Dämman
Dämman, svenskt grund samt f.d. bemannad fyrplats och kassunfyr i Kalmarsund. Mellersta Östersjön. Bemannad 1873-1968.
Ersatt av Dämman kassunfyr.
Fyrpersonalen tjänstgjorde "ombord" på fyrplatsen Dämman medan deras familjer bodde iland på ett boställe vid Svartö hamn.
Sveriges i ordningen första utsjöfyr, nu ej längre i tjänst
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| finns ej | finns ej | N 57 03, O 16 41 | (släckt) | - | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1873 | 1874 | - | 1968 | 18 | 17,7 |
Ur Underrättelser 1852
DÄMMAN. Stångmärke af järn med en till hälften hvit och hälften röd tunna på stången samt en på lika sätt målad kula på toppen, är 22 fot högt. Detta märke uppsattes år 1844 på den lilla endast 3 fot höga klippan Dämman, belägen O.S.O. 5/8 mil från Idö, för att utmärka densamma från de så kallade Idö bankar och tjenar äfven till rättelse vid angörandet af Idö sund. Lat. N. 57°41'. Long. 16°49' ost om Gr. Pl. XI.
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Dämmans fyr. Belägen i norra delen av Kalmarsund, Mönsterås socken av Kalmar län, till ledning för angöring och genomsegling av Kalmarsund norrifrån. Postadress och telegramadress: Mönsterås.
Dämman ligger 4 distansminuter från fastlandet, och byggnaderna är ursprungligen uppförda på stenkistor. Djupet där de första kistorna placerades var 13 fot (3,9 m). Ute på fyren turas fyrbetjäningen om att hålla vakten. Familjebostäderna är iland, liksom vid Tjärvens fyr.
Fyren byggdes år 1873, och de första fyrmännen var: C. Dahlström, fyrmästare, K. O. Pettersson Lagervall, fyrvaktare, G. E. Sandberg, fyrbiträde."
Fyrplatsen Dämman
Lotsverket valde att fylla ut grundet Dämman och på detta bygga en fyrplats, i stället för att markera grundet med ett fyrskepp. På så vis blev det Sveriges första utsjöfyr.
1872 enligt Lotsstyrelsen:
”Omgående spegelfyr med blänk. På det i norra delen av Kalmarsund belägna undervattensgrundet Dämman, SO om Wållö lotsplats, kommer att på utfylld grund byggas en fyr, som anses under 1874 bliva tänd. Vågbrytaren, som åt byggnaden skall ge skydd mot sjö- och isgång, är under innevarande år fullbordad, och grunden för fyrbyggnaden till en del utlagd.”
1872 påbörjades grundläggningsarbetet under ledning av kapten C Knös vid Väg & Vattenbyggnadskåren. Fyrbyggnadens två understa våningar uppfördes i sten och den översta i trä. Byggnaden innehöll även ett rum för lotsar. Ritningar hade utförts av L Fr Lindberg, G E Höjer samt A T Gellerstedt. Överst på den ena gaveln monterades ett rikt dekorerat hängtorn med en lanternin och fyrapparat.
Fyrapparaten var en omgående treskenad spegel med fotogenlampa, urverk och lod, lodvikt 20 kg.
För fyrmästare och fyrvaktare byggdes dessutom ett boställe iland vid Svartö hamn nära Mönsterås.
Fyren tändes
1874 stod Dämman klar, Sveriges första utsjöfyr.
1890 erhöll fyrplatsen en mistlur driven för hand.
Ny lanternin
1904 installerades på taket en ny lanternin med trumlins av 3:e ordningen, Lux-ljus och von Otters klippapparat. Dessa hade 1903 nedmonterats från det norra tornet på Gotska Sandön, som då släcktes.
- Dessutom utbyttes mistluren mot en mistsirén.
- Linsen av 3:e ordningen var en dioptrisk trumlins (1000 mm Ø) med 4 fack à 72°, med krona på alla facken och krans på 3 av facken.
- Fyrkaraktär: F WG och K W 13M. Ljusstyrka: W: 6,500 Hf, G: 800 Hf. Lux-ljus. Lyshöjd: 17,7 m. Rött boningshus med torn på östra gaveln.
- Fyren belyser med följande sektorer:
Fyrsken Gräns Gräns Vit tvåklipp 160 170 Vitt, fast 170 335 Grönt, fast 335 7 Vitt, fast 7 22 Vit enklipp 22 28 Vitt, fast 28 160
- Den vita tvåklippssektorn innefattar grunden norr om Vållörump, den fasta vita södra sektorn leder mellan Elefanten och den öster om Storgrund med en ballongprick utmärkta 5,3 m. grundet.
1913 Mistsignal: Mistsirén för komprimerad luft, giver under tjocka var minut 2 tätt på varandra följande ljudstötar.
1925 utbyttes klippapparaten mot en intermittenshylsa, även den med urverk ock lod.
1928 uppsattes en signalställning för "vissa fall av nödlägen".
- Vågbrytaren och hamnen hade olika år förstärkts ett antal gånger.
Avbemanning och personal
1968 släcktes fyren, nu ersatt av den nya Dämman kassunfyr.
- Fyrplatsen avbemannades. Se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Dämman
Och sedan
19?? såldes fyrplatsen. Där har bedrivits hotell- och restaurangverksamhet.
Nuvarande optik: (nedmonterad)
Nuvarande karaktär: (släckt)
Länkar
- Ur Blänket 2010:3 Ett långt fyrliv – från Dämman till Morups Tånge, Kurth Augustson
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, Fb, ex. bitr. 1/10 - 31/3. |
| Klass | Fyrplats klass: I. Enslighetsklass: II. Dyrortsgrupp: A. |
| Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 3:e ordningen. Tyfon, 1 st. 7 hkr. Bolinder-motor och 1 st. 6 hkr. Avancemotor. Fyren utgöres av en fyrlanternin på taket av rött bostadshus. Fyren anlagd år 1873. |
| Läge och natur | Fyrplatsen är uppbyggd på ett undervattensgrund i norra Kalmarsund |
| Bostäder | Belägna på fastlandet vid Svartö. Fm 3 rum och kök, Fv 2 rum och kök, Fb 2 rum och kök. Inga bekvämligheter. |
| Hamn | Dämman: Hamn med vågbrytare. Båtarna måste under dåligt väder tagas på land medelst båtkran. Svartö: skyddad mindre hamn. |
| Kommunikationer | Tjänstebåt. 4 resor i månaden till Svartö, 4 dist.min. Bussförbindelse Svartö-Mönsterås, 13 km., 3 ggr i veckan. |
| Postanstalt | Mönsterås. Väg dit: 4 dist.-min. sjöväg och 13 km. landsväg. Landsbrevbärare Mönsterås-Svartö varje söckendag. |
| Handelsbod | Hammarglo. Väg dit: 4 dist.-min. sjöväg och 5 km. landsväg. Endast mindre lanthandel i Hammarglo. De flesta inköpen göras i Mönsterås. |
| Skola | B-skola i Hammarglo, A-skola och samrealskola i Mönsterås. Inackorderingsbidrag. |
| Övrigt | Bostäderna på Svartö ligga sommartid inbäddade i lummig grönska, platsen är mycket vacker. Besvärligt med vatten. Närmaste användbara brunn ligger c:a 300 m. från bostäderna. Regnvatten samlas från taken men räcker ej långt, emedan trakten är mycket regnfattig. Förhoppning om lösning av vattenfrågan, ny brunn har begärts. Hushållsutgifterna bliva mycket fördyrade, därför att befattningshavarna måste hålla hushåll på två platser. Mindre kostbidrag har begärts med F.P.F:s medverkan. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Numera ombyggda till lyxhotell med 26 övernattningsplatser och restaurang för 54 gäster samt båthamn för upp till 20 båtar. |
| Ägare | Stiftelsen Dämman, e-mail: waterhotel@damman.se eller info@waterhotel.com |
| Kontaktperson | Fyrplatsen till salu. Hemsida www.waterhotel.com |
| Vägbeskrivning | E22 norr ut från Kalmar, tag av mot öster ca 3 km norr om Mönsterås mot Svartö (8 km). Båt Svartö - Dämman bokas via hotellet, kostnad ca 350:- t.o.r (30 min. resa) |
| Övrigt | Dämman var Sveriges första bottenfasta utsjöfyr. Den byggdes 1873-74 på ett litet grund i Kalmarsund och ritades av bland andra A.T. Gellerstedt och von Heidenstam. Under byggnationen hösten 1873 tändes en provisorisk fyr bestående av ett litet hus med lanternin som tidigare hade funnits på Fjuk. Den provisoriska fyren släcktes 12 september 1874 när nuvarande fyr tändes. Den nya fyren bestod av ett hängtorn med lanternin fäst på ena gaveln av ett treplanshus. Samtidigt byggdes även bostäder för fyrpersonalen i Svartö hamn. Fyren byggdes om 1904 och fick en ny lanternin på taket av det ombyggda huset. Den utrustades med luxljus (tvåvekig lampa med föränderlig fotogenyta som reserv) samt en 3:e ordn.(1000 mm) dioptrisk trumlins 4 fack á 72° (3 fack med katadioptrisk krona och krans och 1 fack med katadioptrisk krona), persiennapparat och urverk med lod, ljusstyrka 6.400 Heffnerljus. Linsen och persiennapparaten kom från norra fyren på Gotska Sandön. Före 1914 var fyren och huset gulmålade. År 1925 installerades intermittentapparat bestående av en hylsa med lod och urverk. När fyren släcktes 1968 ersattes den av den moderna bottenfasta 21 meter höga betongfyren Dämman (nr. 562100, int.nr. C 7324) belägen öster om den gamla fyren och är utrustad med en 4:e ordn (500 mm) dioptrisk trumlins, 360°, 2x20W 10,3V lampa, klipp, fotocell, solpanel och batterier.
År 1890 användes en handdriven mistlur som år 1904 byttes ut mot en annan mistmaskin, år 1913 mot en mistsiren och år 1927 mot en tyfon. I dag finns 2 fungerande tyfoner samt en BM dieselgenerator (gångtid 40.000 tim) som alla kommer från Ölands Norra. Fyrplatsen gör sitt eget vatten. Man bygger 12 ytterligare gästplatser delvis under vattnet med en helikopterplatta ovanpå. |
| Skydd enligt lag | ej |
Dämman kassunfyr
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 46 Dämman
År 1844 uppsattes ett mindre stångmärke på Dämman.
År 1864 föreslog Lotsdirektören utläggandet af ett fyrskepp vid Dämman, vilket förslag tillstyrktes af Sjöförvaltningen och af Kungl. Maj:t i skrifvelse den 8 November samma år bifölls och skulle fyrskeppet anskaffas då nödiga medel dertill funnos.
I skrifvelse af den 23 December 1870 till Kungl. Maj:t föreslog Sjöförvaltingen att, i stället för ett fyrskepp vid Dämman, en fyr måtte få uppföras på grunder, såsom varande dels billigare i anskaffnings- och underhållskostnad, dels lämpligare för sjöfarten, då fyrskeppet måste intagas för is och förordade ett af Majoren C.A. Grafström uppgjort förslag å grundarbete för 59.900 Rdr samt för hela fyranläggningen 75.900 Rdr och att tillsyn öfver grundarbetet måtte uppdragas åt Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen. Detta förslag godkändes af Kungl. Maj:t i skrifvelse af den 12 April 1871.
Grund- och vågbrytare uppfördes åren 1871-1874 för enkostnad af 131.110 kronor och fyrhuset år 1874 för 35.362. Hela fyrinrättningen, inberäknad boställshus för Svartö hamn, kostade 187.463 kronor. Fyrhuset är uppfördt af sten och trä med ett trorn på gafveln. Fyrapparaten bestod af en treskenad spegel med lampa med föränderlig nivå för fotogen och en veke. Fyren visade under 2 minuter 3 hvita blänkar.
År 1904 inlemnade Lotsstyrelsen förslag till Kungl. Maj:t om en ljusstarkare fyrapparat med begränsning öfver Smålands landet, som af Kungl. Maj:t godkändes d. 18 Mars 1904.
År 1904 uppsattes på fyrhusets tak ett torn med lanternin och linsapparat af 3:e ordningen. Den nya apparaten visar fast, hvitt och grönt sken, hvitt tvåklipp och hvitt enklippsken. Fyrapparaten består af 4 linsfack om 72° hvardera, 3 fack innehållande krona, trumma och krans samt 1 fack innehållande krona och trumma, en klippapparat med 8 par persienner i tvåklippen och 6 par i enklippen samt luxlampa med 50 m/m glödkropp. Lins- och klippapparat hade förut varit uppsatta i Gotska Sandöns ena fyrtorn. Ljusstyrkan för det hvite skenet är 6500 Häfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1925 insattes en intermittensapparat, bestående av en upp- och nedgående hylsa. Urverket ersattes med ett nytt av Lannmarks fabrikat, för gemensam drift av klipp- och intermittensapparaterna. Fyrens faste sken ändrades därvid till intermittent sken med två korta, tätt på varandra följande förmörkelser var 20 sekund. Kostnaden för apparatur och montage uppgick till 3741 kronor.
År 1873 anordnades mistsignalering med gonggong. Den 14 april år 1905 trädde en nyupprättad mistsignalstation, bestående av en motordriven mistlur (misttrumpet) i verksamhet och gonggongen indrogs. År 1913 utbyttes mistluren mot en sirén, som år 1927 ersattes med en tyfon.
Kalmarsund
Klicka här för att se fyrarna i Kalmarsund.
Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Kalmarsund, treskenad spegel, spegelfyr, utsjöfyr, kassunfyr, mistsignal, Lux-ljus, klippapparat, racon, intermittenshylsa, utsjöfyr, optiska signalanordningar