Tycho Brahe
Tycho (Tyge) Brahe (1546-1601), dansk förvaltare av fyren Kullen, men mest känd som astronom.
Uppväxt
1546 föddes han på Knutstorp i Skåne, som då tillhörde Danmark. Familjen var adlig och hade i flera sekler dominerat det danska samhället. Som född adlig var det på förhand bestämt att han skulle få utbildning för den högre juridiska och diplomatiska banan. Han gifte sig med prästdottern Kirsten och fick 8 barn. Han hade ett hetsigt temperament. I en duell miste han nästippen och bar sedan dess en lösnäsa av silver.
1552 när han var sex år gammal såg han planeten Jupiter passera planeten Mars. Enligt de antika och fortfarande då gällande astronomiska tabellerna angav de tidpunkten fel med en hel månad för denna händelse, vilket störde honom.
En stjärna föds
1572, den 11 november, råkade han en kväll se att i stjärnbilden Cassiopeia hade det tillkommit en ljusstark stjärna. Den nya stjärnan kom, när den lyste som starkast, att vara synlig mitt på dagen. Efter ett par månader hade den försvagats och var omöjlig att se. Enligt hans observationer rörde den sig inte och den befann sig för långt norr om ekliptikan för att kunna vara en planet. Den hade ingen svans. Den kunde därför knappast vara en komet. Mätningarna gav som resultat att den befann sig långt bortom månen. Tycho drog därför den omstörtande slutsatsen att han hade sett en ny stjärna födas (i nutid kallat en nova). Han skrev en bok om detta och blev berömd i det lärda Europa.
Den tidens världsbild
Enligt den då rådande världsbilden, som härstammade från antiken och Aristoteles, var himlakropparna upphängda i kristallsfärer, stora bubblor av ett genomskinligt material. De olika sfärerna roterade runt med jorden som medelpunkt och förde med sig månen, solen och de olika planeterna. På den yttersta sfären, empyreum, som gränsade till himmelriket (!), satt fixstjärnorna och var oföränderlig.
1576 utsågs han av den danske kung Fredrik II (1534-1588, kung från 1559) till hovlig naturfilosof och erhöll ett årligt belopp av 500 daler samt ön Ven i förläning, vilket gav honom rätt att kräva dagsverken av öborna där. På öns högsta punkt lät han bygga renässansslottet Uranienborg, två våningar högt och i rött tegel. Torn och altaner var byggda för astronomiska observationer. I källaren hade han ett laboratorium för sina experiment i alkemi.
'fyrmästare' på Kullen
1577 blev Tycho 'fyrmästare' på Kullen. Han fick Kullagården på Kullahalvön som förläning för att kunna sköta fyringen. Han skulle också sköta det kungliga gravkapellet i Roskilde.
1577 observerade Tycho en komet med lång rödaktig svans. Noggranna mätningar visade att den alls inte hörde hemma i jordens atmosfär, där den enligt den tidens rådande uppfattning borde vara, utan bortom månen, högre upp bland planeterna. Dess bana passerade genom kristallsfärerna, som alltså inte kunde finnas. Därmed var en tvåtusenårig villfarelse motbevisad. Senare observerade han ytterligare sex kometer.
Han lät bygga Europas första avancerade observatorium, Stjärneborg, nedgrävt i marken för att inte påverkas av vindarna. Han och hans medhjälpare gjorde ett stort antal noggranna mätningar med sinnrika instrument och med "naket öga", dvs utan kikare som då ännu inte var uppfunnen. Planeternas gång och cirka tusen stjärnor mättes upp med en precision som i ett helt sekel var oöverträffad.
1582-1597 förde Tycho anteckningar om väderobservationer från Ven. Jfr SMHI
Mecenaten dog
1588 dog hans beskyddare kung Fredrik II och efterträddes av kung Christian IV. Denne och Tycho Brahe drog inte överens och blev bittra fiender. Tycho blev beskylld för att ha misskött Kullens fyr, att astronomin kostade för mycket, att ha brutit mot kyrkliga påbud och att ha plågat bönder. Han fråntogs sina privilegier, bl.a. Kullagården.
Frivillig landsflykt
1597 packade Tycho Brahe i vredesmod ner sina observationsresultat och lämnade Ven och Danmark för att aldrig mera återvända. Ett par månader senare kom han och hans hustru till slottet Wandsbeck utanför Hamburg. Uranienborg och Stjärneborg jämnades med marken, troligen på order från den danske kungen.
1599 fick han i Prag anställning hos den tysk-romerske kejsar Rudolf II (1552-1612, tysk kung 1572, sinnessjuk från cirka 1600) som kejserlig matematicus (astronom och astrolog).
1600 fick han Johannes Kepler (1571-1630) som assistent.
1601 dog Tycho Brahe plötsligt i Prag, troligen i sviterna av brusten urinblåsa. Kepler ärvde platsen som kejserlig matematicus. Den efterlämnade änkan Kirsten hade inga andra tillgångar än sin makes nedtecknade observationer. På önskan av Kepler fick denne därför låna endast de som gällde planeten Mars och av detta material kunde Kepler utveckla sina tre lagar om planeternas rörelse kring solen. De två första utkom 1609, samma år som Galileo riktade en kikare mot stjärnhimlen och upptäckte de fyra största av planeten Jupiters månar, de sk galileiska månarna. Dessa och Keplers lagar använde Isaac Newton (1642-1727) som "hårt" bevis för sin teori om gravitationen 1687.
Nutid
2002, i maj öppnades det underjordiska observatoriet Stjärneborg för allmänheten. Besökarna kan nu bese den mittersta kammaren. Runt det med marken jämnade slottet fanns fyra symmetriska trädgårdar, varav en är restaurerad. Det som var slottsparken är tills vidare markerad med käppar.
Jfr Kullen, astronomisk navigation, astrolabium, jakobsstav, Galileo, SMHI.