Leskär

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Leskär, svensk lotsplats och f.d. bemannad fyrplats ledfyr, placerad på skäret Leskär i inloppet till Piteå, Bottenviken. Bemannad 1879-1910.

Leden till Piteå. I skärgården SSO om Piteå, V om farleden. 
I inloppet finns även kassunfyren Renöragrund. Fyrtornet är fasadbelyst. 
I vit sektor 160 - 165 grad V del cirka 1650 m från fyren finns en utgrundning från ett 7,7 m grund. Djupet i sektorsgränsen grönt - vitt är 10,5 - 11 m. I vit sektor 359 - 000,5 grad ligger ett 10 m och ett 8,2 m grund O och NO om Rönnskär. 

LeskärPanorama.jpg

Leskär i kvällsljus. Foto T Berglund.


Rödkallen karta ritad.jpg
LFl 8s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg Båk.jpg Spirbåk.jpg

Axelklaff för lots. Figur Leif Elsby.
Axelklaff för fyrmästare. Figur Leif Elsby.
Leskär. Foto Hilda Thurfjell-Lindqvist 1915.
Leskär fyr från 1910, här med ny lanternin. Arkiv bebyggelseregistret.raa.se.
Hanna Nilsson, lärare på Leskär för lotsbarnskolan.
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Sjömärke enligt Underrättelser 1852

Stångmärke med tunna på toppen. Hörer under Pite-Rönnskär . Skäret är 60 fot och märket 60 fot högt. Tjenar egentligen till rättelse för inseglingen till Piteå stad genom Pitsundet. Pl. VII.

Lotsplats

Leskär har varit lotsplats.

Fyren byggdes

WGS-84 Lat. N. 65° 08,18’. Long. E. 21° 37,72’. Sv. Nr. 048500. Int. Nr. C5790.

1879 anlades fyrplatsen med ett kombinerat fyr- och boningshus plus uthus och dass.

  • Fyren var placerad i en lanternin på taket av boningshuset, oljelampa med 4:e ordningens lins.
  • Bygget av fyren var bekostat av Piteå stad, som lämnade över den till Lotsverket för bemanning, drift och underhåll.

1894 förlängdes boningshuset

Lotsbarnskola

1902-1902 hade Stora Leskär lotsbarnskola. Lärare var:

Avbemanning och personal

1910 ersattes fyren med en ny. Automatiskt AGA-ljus med 4:e ordningens lins.

Fyrsken Gräns Gräns
Grönt 288 328
Vitt 328 342
Rött 342 10
Grönt 153 160
Vitt 160 165
Rött 165 169,5
samt dessutom vid passerandet vitt, oförstärkt sken från 226 till 271 grad.
  • Söderut leder vitt sken fritt intill en kabellängd från fyren.
  • Norrut leder vitt sken fritt till och från ankarsättning utanför Pitsundet.
  • Hålles tänd från 1 Aug till sjöfartens slut.


Den gamla fyren släcktes.

  • Fyrplatsen avbemannades.
  • Uthus och den gamla lanterninen monterades ner.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Leskär

Och sedan

1921 flyttades boningshuset till Bjuröklubb, där det blev använt som tvätt- och bagarstuga samt vedbod.

1932 ersattes AGA-ljuset i den nya fyren med det mer ljusstarka Dalén-ljuset.

1959 fick fyren elektriskt ljus med Dalén-ljus som reserv.

1971 togs Dalén-ljuset bort.

2000 var tornet vitt 9,4 m högt med rött bälte.

Nuvarande karaktär: LFl 2+(6)=8 WRG 8s 17 M. Lyshöjd: 12 m. Fyrtornet är fasadbelyst.

Emil Karlssons ursprungliga anteckningar

Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg

Fyr 83 Leskär

Stadsfullmäktige i Piteå anhöllo år 1877 om tillstånd att på Lilla Leskär få uppföra en inseglingfyr, under villkor att Lotsverket sedan öfvertog och underhöll densamma. Lotsstyrelsen, som ansåg att den föreslagna fyren ”skulle blifva af synnerligen stort gagn vid insegling från öppna sjön till ankarsättning innanför grunden och alltså komma såväl den allmänna sjöfarten som trafiken på Piteå till nytta” tillstyrkte i skrifvelse till Kungl. Maj:t år 1878 stadsfullmäktiges i Piteå anhållan, hvilket ock af Kungl,. Maj:t bifölls den 18 Januari samma år.

Fyrbyggnaden, som bestod af ett rundt torn på taket af fyrvaktarens boningshus, uppfördes år 1879 och öfvertogs af Lotsverket samma år.

Fyrapparaten (4:e ordningens lins visande fast, hvitt, rödt och grönt sken samt hvit enklipp och tvåklipp) bestod af två linsfack, den ena om 90⁰ och det andra om 10⁰ med 97⁰ dem emellan och innehållande krona, trumma och krans, en klippapparat med 10 st. persienner i enklippen och 11 st. i tvåklippen samt lampa med föränderlig nivå för fotogen och två vekar. Ljusstyrkan var för det hvita skenet 600, för det röda 150 och för det gröna 75 Häfnerljus.

Hela fyranläggningen kostade Piteå stad 7.526 kronor.

År 1910 släcktes fyren och i dess ställe uppfördes ett 10 m. högt fyrtorn af betong och järn. Fyrapparaten (4:e ordningens lins, visande hvitt, rödt och grönt blixtsken med en blänk hvar 3:e sekund) består af 2 linsfack, det ena om 90⁰ och det andra om 20⁰ och innehållande trumma samt Aga-apparat med 27 liters brännare. Fyrens ljusstyrka är för det hvita skenet 650, för det röda 160 och för det gröna 80 Häfnerljus.

Den nya fyren kostade 5.400 kronor.

Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet

År 1932 utbyttes agaljuset mot dalénljus, varvid ljusperioden ändrades till 1 blixt var femte sekund. Ljusstyrkan för vitt, rött och grönt sken ökades till 3500, 875 och 440 hefnerljus.

År 1953 utbyttes linsapparaten mot en kombinerad 3:e och 4:e ordningens lins, varvid fyrens ljusstyrka ökades inom sektorerna mellan 288⁰ och 15⁰ till 5600 för vitt, 1400 för rött och 700 hefnerljus för grönt sken samt inom sektorerna mellan 153,5⁰ och 169,5⁰ till 4400 för vitt, 1100 för rött och 550 hefnerljus för grönt sken.

År 1959 ändrades fyrkaraktären till blänksken med en period av 2 sekunder ljus och 6 sekunder mörker.

Pite-leden

Klicka här för att se fyrarna i Pite-leden.


Jfr Bottenviken, ledfyr, dalén-ljus, Björnklack, Vallinsgrundet, Pite-Rönnskär.