Vinga

Vinga fyr Nr 3 och båk. Figur Leif Elsby

Vinga fyr Nr 1 & 2. Figur Leif Elsby

Vinga fyr och båk. Vykort

Optisk telegraf. Figur Leif Elsby

Vinga fyrplats 1891. Foto Lotsverket

Vinga från ovan 1932. Foto Lotsverket

Vinga fyr båk o maskinhus 1929. Foto Lotsverket

Vinga fyrbetjänings hus 1919. Foto Lotsverket

Vinga fyr. Foto Lotsverket

1:ordningens lins på Vinga. Foto Esbjörn Hillberg

Vinga kompressor 1891. Foto Lotsverket

Vinga från stranden. Foto Lotsverket

Vinga med signalställning. Foto Lotsverket

Vinga östra fyr 1921. Foto Lotsverket

Vinga, ö i havsbandet cirka 10 M väst Göteborg, yttre delen av inloppet till Göteborg och Göta älv. Kattegatt.

Har gett namn till en fyrplats och lotsstation samt en fyrskeppsstation.

Båken

1606 på order av kung Karl IX uppförde slottsfogde Söfring Jönsson på Älvsborgs slott en båk i trä på Vinga.

Båkvaktare Torkel Smed anställdes för att sköta båken.

1644 brändes båken ner av stridsglada danskar. En ny båk byggdes upp igen.

1675 cirka uppfördes ett nytt rödmålat sjömärke, båk.

1720 cirka utbyttes sjömärket mot ett i trä pyramidformat utsiktstorn, som tjänstgjorde som träbåk.

I toppen satt en förgylld trätunna med svarta band.

1856 träffades båken av blixten och brann ner.

1857 uppfördes nuvarande cirka 24 m höga, pyramidformade, rödmålade båk, försedd med spira och ett klot klätt med koppar. Basen mäter cirka 11 x 11 m.

Napoleonkrigen

1800 upprättades en optisk telegraflinje mellan Göteborg (Nya varvet) och Carlstens fästning i Marstrand.

• På fästningen fanns sedan 1782 en fyr.

1805 cirka byggdes linjen ut till Vinga fyrplats.

1808-1812 hade den brittiske amiralen Saumarez Vinga Sand som årligen återkommande bas för sin flotta. Vinga Sand är ett område på insidan av ön Vinga.

• Den hade som huvuduppgift att skydda den omfattande smyghandeln med livsmedel till Storbritannien från skåne- och blekingekusten.
• Men även att ge stöd åt den svenska flottan mot den ryska i Östersjön.

1808, den 17 maj - 3 juli, låg 242 (!) brittiska örlogsfartyg till ankars vid Göteborgs inlopp.

• 10 000 brittiska soldater med hästar och kanoner erbjöds svenskarna som stöd. Ett erbjudande som Gustav IV Adolf avböjde.

1810 slöt Sverige fred med huvudfienden Frankrike och tvingades att acceptera kontinentalsystemet, Napoleons blockad mot England.

• De diplomatiska förbindelserna med England bröts. Smyghandeln med England fortsatte.
• Sverige tvingades att förklara krig mot Storbritannien. Smyghandeln fortsatte.

1812 led Napoleon sitt nederlag i Ryssland.

• Handelsblockaden mot England bröts.
• Den engelska flottan lämnade sin flottbas på Hanö. Handeln fortsatte.

Vinga fyrplats

Bemannad 1841-1974. Se bemanning.

WGS-84 Lat. N. 57° 37’,9. Long. O. 11° 36’,1.

Torn Nr 1 tändes

1840-1841 anlades fyrplatsen. Ett i gråsten cirka 3-4 m högt cylindriskt torn uppfördes (det södra tornet), försett med lanternin och 3:e ordningens trumlins, vilken visade vitt, fast sken. Ä Lanternin och fyrapparat med lins tillverkades av Henry Lepaute i Paris. Ritat av C Wallenstrand. Detta var den första linsfyren i Sverige.

• Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 5 fack à 72°, folierad spegel av glas ovan linsen ("krona"). Fyrapparat utrustad med oljelampa för rovolja.
• Denna lins, som var ett nytt påfund, hade 1832 på försök provats i Stockholmstrakten för att utvärdera lämpligheten för svenska förhållanden. Proven utföll väl varför man beslöt att sätta upp den i Vinga fyrtorn (Nr 1).

Torn Nr 2

1854 uppfördes ett andra fyrtorn (det norra tornet) på Vinga för att undvika risk för förväxling med sken från andra fyrplatser. Tornet i tegel byggdes cirka 5-6 m högt cylindriskt och försågs med lanternin med 4:e ordningens lins med två omgående planlinser. Ritat av C Sandell.

• Linsen av 4:e ordningen var en dioptrisk trumlins med 4 fack à 90°, catadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar). Runt linsen roterade 2 dioptriska planlinser, vilket gav karaktären "fast sken med blänk". Det var en så kallad lentilleapparat.

1863 utbyttes i de den södra fyren (Nr 1) de folierade speglarna mot en catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar).

1868 uppfördes en signalställning för fyrfartygen i Öresund.

1869 erhöll fyrplatsen två mistsignalkanoner samt uppfördes ett nytt boningshus tillverkat av snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg.

1870 uppfördes en mistsignal driven av varmluft alstrad av maskin.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”2:ne linsfyrar, den södra (Nr 1) med fast sken, den norra (Nr 2) med fast sken med blänk. Lat. N. 57° 38’,1. Long. O. 11° 36’,3.

• Fyrapparaten: den södra: 3:dje ordningens lins-, den norra: 4:de ordningens lins-.
• Tornets höjd från grund: det södra 41 fot (12,3 m), det norra 37 fot (11,1 m).
• Fyrtornen: av sten, det södra vitt, det norra ljusgult.
• Fyrljusens höjd över vattenytan: omkring 90 fot (27 m).
• Lysvidd: 14 (distans)minuter.
• Grundens höjd över vattenytan: 60 fot (18 m).
• Lysfält: runtom horisonten, med undantag enligt nedan.

På högsta delen av Vinga skär, utanför inloppet till Göteborg, finns en 82 fot hög rödmålad båk i pyramidform, som av staden underhålls. På ömse sidor om denna båk står de lägre fyrtornen av sten, i riktning NO ½ N och SV ½ S 400 fot från varandra. Den i södra tornet befintliga linsapparaten är av 3:dje ordningen med fast sken. Den i norra tornet är av 4:de ordningen med 2 omgående linser, som var 3:dje minut frambringar blänkar av några sekunders varaktighet, föregångna och efterföljda av korta förmörkelser. Båda fyrarna lyser runtom horisonten, men skyms till någon del av båken: den norra i SV och den södra i NNV därifrån. Öster om tornen ligger fyrbetjänings- och lotsbyggnader, alla rödmålade, samt en optisk telegraf.

Väster om och nedanför tornen ligger en mindre byggnad, som innesluter drivapparaten för en genom byggnadens tak uppgående mistlur, vilken under disigt väder och tjocka sättes i verksamhet, och då under varje minut ett eller tvenne starka skärande ljud av omkring 5 sekunders varaktighet vardera, vilka i stillt och labert väder bör höras på 4 till 6 minuters avstånd. På platsen finns ävenledes signalkanoner, varmed besvaras skott eller annan ljudsignal, som i tjocka hörs från i närheten varande fartyg. Svaren ges med tvenne tätt på varandra följande skott.

I närheten av båken finns en signalställning, bestående av en upprätt stående spira med horisontell rå, för tillkännagivande om något eller några av fyrfartygen Trindelen, Kobbergrundet och Knoben i Kattegatt eller Svinbådan i Öresund av isgång eller annan orsak lämnat sina stationer.

a) En kula, hissad på spiran över rån, betyder att fyrfartyget Trindelen ej är på sin station;

b) 2 kulor, hissade under norra rånocken, betyder att fyrfartyget Kobbergrundet ej är på sin station;

c) En kula, hissad under samma råarms mitt, betyder att fyrfartyget Knoben ej är på sin station;

d) 2 koner, hissade med spetsarna mot varandra under södra rånocken, betyder att fyrfartyget Svinbådan ej är på sin station.

Signalkulorna är vita och konerna vita med svarta bälten. Utanför i sjön och på Vinga skär passar lotsar upp för farleder till Göteborg och kringliggande ankarsättningar. Fyren i södra tornet tändes första gången 1841. Norra tornet uppfördes 1854 och däri varande fyr tändes samma år.”

1881 ombyggdes signalställningen för fyrfartygen i Öresund.

1881 utbyttes rovoljelamporna i resp torn mot fotogenlampa med veke samt uppfördes två ensfyrar för den västra hamnen för i första hand lotsbåtarna.

1882 flyttades signalställningen åt väster, uppfördes på båken en signalställning om ishinder samt uppfördes ny telegrafstation med kabel till fastlandet (byggnaden tillverkad av Bark & Warburg).

1883 uppfördes i tegel ett mistmaskinhus för att ersätta det som brunnit ner.

Torn Nr 3

1889-1890 uppfördes ett nytt 29 m högt fyrtorn (= det nuvarande), försett med lanternin och 1:a ordningens omgående planlins. Den centrala delen med torntrappa, krön och altan gjöts i betong av Skånska Cementgjuteriet. Tornet kläddes med porfyrit bruten på Vinga. Järntrappor, fönster, dörrar och bjälklag tillverkades av Eriksbergs Mekaniska Verkstad. Lanterninen tillverkades av Göteborgs Mekaniska Verkstad (Götaverken). Ritat av Emil Karlsson.

• Linsen av 1:a ordningen (1840 mm Ø) var en dioptrisk planlins med 16 fack à 22,5°, omgående, tillverkad 1890 av F. Barbier & Cie i Paris. Fotogenlampa.
• De två gamla fyrarna släcktes.
  • Den norra fyren (Nr 2) från 1854 revs. Linsen flyttades samma år till fyrplatsen Hävringe.
  • Den södra fyren (Nr 1) användes som fotogenbod.

1891 byggdes ett skjul för mistsignalkanonerna.

1892 byggdes en ny signalställning.

1896 uppfördes två ensfyrar för ledning till Böttö.

• Fyrarna utgjordes av lykta på träställning.

1898 utbyttes misttrumpeten mot mistsirén samt utbyttes ensfyrarna till Böttö mot två fyrkurer innehållande fotogenlampa och parabolisk spegel.

1904 erhöll fyrplatsen en mistsignalkanon "av kommendör Engströms konstruktion" med tillhörande kanonhus

• Dessa kom från Pater Noster.

Lux-ljus

1907 utbyttes fotogenlampan i den stora fyren mot Lux-ljus.

1911 ombyggdes den södra fyren till lotsutkik.

1912 flyttades signalställningen angående fyrskeppen.

Radiofyr

1921 anordnades den första cirkulära radiofyren i Sverige.

1926 flyttades till Valö fyrplats mistsignalkanonen "av kommendör Engströms konstruktion" med tillhörande kanonhus.

1929 utbyttes fotogenlampa i de västra (för hamnen) samt östra (till Böttö) ensfyrarna mot AGA-ljus. Den stora fyrens altan byggdes om.

1930 flyttades signalställningen angående fyrskeppen. En 15 m hög mast för issignaleringen uppfördes, cirka 40 syd om masten för den internationella signal- och telegrafstationen.

1931 borttogs signalställningen på båken samt flyttades signalställningen för fyrskeppssignaler.

1936 renoverades fyrlanterninen. Fyrens ljusstyrka: 100 000 Hefnerljus

1945 byggdes en ny båtslip.

Elektriskt ljus

1950 elektrifierades fyren. Glödlampan på 2000 W var den då starkaste fyrlampan i Sverige och gav fyren ljusstyrkan 1 300 000 Hefnerljus. Mistsirénen utbyttes med Nautofon. Den nedre ensfyren till Böttö utbyttes mot ett torn i betong samtidigt som båda ensfyrarna elektrifierades. Ett maskinhus anordnades för reservkraft.

1961 var fyrkaraktären Bx(2) 30 s 19 M. Ljusstyrka: 1 300 000 HK. Omgående lins med 2000 W glödlampa. Mistsignal: Nautofon 3 ljud 60 s (4 + 4 + 4 + 4 + 4 + 40).

1968 var tornet 29 m högt och grått. Omgående 1:a ordningens lins. Elektriskt ljus.

• Optisk karaktär: Bx(2) W 30 s 19 M. (1 + 7,5 + 1 + 20,5). Lyshöjd: 46 m. Ljusstyrka: W 960 000 cd. Fyrskenet är försvagat (till cirka 180 000 cd) i riktning cirka NO-SO från fyren.
• Akustisk karaktär: Nautofon 3 ljud var 60 s (4 + 4 + 4 + 4 + 4 + 40). Ljudet är riktat företrädesvis mot öppna sjön (från SO över V till N).
• Cirkulär radiofyr: RC .
• En kraftkabel är utlagd mellan SV delen av Fotö och NO delen av Vinga.

Avbemanning

1975 automatiserades fyren.

• Fyrplatsen avbemannades. Se avbemanning.

Personal

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Vinga

Och sedan

2000 var tornet 29 m högt och grått.

Nuvarande optik: 1:a ordningen (1840 mm Ø) dioptrisk planlins med 16 fack à 22,5°, omgående, tillverkad 1890 av F. Barbier & Cie. Fyrapparaten utrustad med glödlampa 2000 W.

Nuvarande fyrkaraktär: Fl(2) W 30 s 25,5 M. (1 + 7,5 + 1 + 20,5). Lyshöjd: 46,0 m.

Fyrskeppsstationen

Vinga fyrskeppsstation, låg cirka 4 M S Vinga fyr, på cirka 50 m djup och botten bestående av lera på position

Lat. N. 57° 34’. Long. O. 11° 36’.

”Det motordrivna skeppet som är byggt 1926 utlades här första gången år 1929. Det har tidigare under några år varit stationerat vid Fladen. Läget i öppna sjön 4 distansminuter syd om Vinga tjänar som angöringspunkt för trafik kommande söder- eller västerifrån som ej vill nyttja den trånga Vingaleden. Skeppets radiofyr har en viktig uppgift för den nya tidens radionavigering.”

• Fyrskepp med vitt gruppvis (3) intermittent sken var 30:e sekund.
• Fyrapparat: dalén-ljus med linspendel av 5:e ordningen.
• Ljusstyrka: 3 800 Hefnerljus.
• Lågans höjd över vattenytan: 10,5 m.
• Lysvidd: 11 distansminuter.

1929 ändrades till: elektriskt ljus.

• Ljusstyrka: 27 000 Hefnerljus. Fyrkaraktär: Blänk(?) 30 s.
• Mistsignalering: mistsirén 1 ljud var 30:e sekund. (Sirén, klocka).
• Vattenmist = undervattensklocka: 2 ljud var 30:e sekund. Cirkulär radiofyr.

1961(?) på fyrskeppsstation Vinga var fyrkaraktären Int(3) 30 s 11 M.

• Stillastående lins med glödlampa. Ljusstyrka: 27 000 HK.
• Mistsignal: Nautofon 1 ljud 20 s (5+15).

1929-1965 var Vinga fyrskeppsstation.

Ett (1) fartyg har tjänstgjort på stationen

• 1929-1965 Fyrskepp Nr 32 Fladen.
• 1965 ersattes fyrskeppsstationen av kassunfyren Trubaduren, placerad på ett i området nyupptäckt grund på 10 m.

• 

  Fyrskepp Nr 32 Fladen

• 

  Fyrskepp Nr 32 Fladen vid Vinga

Personal

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Vinga fyrskeppsstation

Tabell svenska fyrskeppsstationer

Norströmsgrund __ Östra Kvarken __ Sydostbrotten _______ Finngrunden

Västra Banken ___ Grundkallen ____ Grepen ______________ Svenska Björn

Almagrundet _____ Hävringe _______ Kopparstenarna ______ Utgrunden

Ölandsrev _______ Jerskullen _____ Trelleborgsredd _____ Falsterborev

Oskarsgrundet ___ Kalkgrundet ____ Malmö redd/Sjollen __ Svinbådan

Fladen __________ Vinga __________ Grisbådarna _________ Megrundet

Jfr Kattegatt, Västerhavet, båk, fyroptik, folierad spegel, fast sken med blänk, mistsignal, Lux-ljus, lysvidd, radiofyr, radiopejl, optiska signalanordningar, fyrskepp, linspendel, kassunfyr, Trubaduren, Fladen, Saumarez, Göteborg.