Fyr

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

fyr kallas en aktiv anordning som ger vägledning för sjöfart och luftfart. (Sjömärken som båk och kummel ger passiv vägledning)

 "Fyrar är ett nödvändigt stöd till navigering eftersom de används för att bekräfta sin position. Ingen navigatör bör någonsin förlita sig enbart till elektroniska hjälpmedel, GPS kan till exempel störas ut eller visa fel vilket gör att positionen i det elektroniska sjökortet blir fel. Finns det då ingen verklig utmärkning i form av fyrar eller bojar att förhålla sig till blir det knepigt att hålla koll på var man är. Fyrar och andra fasta sjömärken är de säkraste navigationshjälpmedlen att förhålla sig till, eftersom bojar och prickar sitter förankrade med kätting i botten och kan flytta sig vid till exempel islossning."  Johan Westerlund, Sjöfartsverket, Sjörapporten 4/2017. 

GronskarStripeTommyA.jpg

Sagt om fyrar av nyss bortgångne Michael Nyqvist:  "Det mest ensamma jag vet. De står på en kobbe och flirtar ut, tålmodigt. Det är oerhört vackert." Ur Uppsala Nya Tidning 29/6 2017

- Fyr kan vara signal, som kan vara ljus, ljud och/eller radio, anordnad för att vara till ledning och varning.

- Fyr kan vara byggnad, eller en konstruktion eller liknande, för att bära upp fyrljuset/tutan/antennen (fyrbyggnad, fyrtorn, dubbelfyr, fyrbåk, radiofyr).

Signalerna kan vara

- optiska, se fyrinrättningar nedan,

- akustiska, se mistsignal, eller

- radiovågor, se radiofyr. I modern form finns de som racon (transponder för radar) och GPS. Radiofyrar kan användas för pejling av enskild fyr, eller flygfyr, eller ingå i speciella system för positionsbestämning, se radiopejl, eller nätverk, se Decca Navigator.

2018 hade Sjöfartsverket cirka 1100 fyrar (andra aktörer ungefär lika många), 1500 fasta objekt som kummel, båkar och stänger, 600 bojar och 4400 prickar.


SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol kassfr.jpg Symbol racon.jpg Livet.jpg Historik.jpg Vantskruv.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Kompassros ritad.jpg KanalSymbol.jpg Symbol Person.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg DKFlag.jpg NorFlag.jpg FiFlag.jpg Maskaron.jpg


LFl(3) 20s.jpg
Rataskärs lotsutkik, båk och fyr. Foto Leif Elsby 2010.
När fyrar inte går att rädda rivs de. Här rivningen av Garpen 1933. Foto Gellerstad.
Fyrar flyttas och byggs nya då farleder byggs om. Grynet Nedre i inseglingen till Gävle. Foto Mikael Andersson SjöV.
Nybyggd kantmarkeringsfyr i det nya inloppet till Göteborg. Foto Sjöfartsverket.
I osiktigt väder gavs mistsignal. Här en Nautofon med dimdetektor, Kullen. Foto Leif Elsby 2000.


Några tidiga fyreldar, bild ur Veitmeyers bok:

Gamla fyreldar Veitmeyers book.JPG


Klick i bild länkar vidare:

Fyrinrättningar

För sjöfart anordnade optiska fyrinrättningar utgörs av

Ett flertal av dessa var även utrustade med akustisk signal (mistsignal) och/eller radiofyr eller racon.


Fyrar är fasta sjömärken och finns av olika slag. De indelas i

  • kustfyr- eller angöringsfyr, vilka står i havsbandet och har större ljusstyrka än andra fyrar.
  • Ledfyr som tjänar till att leda navigatören i skärgårdsinlopp, farleder och hamnar.
  • Ensfyr som är en form av ledfyr bestående av två (separata) fyrar, vilka bildar en enslinje.
  • Hamnfyr som markerar farled till eller i hamn.
  • Kantmarkering som anger gräns för farled.
  • Varningsfyr som markerar farligt område.
  • Det finns/fanns även fiskefyrar och militärledsfyrar.
  • Postfyr som drevs av Generalpoststyrelsen, se Grislehamns postfyr.
  • Samma fyr kan samtidigt tillhöra flera av dessa kategorier.

Fyrarnas lysvidd anges i sjökortet i nautiska mil med ett tal invid fyren.

I vissa fall för att undvika risk för förväxling anlades de som dubbelfyr på den tiden man inte kunde alstra annat fyrljus än fast sken.

Fyrskepp eller kassunfyrar underlättar angöringen vid infartsleder till viktiga skärgårdsområden eller hamnar.

Lysbojar och lysprickar är flytande sjömärken.

Ledfyrar lyser som regel i sektorer, lysvinklar, varvid regeln är att vitt sken leder klart i farleden, och att man vid gång mot fyren har grön sektor om styrbord och röd om babord. Fyrsektorerna och deras färg är angivna i sjökortet.

Dessutom fanns ljusstarka flygfyrar samt finns för luftfarten anordnade hindervarningsljus på höga byggnader, master och liknande.

  • Mistsignal är en akustisk fyr som sänder med ljud.

Länkar


Jfr fyrljus, fyroptik, fyrkaraktär, fyrskepp, kassunfyr, sjökort, ensfyr, mistsignal, radiofyr, Decca Navigator, GPS, D-GPS, LORAN, Consol, flygfyr, hamnfyr, racon