Storjungfrun

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Storjungfrun, svensk lotsplats och f.d. bemannad fyrplats i havsbandet SO om Söderhamn, Bottenhavet. Bemannad 1838-1964

I den ledande sektorn ligger O om ön Storjungfrun flera grund, i sydlig riktning ända upp till 1,2 M från fyren. 
Hudiksvall karta ritad.jpg
LFl 8s.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Storjungfrun. Foto Esbjörn Hillberg
Storjungfrun. Foto Esbjörn Hillberg
Fyrarna Storjungfrun, Bönan och Eggegrund. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Storjungfrun fyr 1895. Foto Lotsverket
Storjungfrun från sjön efter ombyggnad 1923. Foto Lotsverket
Storjungfrun från sjön. Foto HN
Storjungfrun. Foto HN
Storjungfrun. Foto HN
Storjungfrun bland träd. Foto HN
Storjungfrun lanternin. Foto HN
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
189000 C 6122 N 61 10, O 17 20 LFl WRG 8s 14 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1838 1838 1964 1964 21,3 27,5


Fyren tändes

1837-1838 anlades fyrplatsen. Fyren bestod av ett i sten cylinderformat cirka 20 meter högt torn för fyring med stenkolseld "enligt Löwenörns princip", dvs täckt stenkolsfyr. Ritat av C Wallenstrand.

Linsfyr

1853 byggdes tornet om med lanternin för stillastående lins.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N. 61°10,1. Long. O. 17° 21’,0.

  • Fyrapparaten: 3:dje ordningens lins-, stillastående.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 88 fot (26,4 m).
  • Fyrtornet: av sten, vitt med röda bälten
  • Lysvidd: 14 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 31 fot (9,3 m).
  • Lysfält: från NV t V ½ V, över N, O och S till SV ½ S.
  • Tornets höjd från grund: 67 fot (20,1 m).

På den skogbevuxna ön Storjungfrun, belägen söder om inloppet till Söderhamn, är på nordligaste udden fyrtornet uppfört på ett avstånd av omkring 600 fot från stranden. De på omkring 200 fots avstånd från fyren belägna rödfärgade bonings- m fl hus, jämte längre väst hän belägna fiskarehus och kapell, är synliga från sjön. Lotsar uppassa på platsen, och utvisar hissad signalkula, att lots finns att tillgå. Fyren ger ledning för kustfarten och angöring av farleden förbi Lilljungfrun till Söderhamn, men dess huvudsakliga ändamål är, att lämna rättelse, för att undvika dels Västra Finngrundsbanken, dels de utanför Storjungfrun liggande grundklackarna.”

Fotogen

1884 utbyttes oljelampan för rovolja mot en fotogenlampa med veke.

1890 uppsattes en bifyr med rött fast sken, 4:e ordningens trumlins, 1 fack à 30°, till ledning för fartyg som sökte lots vid Storjungfrun. Den visade fast rött sken över Storgrundet.

  • Samma år erhöll fyrpersonalen en handmist, dvs en mistlur driven med vev.

1896 utbyttes bifyrens linsapparat mot en 4:e ordningens trumlins med större lysvinkel, 1 fack à 60°.

1899 erhöll fyrpersonalen en ny mistlur som drevs för hand.

1901 installerades en von Otters klippapparat med urverk och lod, lodvikt 55,5 kg.

Lux-ljus

1909 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus.

1923 byggdes tornets övre del om.

1928 installerades intermittenshylsa och ett nytt urverk.

  • Signalställning för "vissa fall av nödlägen" uppsattes.

1935 drogs mistsignaleringen in.

Dalén-ljus

1943 utbyttes Lux-ljus mot dalén-ljus och en 2:a ordningens linsapparat i huvudfyren.

Avbemanning och personal

1964 automatiserades fyren.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Storjungfrun

Och sedan

1968 var tornet 21,3 m högt, målat upptill svart nedtill vitt. Lins av 2:a ordningen. Dalén-ljus.

1999 försågs fyrljuset med solpaneldrift samt färgade sektorer. Lysfält: 090 - 015°.

Nuvarande optik: 2:a ordningens (1400 mm Ø) dioptrisk trumlins med 6+6 inslipade ringar, 5 fack á 60° + öppen 60°, alla linsfack med catadioptrisk krans (5 ringar) 10 fack á 30°, Henry Lepaute 1853. 2x20W 10,3V glödlampa, elklipp, fotocell. Solpanel, batterier

Nuvarande karaktär: LFl WRG 8s 12 M. 2 + (6). Lyshöjd: 27,5 m.

Länkar

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning t.v. Fm, Fv, Fb. Vinterbiträdet indraget fr.o.m. 1943. Sem.-vik. hittills under halva semestertiden
Klass Fyrplats klass: II. Enslighetsklass: III. Dyrortsgrupp: E.
Fyrinrättningen Huvudfyren: Dalén-ljus, lins 3:e ordningen. Bifyren: AGA-ljus. Upptill svart, nedtill vitt, 21,5 m högt fyrtorn av gråsten och betong. Fyren anlagd år 1838.
Läge och natur Skogbevuxen, c:a 4 km lång och 2 km bred ö i havsbandet SO Söderhamn. Planteringsland
Bostäder Fm 3 rum och kök, Fv 2 rum och kök, Fb 2 rum och kök. Inga bekvämligheter.
Hamn God hamn med vågbrytare, c:a 4 m vattendjup vid pirhuvudet. En mindre brygga inne i hamnen för tjänstebåten. Båthus med direkt upphissning av båten inuti båthuset.
Kommunikationer Tjänstebåt, 4 resor i månaden tiden 1/5-30/9, 2 resor i månaden tiden 1/10-30/4 till Vallvik. Bussförbindelse och tåg Vallvik-Söderhamn, 25 km.
Postanstalt Vallvik (fabrikssamhälle). Väg dit: 6 dist.-min. öppen sjö till Vallviks hamn. Från landningsplatsen 300 m till postanstalt, 500 m till handelsbod.
Skola B1-skola i Vallvik, läroverk och gymnasium i Söderhamn. Inackorderingsbidrag.
Övrigt Brunn med gott och rikligt vatten finnes intill bostäderna. Emedan fyren i sommar (1943) blivit omändrad till Dalén-ljus och AGA-ljus, är det meningen - enligt KL:s anslagsäskande för nästa budgetår - att platsen skall ändras till 3:e klass och personalen minskas till 1 ord. och 1 icke-ord. tjänsteman.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Alla bostäder sålda
Ägare SjöV äger fyren
Kontaktperson Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000
Vägbeskrivning Bilväg Söderhamn - Vallvik c:a 17 km. Kör väg E4 söderut från Söderhamn och tag av mot Ljusne/Vallvik. Storjungfrun ligger c:a 5 nm med båt från Vallvik. Inga reguljära båtförbindelser men det finns bra fritidsbåtshamnar på ön. Man kan hyra fritidshus nära fyren och boka båt till Storjungfrun hos Turistbyrån Söderhamn 0270-75353, www.soderhamn.se.
Övrigt Storjungfruns fyr var tillsammans med Holmögadd en av de två sista stenkolsfyrarna som byggdes i Sverige. Fyren tändes första gången 7 oktober 1838. Den klassificerades som täckt stenkolsfyr och dess sken syntes 3½ mil. Storjungfrun var Sveriges sista fungerande stenkolsfyr när den byggdes om år 1853 och fick en linsapparat med en dioptrisk trumlins av 3:e ordn. (1000 mm) 5 fack á 60° med katadioptrisk krona (11 ringar), tvåvekig moderatörlampa för rovolja (förbrukning 13 cl/tim), en ny lanternin och klassificerad som linsfyr med fast sken. Linsen hade anskaffats 1848 för Nordkosters fyr. År 1884 byttes den tvåvekiga lampnäbben för rovolja mot en trevekig lampnäbb för fotogen (förbrukning 45 cl/tim). En persiennapparat med urverk och lod (vikt 55,5 kg) installerades 1901. Luxljus installerades 1909 och som reservlampa fanns en trevekig fotogenlampa vilken kom från Gotska Sandön. Urverket byttes år 1928 mot ett nytt och samtidigt imstallerades en ny intermittentapparat. Allt togs bort 1943 då Dalénljus med 2 klippapparater installerades (förbrukning 25,85 l/tim) och fyren fick en 2:a ordn. (1400 mm) lins (5 fack á 60°) med färgade sektorer. Denna lins hade monterats ned från Landsort 1938.

År 1890 monterades en bifyr med en 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk trumlins 30° med katadioptrisk krona (6 ringar) och krans (3 ringar) samt en tvåvekig fotogenlampa (förbrukning 20 cl/tim). Bifyren visande fast rött sken över Storgrundet. År 1896 utbyttes denna lins mot en likadan men med 50° omfattning. År 1943 fick bifyren AGA ljus (förbrukning pilotlåga 0,4 l/ tim + drift 7,5 l/tim). Bifyrens funktion inkluderades senare i den ombyggda huvudfyren.

Besök även öns gamla fiskekapell från 1638 som är beläget i närheten av fyren.

Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 1935, fyren, förslag på ökat skydd, 3 hus

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Söderhamnsleden

Här finns fyrarna:

Laddar karta ...


Jfr Bottenhavet, svenskt fyrväsende, täckt stenkolsfyr, fyroptik, mistsignal, Lux-ljus, dalén-ljus, AGA-ljus, intermittenshylsa, klippapparat, optiska signalanordningar, bifyr, Agö, Eggegrund