Morups Tånge
Morups Tånge, svensk f.d. bemannad fyrplats på en udde VNV om Falkenberg. Kattegatt. Västerhavet. Bemannad 1843-1964
Vidsträckta landgrundningar och flera fritt liggande grund finns i alla riktningar från fyren. Dagerfyring 1/11 - 31/3 (enligt Svensk Fyrlista 1961)
Morups Tånge enligt Beskrifning 1872.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad | 
|---|---|---|---|---|---|
| 734300 | C 0716 | N 56 56, O 12 22 | Oc WRG 8s | 18,5 | F.d., se bemanning | 
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m | 
| 1843 | 1843 | 1962 | 1964 | 28 | 29 | 
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Morups Tånge fyr. Belägen nordväst om Falkenberg i Morups socken av Hallands län. Postadress: Morup. Telegramadress: Rt. 9, Falkenberg.
Fyren byggdes år 1843."
Området
Vidsträckta landgrundningar och flera fritt liggande grund finns i alla riktningar från fyren.
Fyren tändes
1842-1843 anlades fyrplatsen. Ett i sten cirka 28 m högt torn planerat för spegelfyrapparat, men byggt och försett med lanternin för fyrapparat med 2:a ordningens lins. Ritat av J T Byström.
Original optik: 2:a ordningen (1400 mm Ø) dioptrisk trumlins med 6+6 inslipade ringar, 6 fack á 60° samt 180° folierad spegel, Henry Lepaute år 1842 samt trevekig moderatörlampa för rovolja
1847 nedmonterades ett fack ur linsen.
- Detta sattes upp på Ölands Södra Udde.
 
Enligt Underrättelse 1848
"Morups Tånge. Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen.
Lat. N 56° 55'12". Long. O. om Ferrö 30° 31'36". Long O. om Greenwichs meridian 12° 21'51"
Detta fyrtorn, som är beläget på den mot Kattegatt något utskjutande låga landtudden Morups Tånge, en mil nord från staden Falkenberg, uppfördes under åren 1842 och 1843 samt tändes första gången den 31 Oktober sistnämnda år. Lysningsapparaten är en lentille af 2:a ordningen med stillastående sken. Den upplyser hela horisonten till sjös. Fyrtornet är 70 fot från grunden till altanen; grunden är 16 fot och fyrljusets höjd öfver vattenytan är 98 fot. Fyren bör alltså synas på 3 1/2 à 4 mils afstånd.
Enligt Underrättelser 1852
MORUPS TÅNGE. Stillastående Lentillefyr af 2:dra ordningen.
Lat. N. 56°55'12”. Long. O. om Ferrö 30°31'36”. Long. O. om Greenwichs meridian 12°21'51”.
Detta fyrtorn, som är beläget på den mot Kattegat något utskjutande låga landudden Morups Tånge, en mil N. från staden Falkenberg, uppfördes under åren 1842 och 1843 af sten i rund form samt hvitrappades. Lysningsapparaten är en lentille af 2:a ordningen med stillastående sken, hvilket upplyser hela horisonten till sjös. Fyren tändes första gången den 31Oktober 1843. Tornet är 70 fot högt från grunden till altanen; grunden är 16 fot hög och fyrljusets höjd öfver vattenytan är 98 fot. Fyren bör alltså synas på 3 ½ à 4 mils afstånd. Pl. V.
1863 utbyttes de folierade speglarna mot catadioptrisk krona med 6 fack (12 ringar) och krans med 5 fack (5 ringar).
Enligt Beskrifning 1872
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N. 56° 55’,4. Long. O. 12° 21’,9.
- Fyrapparaten: 2:dra ordningens lins-.
 - Fyrljusets höjd över vattenytan: 98 fot (29,4 m).
 - Fyrtornet: av sten, vitt med röda bälten
 - Lysvidd: 16 (distans)minuter.
 - Grundens höjd över vattenytan: 16 fot (4,8 m).
 - Lysfält: alla riktningar mot sjön.
 - Tornets höjd från grund: 93 fot (27,9 m).
 
Tornet är uppfört på den en mil nordväst Falkenberg utskjutande udden, varefter fyren benämnes. Linsapparaten av 2:dra ordningen. Tornet av sten, vitt med två röda bälten, är ett gott dagmärke. Det uppfördes 1842 och 1843 och sistnämnda år tändes fyren första gången den 1 november.”
1887 utbyttes oljelampan för rovolja mot fotogenlampa med veke.
Lux-ljus
1907 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus.
- Fyrkaraktär: F WRG 16M. Linsav 2:a ordningen. Ljusstyrka: W 15,000, R 3,700, G 1,800 Hf. Lyshöjd: 29 m. Vitt, runt 27,6 m högt stentorn med svart mittelbälte.
 
- Fyren belyser med fast sken följande sektorer:
 
Fyrsken Gräns Gräns Grönt 300 323 Vitt 323 149 Rött 149 176 
1925 installerades en apparat med intermittenshylsa med urverk och lod, lodvikt 45 kg.
Pejlstation
På 1920-talet hade Telegrafstyrelsen en station för radiopejl intill fyren.
Elektriskt ljus
1930 utbyttes Lux-ljuset mot elektriskt ljus.
1961 var fyrkaraktären Int WRG 10s 16M. Ljusstyrka: 44 000 HK (vit sektor), 11 000 HK (röd sektor) resp 5 500 HK (grön sektor).
- Stillastående lins med 1000 W 120 V glödlampa.
 
Morups Tånge. Foto Ann-Louise Gustavsson 2020.
Avbemanning och personal
1962 helautomatiserades fyren genom att förses med dalén-ljus som reserv. 
- Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
 
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Morups Tånge
Och sedan
1968 var tornet målat vitt med svart bälte.
- Optisk karaktär: Int 8 s 16 M. Ljusstyrka: W 50 000 cd, R 14 000 cd, G 7 000 cd.
 
Nuvarande optik: Originaltrumlinsen med 6+6 inslipade ringar används fortfarande men nu med 5 fack á 60° och krona samt krans (förändrad år 1863 enligt nedan), linshöjd: krona 825, trumma 825, krans 494 = 2144 mm. 1000W 120V glödlampa (reserv 2x40W 10,3V), elklipp, fotocell. Landkabel, batterier
- Det är den äldsta i drift varande linsen i Sverige.
 
Nuvarande karaktär: Oc WRG 8 s 18,5 M. Lyshöjd: 29 m. Racon: ( _ _ ) 30 s 17 M.
Bilder ritade av Samuel Hedlund
Länkar
- Morups Tånge. Ur Blänket Nr 2007:4 Brita – en fyrvaktarhustru, Kurth Augustson
 
- Morups Tånge. Ur Blänket Nr 2010:3 Ett långt fyrliv – från Dämman till Morups Tånge, Kurth Augustson
 
- Morups Tånge. Ur Blänket Nr 2013:3 Förening vill rädda Morups Tånge, Intervju med Göte Johansson
 
Klicka på länken: Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, sem.-vik. hela semestertiden. | 
| Klass | Fyrplats klass: III. Dyrortsgrupp: A. | 
| Fyrinrättningen | Halvautomatisk elektrisk fyr, lins 2:a ordningen. Ingen mistsignalering. Vitt 27,5 m högt fyrtorn av sten, försett med svart bälte. | 
| Läge och natur | 11 km V Falkenberg på en udde intill Glommens fiskeläge. Sand, mycket dålig växtlighet. | 
| Bostäder | 4 rum och kök. El. ljus i bostaden, i övrigt inga bekvämligheter. | 
| Hamn | Ingen hamn. Landning med småbåtar direkt på stranden. | 
| Kommunikationer | Cykel eller buss från Glommen till Falkenberg. | 
| Postanstalt | Långås. Väg dit: 10 km. | 
| Handelsbod | Glommen. Väg dit: 1,5 km. | 
| Skola | Folkskola i Hule, 6 km från fyrplatsen. Realskola i Falkenberg, 11 km. | 
| Övrigt | Ingen tjänstebåt. Vattenbrunn 5 m från bostaden. Stormvarningsstation. | 
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Två hus som är sålda till en privatperson. Inga övernattningsplatser. | 
| Ägare | SjöV äger fyren | 
| Kontaktperson | Göte Johansson 0707-272528, Morups Tånge Fyrsällskap, www.morupstange.se. Även Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000. | 
| Vägbeskrivning | Närmaste större samhälle är Glommen ca 10 km nordväst Falkenberg. Bilväg ända fram till fyren. Kör av från väg E6 vid trafikplatsen Morup, kör till Glommens samhälle, sedan mot Morups Tånge och tag därefter Fyrvägen till fyren. | 
| Övrigt | Morups Tånge har haft samma franska linsapparat allt sedan fyren byggdes och är idag den äldsta fungerande linsfyren i Sverige som har kvar sin ursprungliga lins (den första linsfyren byggdes 1841 på Vinga men denna lins är sedan länge tagen ur drift).
 Fyren tändes 31 oktober 1843, klassificerades då som stillastående lentillefyr af 2:a ordningen och dess sken syntes 3½-4 mil vid klart väder. År 1847 borttogs ett fack á 60° på ursprungslinsen och uppsattes på Ölands Södra Udde. År 1863 togs de folierade speglarna ned och ersattes med en katadioptrisk 6 fack krona (12 ringar) och 5 fack krans (5 ringar) Rovoljelampan ersattes 1887 av en fyrvekig Denechaux fotogenlampa (yttervekens yttre diameter 9 cm) och 1907 av luxljus. År 1925 installerades en intermittentapparat med urverk och lod (vikt 45 kg). Fyren elektrifierades 1930 och fick en 750W lampa (220V) som byttes mot en 1000W lampa år 1945. Tornet hade på 1800-talet två röda bälten. Samtidigt med fyren byggdes ett bostadshus vari all fyrpersonal bodde. Detta bostadshus är helt och hållet rivet och ersatt av de nuvarande bostadshusen som byggdes 1870-71. På 1920-talet hade telegrafstyrelsen en landpejlingsstation intill fyren.  | 
| Skydd enligt lag | Föreslagen som byggnadsminne, fyr och ett bostadshus. Natur- och fågelskyddsområde | 
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 56 Morups Tånge
Bland de arbeten, som vore ”af behofvet mest påkallande”, föreslår Förvaltningen för sjöärenden i skrifvelse till Kungl. Maj:t år 1841 uppförandet af en fyr på Morupstånge, hvartill ock Kungl. Maj:t i skrifvelse af den 30 November 1841 anvisade anslag. Fyrtornet uppfördes åren 1842-1843 på entreprenad i rund form af gråsten till en höjd af 93 fot. Fyrapparaten, som visade hvitt sken, bestod af 6 linsfack af 2:a ordningen, innehållande trumma samt derofvan konkava, folierade glasspeglar. Lampan var försedd med pumpverk för rofolja med 3 vekar och var fyrens ljusstyrka 2800 Häfnerljus. Lanternin och fyrapparat levererade af H. Lepaute i Paris.
Hela fyranläggningen kostade 70.300 kr.
År 1863 borttogs de folierade glasspeglarna och uppsattes 6 linsfack (krona) och 5 linsfack (krans) för en kostnad af 8876 Rdr.
År 1887 utbyttes rofoljelampan mot en lampa med pumpverk för fotogen och 4 vekar och blef då fyrens ljusstyrka 5000 Häfnerljus.
År 1906 uppsattes i fyren skärmar med rödt och grönt glas, hvarigenom fyren visar grönt sken söderut och rödt sken norrut öfver landgrunden.
År 1907 uppsattes i fyren trelågig Luxlampa, hvarigenom fyrens ljusstyrka blef för det hvita skenet 15.000 Häfnerljus
               
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet 
År 1925 insattes en intermittensapparat, bestående av två halvcylindrar av aluminiumplåt, vilka röra sig på gångjärn. Rörelsen åstadkommes medelst ett med lod drivet urverk, som ger fyren intermittent karaktär med en kort förmörkelse var tionde sekund.
Kostnaden för ändringen uppgick till 1690 kronor.
År 1930 elektrifierades fyren. En elektrisk lampa om 750 watt insattes som ljuskälla och 2 st. elklippapparater, EKDB-160, installerades. Reservlampan borttogs men luxlampan och internittensapparaten behölls som reserv. Ljusstyrkan för vitt ljus ökades till 25000 hefnerljus. Sedan fyren elektrifierats kunde bemanningen minskas till en man.
År 1945 utbyttes lampan mot en 1000 watts lampa, varvid ljusstyrkan för vitt ljus ökades till 44000 hefnerljus.
Kattegatt
Klicka här för att se fyrarna i Kattegatt.
Jfr Kattegatt, Västerhavet, svenskt fyrväsende, fyroptik, folierad spegel, Lux-ljus, intermittenshylsa, dalén-ljus, radiopejl, racon.