Saltviksudde
Saltviksudde, svensk f.d. bemannad fyrplats och obemannad ledfyr, Bottenhavet. Bemannad 1880-1938.
Hudiksvallslederna. Vid inloppet till Hudiksvallsfjärden, SV om farlederna. Syftet med fyren var att underlätta insegling till Hudiksvallsfjärden såväl som ankarsättning innanför Agö. Mittlinje för vit sektor 322 - 324 grad sammanfaller med enslinjen hos fyrarna Agö och Agö Nordvästra.
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Saltviksuddes fyrplats. Belägen i Idenors socken av Gävleborgs län; leder in till Hudiksvall. Postadress och Telegramadress: Hudiksvall.
Fyren byggdes år 1880. Första kända fyrman: Poussard."
Fyrplatsen
WGS-84 Lat. N 61 40,8, Long. E 17 14,8. Sv. Nr. 172400. Int. Nr. C6071
1879-1880 anlades fyrplatsen. Den bekostades av Hudiksvalls stad som sedan överlämnade fyr och drift till Lotsverket.
- Syftet med fyren var att underlätta insegling till Hudiksvallsfjärden såväl som ankarsättning innanför Agö.
- Fyren var ett kombinerat fyr-och boningshus ritat av G E Höjer.
- Fyren var inrymd i ett vindsrum.
- Lins av 4:e ordningen. Ett linsfack om 14⁰, med krona, trumma och krans. Katadioptrisk spegel. Veklampa.
- Vitt fast sken, röd enklipp och vit tvåklipp. von Otters klippapparat med 10 st. persienner i enklippen och 10 st. i tvåklippen.
1907 ersattes fotogenlampan med Lux-ljus, mellanstorlek. Ljusstyrkan för vitt sken ökade från 900 till 4000 Hefnerljus.
- Fyren belyser följande sektorer:
- Vid passerandet av fyren synes ett oförstärkt, vitt sken.
- Fyren, vars fasta sken leder fritt in emellan Gräsören och Ljusgrundsbanken, hålles tänd 15 Juli - 1 Juni.
Ny fyr. Avbemanning. Personal
1938 byggdes ett nytt fyrtorn med AGA-ljus med lins av 4:e ordningen.
- Fyrkaraktär Bx(3) WRG 9s 11M. Lyshöjd 11 m. Vitt 10,4 m högt fyrtorn.
- Den gamla fyren släcktes.
- Fyrplatsen avbemannades.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Saltviksudde
Och sedan
1953 fick fyren elektriskt ljus med AGA-ljus som reserv.
- Fyrkaraktär: B WRG 8s 11M. Lyshöjd: 10 m.
Idag har fyren elektriskt ljus med batteri som reserv.
- Fyrplatsen ägs av privatperson.
Nuvarande utseende: Vitt 10,4 m högt fyrtorn.
Nuvarande karaktär: LFl WRG 8s 13,5M. Lyshöjd: 11,0 m.
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 85 Saltviksudde
Sedan stadsfullmäktige i Hudiksvall hemställt om uppförandet af en fyr på Enbärskär, under vilkor att fyren sedan öfvertogs och underhölls af lotsverket och Lotsstyrelsen tillstyrkt detsamma hos Kungl. Maj.t, enär den föreslagna fyren skulle ”jempte det den i hög grad underlättade inseglingen till Hudiksvallsfjärden tillika blifva af väsentlig nytta för fartyg, som nödgades innanför Agön söka ankarsättning samt lemna ledning till den enda genom fyrens anbringande användbara nödhamn på en kust af mer än 100 engelska mils längd”. Detta förslag godkändes af Kungl. Maj;t den 12 april 1878.
Som det vid närmare undersökning visat sig, att en fyr på Saltviksudde skulle vara lämpligare än på Enbärskär, anhöll stadsfullmäktige att, på enahanda villkor som förut, få uppföra fyren på Saltviksudde, hvilket ock bifölls af Kungl. Maj:t den 4 April 1879.
Fyrapparaten är uppsatt i ett vindsrum å gafveln af boningshuset, som uppfördes 1880. Fyrapparaten (4:e ordningens lins visande fast, hvitt sken, röd enklipp och hvit tvåklipp) består af ett linsfack af 14⁰, innehållande krona, trumma och krans, en katadioptrisk spegel, en klippapparat med 10 st. persienner i enklippen och 10 st. i tvåklippen samt lampa med föränderlig nivå för fotogen och en veke..
Hela fyranläggningen kostade Hudiksvalls stad 6.453 kronor och var ljusstyrkan för det hvita skenet 900 Häfnerljus.
För belysning österut är en fotogenlampa med föränderlig nivå och en veke uppsatt i ett boningsrum år 1893.
År 1907 uppsattes en 50 m/m luxlampa i fyren och blef då ljusstyrkan för det hvita skenet 4000 Häfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1938 uppfördes en ny fyrbyggnad, bestående av en vit fyrkur på ett vitt, 7 meter högt torn av betong. Fotogenljuset utbyttes mot agaljus med solventil, varjämte fyrkaraktären ändrades till vitt, rött och grönt gruppblixtsken med 3 tätt på varandra följande blixtar var 9:e sekund. I fyren insattes en från huvudförrådet utlämnad linsapparat av 4:e ordningen. Fyrens ljusstyrka blev för vitt, rött och grönt sken 600, 150 och 75 hefnerljus.
Kostnaden för apparaterna exkl. lins uppgick till 4475 kr.
Sedan ändringsarbetet slutförts indrogs bemanningen och fyren ändrades till fyr utan ständig bevakning.
År 1953 infördes elektriskt ljus med tidströmställare och automatiskt agareservljus samt 5 st. värmeelement för fönstervärme. I samband med elektrifieringen ändrades fyrkaraktären till blänksken med 1 blänk var 8:e sekund. Ljusstyrkan för vitt, rött och grönt förstärkt sken ökades till 6000, 1500 och 750 hefnerljus.
Hudiksvallslederna
Klicka här för att se fyrarna i Hudiksvallslederna.
Jfr Bottenhavet, ledfyr, fiskefyr, Agö