Skillnad mellan versioner av "Video"

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök
Rad 1: Rad 1:
'''Video'''. Nedan ges länkar till videofilmer som bara finns i detta Lexikon
+
'''Video'''. Nedan ges länkar till till ljud videofilmer som bara finns i detta Lexikon samt till externa filmer och radioprogram.
  
 
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=fyr]]
 
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=fyr]]
Rad 53: Rad 53:
 
Länkar till radioprogram gjorda av Mats Carlsson Lénart angående fyrar:  
 
Länkar till radioprogram gjorda av Mats Carlsson Lénart angående fyrar:  
  
* '''2017 [[Skoghall]]s fyr var första fyren i Vänern [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847662 Värmlands första fyr lyser än: "Många fartyg förliste" ]'''
+
* '''Radioprogram 2017 [[Skoghall]]s fyr var första fyren i Vänern [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847662 Värmlands första fyr lyser än: "Många fartyg förliste" ]'''
  
 
'''Skoghalls fyr är trots att den inte är den ursprungliga fyren från 1803 ändå Värmlands äldsta bevarade fyrbyggnad och Vänerns första fyrplats.'''
 
'''Skoghalls fyr är trots att den inte är den ursprungliga fyren från 1803 ändå Värmlands äldsta bevarade fyrbyggnad och Vänerns första fyrplats.'''
Rad 66: Rad 66:
  
  
* '''2017 [[Söökojan]]s fyr förfaller i väntan på avtal [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847873 "Fyren på Söökojan måste räddas från mer förfall" ]'''
+
* '''Radioprogram 2017 [[Söökojan]]s fyr förfaller i väntan på avtal [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847873 "Fyren på Söökojan måste räddas från mer förfall" ]'''
  
 
'''Söökojans fyr som vaktat inloppet till Karlstads hamn i över hundra år skulle kunna bli ett byggnadsminne och en filial till Skärgårdsmuséet. Men en uppgörelse mellan Hammarö kommun och Sjöfartsverket som äger fyrplatsen drar ut på tiden och byggnaderna förfaller.'''
 
'''Söökojans fyr som vaktat inloppet till Karlstads hamn i över hundra år skulle kunna bli ett byggnadsminne och en filial till Skärgårdsmuséet. Men en uppgörelse mellan Hammarö kommun och Sjöfartsverket som äger fyrplatsen drar ut på tiden och byggnaderna förfaller.'''
Rad 85: Rad 85:
  
  
* '''2017 [[Stångudden]]s fyr är sydligaste biten av Värmland [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847866 Stånguddens fyr sydligaste huset: "Här har ätits mycket fisk" ]'''
+
* '''Radioprogram 2017 [[Stångudden]]s fyr är sydligaste biten av Värmland [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6847866 Stånguddens fyr sydligaste huset: "Här har ätits mycket fisk" ]'''
  
 
'''Värmlands sydligaste plats är också en fyrplats, Stånguddens fyr på Lurö, där fyrvaktardottern Kicki Rask växte upp på 1950- och 60-talet.'''
 
'''Värmlands sydligaste plats är också en fyrplats, Stånguddens fyr på Lurö, där fyrvaktardottern Kicki Rask växte upp på 1950- och 60-talet.'''
Rad 106: Rad 106:
  
  
* '''2015 Fyrar i väster: [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6195713 Del 1: Tistlarna ]'''
+
* '''Radioprogram 2015 Fyrar i väster: [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6195713 Del 1: Tistlarna ]'''
  
 
'''Tistlarnas fyr ligger på en liten klippö längst söderut i Göteborgs skärgård. Där ute bodde tre familjer fram till avbemanningen 1969.'''
 
'''Tistlarnas fyr ligger på en liten klippö längst söderut i Göteborgs skärgård. Där ute bodde tre familjer fram till avbemanningen 1969.'''
Rad 121: Rad 121:
  
  
* '''2015 Fyrar i väster: [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6198611 Del 2: Måseskär]
+
* '''Radioprogram 2015 Fyrar i väster: [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6198611 Del 2: Måseskär]
  
 
'''Måseskärs fyr, några distansminuter utanför Käringön, firar 150-årsjubileum i år. Det var en av Sveriges sist bemannade fyrplatser.'''
 
'''Måseskärs fyr, några distansminuter utanför Käringön, firar 150-årsjubileum i år. Det var en av Sveriges sist bemannade fyrplatser.'''
Rad 136: Rad 136:
  
  
* '''2015 Fyrar i väster: [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6203927 Del 3: Vinga]  
+
* '''Radioprogram 2015 Fyrar i väster: [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6203927 Del 3: Vinga]  
  
 
'''Vinga fyr ligger strategiskt strax utanför inloppet till Göteborg. Fyren har bland annat blivit känd för att Evert Taube växte upp på ön.'''
 
'''Vinga fyr ligger strategiskt strax utanför inloppet till Göteborg. Fyren har bland annat blivit känd för att Evert Taube växte upp på ön.'''
Rad 157: Rad 157:
  
  
* '''2015 Fyrar i väster: [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6205980 Del 4: Högholmens fyr]  
+
* '''Radioprogram 2015 Fyrar i väster: [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6205980 Del 4: Högholmens fyr]  
  
 
'''Från Hälleviksstrand på Orust kan man ta sig vidare med båt ut till en liten ö, på vars högsta topp det fanns en bemannad fyr kring förra sekelskiftet.'''
 
'''Från Hälleviksstrand på Orust kan man ta sig vidare med båt ut till en liten ö, på vars högsta topp det fanns en bemannad fyr kring förra sekelskiftet.'''
Rad 174: Rad 174:
  
  
* '''2015 Fyrar i väster: [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6216201 Del 5: Böttö]'''
+
* '''Radioprogram 2015 Fyrar i väster: [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6216201 Del 5: Böttö]'''
  
 
'''På 1840-talet var det dags att göra något åt förhållandena för fartygen som skulle angöra Göteborgs hamn. Därför anlades [[Böttö]], [[Vinga]] och [[Buskär]]s fyrar.'''
 
'''På 1840-talet var det dags att göra något åt förhållandena för fartygen som skulle angöra Göteborgs hamn. Därför anlades [[Böttö]], [[Vinga]] och [[Buskär]]s fyrar.'''
Rad 187: Rad 187:
  
  
* '''2015 Fyrar i väster: [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6216204 Del 6: Maria Elsby har kartlagt fyrpersonal genom tiderna]'''
+
* '''Radioprogram 2015 Fyrar i väster: [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6216204 Del 6: Maria Elsby har kartlagt fyrpersonal genom tiderna]'''
  
 
'''År 2008 inledde Svenska Fyrsällskapet arbetet med att skapa ett register över alla som arbetat vid Sveriges fyrplatser, från äldsta tid fram till de sista fyrvaktarna som slutade för 10-15 år sen.'''
 
'''År 2008 inledde Svenska Fyrsällskapet arbetet med att skapa ett register över alla som arbetat vid Sveriges fyrplatser, från äldsta tid fram till de sista fyrvaktarna som slutade för 10-15 år sen.'''
Rad 203: Rad 203:
  
  
* '''2015 Fyrar i väster: [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6222115 Del 7: Islandsberg]'''
+
* '''Radioprogram 2015 Fyrar i väster: [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6222115 Del 7: Islandsberg]'''
  
 
'''Knappast någon fyrplats på västkusten har ett läge som Islandsberg. Ett ensamt hus längst ut på en vild och klippig udde. På Islandsberg bodde två familjer mellan 1883 och 1938 då fyren automatiserades och fyrplatsen såldes'''.
 
'''Knappast någon fyrplats på västkusten har ett läge som Islandsberg. Ett ensamt hus längst ut på en vild och klippig udde. På Islandsberg bodde två familjer mellan 1883 och 1938 då fyren automatiserades och fyrplatsen såldes'''.
Rad 218: Rad 218:
  
  
* '''2015 Fyrar i väster: [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6223260 Del 8: Gäveskär]'''
+
* '''Radioprogram 2015 Fyrar i väster: [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6223260 Del 8: Gäveskär]'''
  
 
'''Gäveskärs fyr alldeles intill farleden i Göteborgs hamninlopp är ett karakteristiskt inslag i inseglingen till hamnen. Urtypen för en fyr – en liten röd stuga med en inbyggd fyrlanternin.'''
 
'''Gäveskärs fyr alldeles intill farleden i Göteborgs hamninlopp är ett karakteristiskt inslag i inseglingen till hamnen. Urtypen för en fyr – en liten röd stuga med en inbyggd fyrlanternin.'''

Versionen från 31 december 2017 kl. 15.32

Video. Nedan ges länkar till till ljud videofilmer som bara finns i detta Lexikon samt till externa filmer och radioprogram.

Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Symbol kassfr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Historik.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Vantskruv.jpg Kompassros ritad.jpg KanalSymbol.jpg Symbol Person.jpg Maskaron.jpg Livet.jpg

MåseskärFörlängd.jpg

Videofilmer

Externa länkar

Lyssna på igenkänningssignal för radiofyr

Digitaliserat från kassettband och insänt av Markus Hedetoft. Inspelat av hans morfar

Och mera ljud

Fyrkaraktär

Radioprogram

Länkar till radioprogram gjorda av Mats Carlsson Lénart angående fyrar:

Skoghalls fyr är trots att den inte är den ursprungliga fyren från 1803 ändå Värmlands äldsta bevarade fyrbyggnad och Vänerns första fyrplats.

Idag står fyren sedan länge inne på Skoghallsverkens område men låg tidigare för sig själv på en udde. Fyren byggdes precis efter att den första versionen av Trollhätte kanal öppnats 1803. Även om det ännu inte fanns något bruk här var Skoghall en ut- och inskeppningshamn för varor som fraktades på Klarälven.

- Sjöfarten på Vänern var lite besvärlig med många skeppsbrott. Ett antal rika handelsmän och brukspatroner gick då samman och bildade Vänerns seglationssällskap, med uppgiften av göra en kartering av sjön, sätta upp sjömärken och bygga fyrar, berättar Kristel Brynskog på Hammarö Skärgårdsmuseum.

- Det var en stor infrastruktursatsning helt enkelt!

Fyren på Skoghall var bemannad fram till 1935, och moderniserades i mitten av 1990-talet.


Söökojans fyr som vaktat inloppet till Karlstads hamn i över hundra år skulle kunna bli ett byggnadsminne och en filial till Skärgårdsmuséet. Men en uppgörelse mellan Hammarö kommun och Sjöfartsverket som äger fyrplatsen drar ut på tiden och byggnaderna förfaller.

Kristel Brynskog på Hammarö Skärgårdsmuseum är orolig över att det aldrig kommer ett klart besked kring Söökojan:

- Jag hade ju hoppats att det här skulle ha varit klart våren 2017, så vi kunde börja rusta upp och bevara fyrhusen. Vi har en del saker som hör dit och som vi vill flytta tillbaka, så att kommande generationer kan se hur fyrvaktarfamiljerna bodde.

- Jag förstår inte varför man inte kommer till skott och skriver avtal! För Sjöfartsverkets behov skulle det räcka med en stolpe och ett ljus därute, man har inget behov av husen och redan har en del av uthusen rasat ihop.

På Hammarö skärgårdsmuseum visas en utställning om fyrvaktarlivet och den sista som lämnade sitt arbete var fyrvaktaren på Gälleudde nere i Dalbosjön några år in på 2000-talet.

- De yngsta fyrvaktarbarnen som vi intervjuat är alltså födda på 1980-talet berättar Kristel Brynskog på skärgårdsmuséet.

Ute på Hammarö sydspets vid Skage lyser inte heller fyren längre.

Fyren på ”Skagen” var bemannad mellan 1872 och 1932


Värmlands sydligaste plats är också en fyrplats, Stånguddens fyr på Lurö, där fyrvaktardottern Kicki Rask växte upp på 1950- och 60-talet.

Stånguddens fyrplats var bemannad mellan 1871 och 1992, av samma släkt hela tiden. Det sista fyrmästarparet var Valter och Ruth Andersson.

– Jag minns när vi fick elektricitet 1959. Det förändrade tillvaron på fyrplatsen på många sätt, säger Valter och Ruths dotter Kicki Rask som numera är sommarboende på Lurö.

- Jag minns barndomen som ett paradis men min äldre bror flyttade ju tidigt in till fastlandet för att gå i skolan, så jag var ju som ett ensambarn här ute på ön, berättar Kicki Rask.

Även Kicki flyttade in till Värmlandsnäs som sjuåring och längtade ofta tillbaka till barndomshemmet, fisket och utsikten över Vänern. Fyren lyser fortfarande väg för all sjötrafik som ska passera mellan Dalbosjön och Värmlandssjön.

Utsatt plats

I närheten av Stångudden låg förr fyrplatsen på den lilla Trädgårdsholmen. Trots sitt idylliska namn var det en av Vänerns mest utsatta fyrar och stugan med fyrljuset i ett litet torn på taket låg på klippkanten.

– När det blåste från ”fel håll” så var man tvungen att ta fram alla trasor och klutar som fanns för att hindra alltför mycket vatten att tränga in i stugan, säger Kristel Brynskog på Hammarö skärgårdsmuseum.

Trädgårdsholmen var en bemannad fyrplats från 1863 och fram till 1914. Då ändrades farleden och fyren blev överflödig.


Tistlarnas fyr ligger på en liten klippö längst söderut i Göteborgs skärgård. Där ute bodde tre familjer fram till avbemanningen 1969.

Tistlarna, i havet rakt väster ut från Särö och Kullavik, var lotspassningsplats i hundratals år innan fyren byggdes 1905. Den borgliknande Tistlarnas fyr var ett av de sista stora fyrtornen som byggdes i Sverige.

I 64 år var ön bebodd av fyrpersonal med familjer. Tistlarna ansågs som en relativt bra plats att vara fyrvaktare på, jämfört med exempelvis Pater Noster och Väderöbod.

­– Inte minst att lotsarna och deras båtar ständigt gick mellan Tistlarna och Vrångö (den närmaste byn) gjorde livet lättare. Vi hade färsk tidning och fick ofta leveranser av mat och annat som behövdes, minns Göran Westerberg som växte upp på Tistlarnas fyrplats på 1950- och 60-talen.

Göran är fiskare på Vrångö men har alltid haft en bod ute på Tistlarna som han besöker flera gånger i veckan under större delen av året.

Tistlarna kan besökas med egen båt och ”lotsdelen” av ön har en hamn som kan användas. Taxibåt kan beställas från Styrsö.


Måseskärs fyr, några distansminuter utanför Käringön, firar 150-årsjubileum i år. Det var en av Sveriges sist bemannade fyrplatser.

Måseskär är en som namnet antyder mycket måsrik ö, längst ut i havet. 1865 inrättades fyrplatsen och ett 21 meter högt fyrtorn av så kallad heidenstammartyp uppfördes. Denna fyr i järn rostade dock under årens lopp så mycket att Sjöfartsverket byggde en ny och modernare fyr på Måseskär år 1979.

Planen var att riva och skrota den gamla fyren. Men det ville inte göteborgsläkaren Leif Lehmann, en av Käringöns sommargäster. Lehmann lyckades rädda fyren åt eftervärlden och bildade även stiftelsen Rädda Måseskär.

Så sent som för några år sen fanns fortfarande planer på att riva fyren men idag är den i relativt gott skick, tack vare idéellt arbete från fyrvännerna i stiftelsen.

Måseskär var en bemannad fyrplats ända tills i slutet av 1990-talet och Bengt Österberg var en av de sista fyrvaktarna.

- Det var väldigt bekvämt och lugnt. Man fick lära känna sig själv för man hade mycket tid att fundera. Man fick klara sig själv i alla lägen, för det var inte alltid man kom i land, berättar Bengt Österberg


Vinga fyr ligger strategiskt strax utanför inloppet till Göteborg. Fyren har bland annat blivit känd för att Evert Taube växte upp på ön.

Evert Taubes pappa var fyrmästare på Vinga. Dit kom Evert första gången då han bara var sju dagar gammal, 1890. Han växte upp på ön och fyren omnämns i flera av hans sånger.

Men Vinga förekommer också i sånger av både Lasse Dahlqvist och Håkan Hellström.

Denna omsjungna fyr var fram till 1658 Sveriges utpost i väster. Den består idag av en fyr och en båk och denna ikoniska silhuett har sett ut så sedan 1890.

Fyrplatsen grundades formellt 1841 men redan hundratals år tidigare fanns det båkar på Vinga som markerade de farliga skären och var inloppet till Göta älv låg.

Den nuvarande båken på Vinga byggdes av värmländskt virke av värmlänningar år 1857. Den nuvarande fyren uppfördes av sten bruten på ön år 1890. Fundamentet till det första fyrtornet från 1841 kan fortfarande ses, ett stycke från den nuvarande fyren.

Vinga har också varit lotsplats och lotsutkik. Så sent som på 1940-talet bodde ett 20-tal familjer på den en kilometer långa ön, lotsarna hade sin egen by och de fyra fyrfamiljerna sin egen.

Vinga fyr avbemannades 1975. Lotsutkiken fanns kvar på Vinga fram till 1997. Idag nyttjar Sjöfartsverket fortfarande Vinga ibland men ön är idag framförallt ett utflyktsmål sommartid. Föreningen Winga Vänner och dess medlemmar arbetar ideéllt för att fortsatt bevara miljön på Vinga.

- Det är lite enformigt och ensamt att leva på Vinga, sa fyrmästarhustrun fru Sigrid Holm, född 1888. Hon bodde på Vinga i 24 år.


Från Hälleviksstrand på Orust kan man ta sig vidare med båt ut till en liten ö, på vars högsta topp det fanns en bemannad fyr kring förra sekelskiftet.

På segelfartygens tid behövdes det skyddade ankarplatser längs kusten för att skeppen vid dåligt väder skulle kunna vänta ut mer gynnsammare förhållanden.

En sådan plats var innanför gattet Kråksundsgap och för att fartygen säkrare skulle hitta in till ankarplatsen byggdes 1890 fyren på Högholmen.

Högholmen ligger inte så långt från Orusts västra stränder, nära fiskelägena Edshultshall och Hälleviksstrand. Högst upp på ön fanns i 21 år kring förra sekelskiftet en bemannad fyrplats. Det skyddade läget nära land och samhällen var en stor kontrast till mer utsatta fyrplatser i havsbandet.

Högholmen kunde automatiseras redan 1911, tack vare de uppfinningar som företaget AGA:s grundare, nobelpristagaren Gustaf Dalén gjorde, bl a klippfyren och solventilen.

Men fortfarande kan man på Högholmens topp se rester av den gamla fyrplatsen. I området kring gattet Kråksundsgap har funnits och finns fortfarande flera mindre fyrar.

Andra fyrplatser längs västkusten som endast fanns en kortare period kring förra sekelskiftet, innan Dalénsystemet möjliggjorde automatisering, var Fjordskär utanför Onsalalandet och Klövskär i Sotefjorden


På 1840-talet var det dags att göra något åt förhållandena för fartygen som skulle angöra Göteborgs hamn. Därför anlades Böttö, Vinga och Buskärs fyrar.

Böttö på ett litet skär strax nordväst om den betydligt större ön Galterö i Göteborgs södra skärgård fick fyr samma år som Vinga, 1841. Fyrplatsen ligger alldeles intill farleden in mot Göteborg och åker man exempelvis färjan mellan Göteborg och Frederikshavn passerar man nära Böttö.

Böttös fyr var fram till automatiseringen 1964 placerad i en lanternin på taket av fyrplatsbyggnaden som innehåller tre lägenheter. Men numera är fyren ett separat torn på skäret. Själva fyrplatsbyggnaden ägs idag av en förening och kan hyras.

Till skillnad från de flesta andra fyrar i Sverige var Böttö inte en statlig fyr utan drevs av Göteborgs stad (i likhet med Gäveskär som också ligger nära farleden in mot Göteborg).

I inslaget medverkade skepparen Joel Börjesson och fyrentusiasten Kenneth Carlsson från Winga Vänner. Dessutom hördes fyrmästare Edvin Westergren som bodde på Böttö mellan 1920 och 1952, i en intervju från 1960.


År 2008 inledde Svenska Fyrsällskapet arbetet med att skapa ett register över alla som arbetat vid Sveriges fyrplatser, från äldsta tid fram till de sista fyrvaktarna som slutade för 10-15 år sen.

I databasen finns idag drygt 7 000 personer registrerade, varav 20 procent är sådana som arbetat på fyrplatser. – De övriga är familjemedlemmar av olika slag. Föräldrar, hustrur och barn, säger Maria Elsby på Svenska Fyrsällskapet som sedan starten 2008 lagt ner cirka tusen timmars arbete per år på att registrera fyrpersonal.

Databasen finns fritt tillgänglig på Svenska Fyrsällskapets hemsida. – Den tidigaste fyrvaktaren jag har med är nog Gustaf Mohrström på Carlstens fyr. Han var född 1742 och började sin tjänstgöring på fyren 1792 i juli. Jag gissar att han var kvar till framåt 1816 när näste man tog vid, berättar Maria Elsby.

Att fyrvaktaryrket ofta gick i arv från far till son i generationer kan man utläsa om man botaniserar i fyrpersonalregistret. – Och inte bara det. Fyrvaktardöttrar gifte sig ofta med män som var fyrvaktare. Det var dock mycket sällsynt med kvinnliga fyrvaktare, berättar Maria Elsby.

Ett undantag var Olivia Samuelsson som 1919-47 med hjälp av sina döttrar bemannade Knippelholmens nu sen länge försvunna lilla fyrplats i Göteborgs hamninlopp.


Knappast någon fyrplats på västkusten har ett läge som Islandsberg. Ett ensamt hus längst ut på en vild och klippig udde. På Islandsberg bodde två familjer mellan 1883 och 1938 då fyren automatiserades och fyrplatsen såldes.

Islandsberg är en ovanlig fyrplats då den saknar fyrtorn och det är svårt att skilja fyrhuset från vilket hus som helst.

Fyrplatsen ligger längst ut på en av Skaftös uddar, utan bilväg och endast tillgänglig på en stig över klippor och mossar. Hamnförhållandena är dåliga. Utanför Islandsberg är det i princip öppna havet.

En av Islandsbergs fyrmästare Hans Jakob Boman var gift med Evert Taubes moster Fredrika Maria Jakobsson.

När fyrplatsen avvecklats och ersatts av en mindre fyr några hundra meter norr om fyrplatsen såldes den 1945 till Torsten Parrow vars hustru Karin var syster till Evert Taube.

Själva den gamla fyrplatsen Islandsberg är i privat ägo men klipporna runt om är allmän mark


Gäveskärs fyr alldeles intill farleden i Göteborgs hamninlopp är ett karakteristiskt inslag i inseglingen till hamnen. Urtypen för en fyr – en liten röd stuga med en inbyggd fyrlanternin.

Det var Göteborgs stad som lät uppföra fyren på Gäveskär som tändes den 1 oktober 1866. Det var ungefär 25 år efter att de första fyrarna i hamninloppet, Vinga, Buskär och Böttö, hade etablerats.

Bakgrunden var att det nattetid behövde bli enklare att komma in på Rivöfjorden.

Den första fyren på Gäveskär som fanns i en liten utbyggnad av det kombinerade bostads- och fyrhuset var en rovoljelampa. På slutet av 1880 talet byttes denna ut mot en fotogenlampa.

År 1915 ersattes den inbyggda fyrlyktan av en åttakantig fristående vit fyrkur av trä med anslutning till bostadshuset. Så såg fyren ut i 34 år innan den elektrifierades 1949. Ett år senare försvann bemanningen.

Nuvarande fyr av betong byggdes 1964 bredvid den röda stugan. Det gamla bostadshuset är numera klätt med rödmålade eternitplattor.


Jfr Svenska Fyrsällskapet, Blänket