Stora Karlsö

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Stora Karlsö, svensk ö och f.d. bemannad fyrplats väster om Gotland, NNV om Hoburg, Mellersta Östersjön. Bemannad 1887-1974

Fyrskenet är skymt i en mindre sektor i riktningen cirka 275 grad. Nära ön är fyren skymd av de höga stränderna åt O, SO och S
StKarlsö karta ritad.jpg
LFl(2) 12s.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Stora Karlsö. Foto Esbjörn Hillberg
Stora Karlsö. Foto Pia Hansson
Stora Karlsö omkr 1899. Foto Lotsverket
Stora Karlsö fr sjön 1899. Foto Lotsverket
Stora Karlsö. Vykort
Stora Karlsö fyrplats från SO 1938. Foto Lotsverket
Stora Karlsö
Stora Karlsö. Den pensionerade linsen av 3:e ordningen, nu placerad i fyrhusets trappa. Foto Pia Hansson
Stora Karlsö fyrbåt kommer till Klintehamn för proviantering 1971. Arkiv Gillis Ulmstedt
Stora Karlsö 1971 maskinhus med Nautofon och master till radiofyr. Arkiv Gillis Ulmstedt
Stora Karlsö maskinrum. Arkiv Gillis Ulmstedt
Stora Karlsö maskinrum. Arkiv Gillis Ulmstedt
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
425000 C 7224 N 57 18, O 17 58 LFl(2) WR 12s 16,5 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1887 1887 1974 1974 18 56

Ön

Stora Karlsö ligger 9 M sydväst om Klintehamn och cirka 5 M sydväst om ön Lilla Karlsö. Båda öarna består av kalksten och stiger brant ur havet. Överdelen på båda utgörs av en platå. Båda har ett rikt fågelliv.

Stora Karlsö är cirka 50 m hög och är rik på grottor och raukar. Ön har fram till slutet av 1800-talet varit intensivt betad av får. Växtligheten har sedan återhämtat sig. Ön har sedan 1880-talet varit naturskyddad. Ön har under sommarhalvåret daglig båtförbindelse.

Farvattnen på norra sidan av Stora Karlsö är fyllda av förrädiska grund.

Fyrplatsen ligger på västra sidan av ön. Fyrskenet är skymt inom en mindre sektor i bäring cirka 275°. Nära ön är fyren skymd åt O, SO och S av de höga stränderna.

Fyren tändes

1886-1887 anlades fyrplatsen 38 m över vattenytan. Ett i kalksten kombinerat fyr- och boningshus med lanternin innehållande lins och fotogenlampa. Tornet är 18 m högt och sammanbyggt med det magnifika husets långsida. Ritat av J Höjer. Det påminner om ett franskt slott.

Bifyr

1889 inrättades på vinden, norra gaveln, en direktionsfyr (bifyr).

1904-1905 installerades mistlur. Motorn placerades i ett nytt maskinhus.

1907 anlades räls och hissanordning för transporter till fyren.

Lux-ljus

1909 utbyttes huvudfyrens fotogenlampa med veke mot Lux-ljus.

1911 utbyttes mistluren mot en mistsirén.

Radiofyr

1934 elektrifierades fyrarna med 110 V likström.

1938 gjordes en större renovering av lanternin och utrymmen. Hamnen förbättrades med ny båtslip och ombyggt båthus.

1941 utbyttes mistsirénen mot en Nautofon.

1947 byggdes ny brygga.

1968 var tornet 18 m högt målat vitt och sammanbyggt med vitt boningshus. Omgående lins av 3:e ordningen. Elektriskt ljus.

  • Optisk karaktär: B(3) W 30 s 20 M. (2 + 3 + 2 + 3 + 2 + 18). Lyshöjd: 55 m. Ljusstyrka: W 250 000 cd.
  • Akustisk karaktär: Nautofon 2 ljud var 60 s (5 + 5 +5 + 45).
  • Cirkulär radiofyr: RC 251. Räckvidd: 40 M. ID-signal: KL. Frekvens: 308,0 kHz. Ingick i kedjan Stora Karlsö, Ölands Södra Udde.

Avbemanning och personal

1974 drogs kraftkabel till ön. Fyren automatiserades.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Stora Karlsö

Och sedan

1974 Linsen av 3:e ordningen utbyttes mot ett omgående spegelsystem. 3 sealed-beam-lampor riktade rakt upp och satta i en tät triangel lyste på en roterande spegel lutad 45°.

  • Originallins med urverk ställdes ut som museiföremål på andra våningen i tornet.

1986 utbyttes det roterande spegelsystemet mot en glaslins av 4:e ordningen (se nedan).

Nuvarande optik: Linsen av 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptriskt slipad trumlins med 5+5 inslipade ringar 360° (LLGA-500). Fyrapparat: 1000W 120V glödlampa (reserv 2x20W 10,3V), elklipp, fotocell. Sjökabel, batterier

Bifyr: en sektor i huvudlinsen.

Nuvarande karaktär: LFl(2) WR 12s 16,5 M. (2 + 2 + 2 + 6). Lyshöjd: 56,0 m.

Länkar

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, Fv, Fb, vinterbitr., sem.-vik. hela semestertiden
Klass Fyrplats klass: I. Enslighetsklass: III. Dyrortsgrupp: B.
Fyrinrättningen Elektrisk huvudfyr, lins 3:e ordningen och bifyr. Radiofyr. Nautofon, 1 st. 50 hkr. Bolinder-motor (generator 25 kW) och 1 st. 25 hkr. (generator 13,5 kW). 2 st. 6000 liter bränslecisterner utanför maskinhuset med rörledningar till resp. motors bränsletank. Vitt, 18 m. högt fyrtorn, sammanbyggt med bostadshus. Fyren anlagd år 1887.
Läge och natur C:a 2 km lång och 1,5 km bred ö på Gotlands västra kust. Fyrplatsen vid NV sidan av ön på en platå c:a 37 m över havet. Cementtrappor leda upp från stranden. Ön är skogfattig och helt gräsbevuxen. Trädgårdsland. Närmaste land Eksta socken, 4,5 dist.-min. Härlig natur sommartid, kuslig vintertid. Turistort med fornminnen.
Bostäder Fm 3 rum och kök samt sommarrum på vinden, Fv och Fb vardera 2 rum och kök, vinterbitr. 1 rum och kök. Värmeledning och el-ljus i bostäder för ord. befattningshavare. I Fm-bostaden avlopp och delvis vatten.
Hamn Båthamnen ligger närmaste väg 800 m och körväg 1800 från fyrplatsen. Den är försedd med slip och skyddad för sydliga vindar.
Kommunikationer Tjänstebåt, 2 resor till Klintehamn och 1 resa till Eksta i månaden. Närmaste stad: Visby, 10 dist.-min i öppen sjö, 1 km landväg till järnväg eller buss, 33 km jv.- eller bussresa.
Postanstalt Klintehamn. Väg dit: 10 dist.-min i öppen sjö, 1 km landväg.
Skola B1-skola Eksta. Läroverk i Visby. Inackorderingsbidrag.
Övrigt Vattentillgången beroende av nederbörden. Borrbrun och brunnar för uppsamling av regnvatten finnas. I tvättstugans torkrum har Fm anskaffat badkar, men vattentillgången medger sällan möjlighet till bad.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Vandrarhem med ca 30 bäddar och matservering i Norderhamn och ca 20 bäddar i lite bättre rum i gamla fyrvaktarhuset. Bokning 0498-240500, www.storakarlso.se , boka@storakarlso.se
Ägare SjöV äger fyrhuset. Naturvårdsverket äger fyrtomten och alla andra byggnader på den, livräddningsstationen i Suderhamn och båthuset i Norderhamn. Karlsö Jagt- och Djurskyddsförenings AB äger nästan all mark på ön och alla andra byggnader. Man arrenderar fyrbyggnaden från SjöV och övriga byggnader från Naturvårdsverket.
Kontaktperson Stora Karlsö Fyrplats tillsyningsmannen 0498-241100.
Vägbeskrivning Väg 140 söderut Visby - Klintehamn c:a 35 km. Båtförbindelse 2 ggr/dag 1 maj – början sept. Klintehamn - Stora Karlsö 9 nm. (c:a 30 min.). kostnad t.o.r ca 300:-. Promenad St.Karlsö hamn - fyr ca 20 min. Bokning båtbiljett 0498-240500
Övrigt Kronan expropierade år 1887 ett område på högplatån på den 50 m höga ön för lotsverkets räkning så att de samma år kunde uppföra nuvarande fyrbyggnad. Den trevekiga fotogenlampan byttes år 1909 ut mot luxljus. Ursprungliga 3:e ordn. (1000 mm) linsen byttes år 1974 mot ett roterande spegelsystem som 1986 ersattes av nuvarande 4:e ordn. lins. Det roterande spegelsystemet bestod av 3 sealed beam lampor monterade tätt tillsammans i en triangel och lysande uppåt mot en roterande spegel vinklad i 45°. Ursprungslinsen med sitt urverk är flyttad och uppmonterad på andra våningen av fyrtornet. År 1889 installerades en bifyr med 1:a ordn. lins och en tvåvekig fotogenlampa med föränderlig bränsleyta i ett fönster på norra gaveln av fyrhuset. Denna bifyr släcktes 1974 (linsen är kvar) och ersattes av en mindre bifyr. Huset med fyren är ritat av överfyringenjören John Höjer och liknar ett mindre franskt slott. Fyrarna elektrifierades 1934 (110V likström). Därmed hade huvudfyrens ljusstyrka ökats mellan 1887 till 1934 från 13.500 till 260.000 Heffnerljus och bifyrens från 2.000 till 20.000 Heffnerljus.

Elektricitet via sjökabel 1974.

Ett mycket innehållsrikt naturmuseum finns i Norderhamn. En gammal gjutjärnskamin som förr i tiden fanns i fyrarnas vaktrum finns installerad i vandrarhemmets matsal.

Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 1978, fyrhuset samt utökat 1992. Ön är naturreservat sedan början av 1880-talet.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.


Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Gotland,fyroptik, Lux-ljus, mistsignal, radiofyr, bifyr, Västergarns Utholme,