Vakt

vakt, begrepp med flera betydelser.

Väktare

Ordet vakt har betydelsen väktare, en person som vaktar, står vakt, håller vakt.

Arbetstid och arbetslag

Ordet vakt har både betydelsen "arbetstid" eller tjänstgöring.

• Arbetstiden både på en fyrplats och på ett fartyg var indelat i vakter.

Men på ett fartyg, där man har en jämförelsevis större besättning, hade ordet vakt även betydelsen "arbetslag".

Fyrplats

För en fyrplats normal besättning utgjordes av tjänstemännen fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträde, i fallande rangordning.

• Denna indelning gjordes 1827 i en kunglig förordning. Varje fyrplats skulle ha en fyrmästare.
• Dock bidrog olika omständigheter till hur mycket övrig personal som fanns på platsen. Till exempel Ursholmens fyrplats hade tre mans besättning med nämnda titulatur, medan Utklippan hade en besättning på fyra man: fyrmästare, en förste fyrvaktare och två fyrvaktare.

1838 bestämdes att vakttjänstgöringen skulle ske i arbetspass om fyra timmar.

• Arbetsuppgifterna följde ett reglemente.

1851 bestämdes att "vid de fyrar där förutom fyrmästare finns tvenne fyrvaktare eller en fyrvaktare och ett kvinnobiträde är fyrmästaren vaktfri ".

• Fyrmästarens viktigaste uppgifter var att ansvara för att fyrplatsen med fyr, byggnader och utrustning hölls i skick,
• att fyrljuset var tänt enligt reglementet samt att leda och fördela arbetet.
• Han förde även bok över vakthållning och materialförbrukning samt väderobservationer.
• Vid dålig sikt skulle han se till att mistsignalering skedde, på de fyrplatser där man hade utrustning för detta.

Fyrvaktarens viktigaste uppgifter var

• att sköta fyrljuset,
• att underhålla fyranordningarna samt
• att hålla byggnader och övrigt i skick.

Det fanns detaljerade instruktioner om hur ljusanordningen skulle underhållas.

• Smuts på linserna gjorde att ljuset snabbt avtog i styrka.
• Linserna skulle dammas av med en fjädervippa eller hårpensel så ofta som tillfälle gavs.
• Vid behov skulle linserna rengöras med sprit, se alkohol.
• Minst en gång per år skulle linserna poleras med krita.

Under dager skulle linssystemet täckas över med ett tygstycke så att hettan från solljuset inte skulle förstöra lampor och brännare placerade i linsens brännpunkt eller orsaka eldsvåda.

• Linsen övertäcktes även av det skälet att värmen inte heller skulle hetta upp linser och prismor och därigenom skada deras sammanfogning och infästning pga längdutvidgningen vid uppvärmning.

Fyrljuset tändes vid solens nedgång och släcktes vid solens uppgång.

• Vaktpassen var uppdelad i följande tider: kl 18-20, 20-24, 00-04 samt 04-08.
• Vakten av fyrljuset sköttes under tiden 15:e april till den 15:e augusti av en enda man.
• Resten av året sköttes vakthållningen av två man. Den fyrvaktare som då hade den första vakten avlöstes vid midnatt av näste man.

Så gjordes t.ex. på Ursholmens fyrplats med tre mans besättning.

• På Utklippan med fyra mans besättning var arbetstiden fyra timmar per dag plus tre vakter fördelade runt dygnet.

Under dagtid utfördes diverse arbeten, inklusive att transportera och fylla bränsle, utföra underhåll och "hålla ordning".

Arbetstid och arbetslag ombord

Ombord på ett fartyg pågick arbetet dygnet runt. Arbete och ledighet följde ett rullande skiftschema.

• Besättningen var ofta indelad i två vakter, dvs arbetslag, där för fartygets drift nödvändig yrkeskunskap ingick i varje.
• Styrbords vakt var kaptenens vakt(lag) men leddes vanligen av andre styrman.
• Babords vakt var förste styrmans vakt(lag) och leddes av honom.

Där så erfordrades kunde också besättningen delas in i "arbetslagen" kvarter.

• Beroende på antalet man i besättningen kunde den delas in i tre eller fyra kvarter.
• Om den var indelad i fyra kvarter var vardera styrbords och babords vakt delad i två kvarter.

Under sin "ledighet" sov man eller fick man hjälpa till med diverse underhållsarbete, inklusive städning och rengöring.

Dygnsindelning

Dygnet indelades i 6 vakter, vardera om 4 timmar, dvs 8 glas. Se glas.

• "Dagvakten" varade klockan 04-08 och följdes av
• "förmiddagsvakten" klockan 08-12.
• "Eftermiddagsvakten" klockan 12-16.
• "Plattvakten" var tiden mellan klockan 16 och 20, uppdelad i
  • "första plattvakten" klockan 16-18 och
  • "andra plattvakten" klockan 18-20.

Plattvakten utnyttjades för att schemat skulle rulla, så att de olika vaktlagen skulle få en rättvis fördelning av antalet hundvakter med mera.

• "Första vakten" varade klockan 20-24.
• "Hundvakten" var tiden mellan midnatt och klockan 04, och hade anseendet att vara den jobbigaste vakten.

Jfr bemanning, kronometer, skeppsklocka, glas, personalinstruktion.