Sikt

Sikt, luftens genomskinlighet. Sikten påverkas av optisk brytning i atmosfären (hägring) och/eller av föroreningar, som kan vara små partiklar från sand och rök, eller droppar av salt och vatten i varierande form.

Sikten påverkar en fyrs lysvidd

Hägring

Ljuset går normalt rakt och till horisonten. Men vid vissa temperaturförhållanden kan ljuset nära marken böjas av. I en öken kan en oas som ligger bortom horisonten ändå ge intryck av att ligga hitom horisonten, en så kallad hägring. Samma fenomen kan uppträda varma dagar till sjöss.

Sand och rök

I våra trakter är det sällan som sikten skyms av partiklar som sand från öknar eller rök från bränder eller vulkaner.

Droppar

Luft innehåller alltid vatten. Över en (större) vattenyta kan man anta att luften är (nära) mättad på vatten. Mängden vatten beror på temperaturen. Ju högre temperatur desto mer vatten kan luften bära utan att den faller ut.

Men om temperaturen faller så blir luften övermättad. Vattnet faller då till en början ut som små, små droppar för att bli större och större.

Små partiklar underlättar för vattnet att falla ut. De fungerar som kondensationskärnor. Exempel är storstädernas smog och ”konstgjort regn” som startas från flygplan genom att sprida ut små saltkristaller. Från vågornas "vita gäss" bildas en aerosol av små droppar som ganska länge kan hålla sig svävande i vinden.

Nedsatt sikt orsakas av droppar av vatten såsom dis (lätt dimma), dimma, tjocka (tät dimma) men även vid regn, snö och hagel.

Motljus

I motljus och disig luft kan sikten försämras märkbart. Och har man dessutom inte nyputsade rutor, solglasögon eller glasögon … .

Mistsignal

Då sikten var nedsatt gavs från fyrplats, fyrskepp och fartyg mistsignal för att varna och vägleda. Med automatik kunde den styras från en dimdetektor

Lysvidd

Sikten påverkar lysvidden för ljuset från en fyr

Jfr lysvidd, dimdetektor, mistsignal, navigering