om telegrafkablarna till dessa länder genom krigshandlingar eller på annat sätt skulle brytas.
  • Stationen hade en effekt av 16 kW med våglängd 1650 m och var ett samprojekt mellan marinen och Telegrafstyrelsen.
  • Sändarutrustningen kom från Telefunken i Tyskland.

1914 efter utbrottet av första världskriget klipptes Sveriges telegrafförbindelser med omvärlden av.

  • England hade kontroll över atlantkabeln och andra transoceana telekablar.
  • England kopplade bort Sverige från kabeln!
  • Efter USA:s inträde i kriget ökade behovet av direkta teleförbindelser mellan Sverige och USA.

1916 påbörjades arbetet med en centralstation i Karlsborg men den blev operativ först 1918.

  • Sändareffekt 80 kW. Leverantör Telefunken.
  • Endast under gynnsamma atmosfäriska förhållanden vintertid kunde signalerna uppfattas i USA.

1918 tog statliga Telegrafverket över AB Stockholmstelefon.

1920 beslutade riksdagen om att bygga en sändare- samt en mottagarstation för direkt förbindelse över Atlanten till USA.

  • Mottagarstationen uppfördes i Kungsbacka.
  • Sändarstationen uppfördes i Grimeton vid Varberg.
  • Orsaken till placeringen var att radiovågorna dämpades endast lite då de gick över vatten till skillnad från över land. Se markvåg.

1924 invigdes långvågssändaren i Grimeton utanför Varberg.

  • Denna användes för telegramtrafik med Nordamerika.
  • Morsekodade meddelanden från telegrafverket i Göteborg sändes ut i etern från Grimeton till Rocky Point på Long Island, USA.
  • Svaren därifrån uppfattades i mottagarstationen i Kungsbacka som skickade dem vidare till telegrafverket i Göteborg och vidare ut i landet.

Rundradio

1906 på julafton gjordes den första provsändningen med rundradio.

  • Amerikanen Fessenden sände från sin station på Brant Rock i USA.
  • De som kunde lyssna var telegrafisterna på de ännu fåtaliga fartyg som hade utrustning för radiotelegrafi.
  • Sändaren var en generator som gav 1 kW och 50 kHz och var utvecklad av Ernst Alexanderson.

1924 bildades AB Radiotjänst, sedermera Sveriges Radio.

Pejlstationer

1922 uppförde Telegrafverket en radiopejlstation vid Hållö fyrplats.

  • Sändarutrustning var fortfarande bara förekommande på de största fartygen och radiopejl kunde följaktligen bara utnyttjas av dessa.

192? uppförde Telegrafverket en radiopejlstation vid Vinga fyrplats.

192? uppförde Telegrafverket en radiopejlstation vid Morups Tånge fyrplats.

1935 uppförde Telegrafverket en radiopejlstation vid Landsort fyrplats.

Telefon

Se telefon


Jfr telefon, optisk telegraf, optiska signalanordningar, elektriskt ljus, Carlsten, SMHI, fyrskepp, fyr, radiofyr, riktad radiofyr, pejlstation, radiopejl, markvåg, morsealfabetet, bäring, radiofrekvens, TRANSIT, GPS, D-GPS, Glonass, Galileo, LORAN, Decca Navigator, TORAN, Consol, Epos, radar, racon, radionavigering, Grimeton, gsm, NMT, navigering, astronomisk navigation.