Fyr
fyr kallas aktiva anordningar som ger vägledning för sjöfart och luftfart.
- Signal (ljus, ljud, radio) anordnat för att vara till ledning.
- Byggnad eller en konstruktion och liknande för att bära upp fyrljuset (fyrbyggnad, fyrtorn, fyrbåk).
Signalerna kan vara optiska, se fyrinrättningar nedan, akustiska, se mistsignal, eller radiovågor, se radiofyr.
Radiofyrar kan användas för pejling av enskild fyr eller ingå i speciella system för positionsbestämning.
Fyrinrättningar
För sjöfart anordnade optiska fyrinrättningar utgörs av
- fyrar,
- fyrskepp,
- lysbojar och lysprickar.
Ett flertal av dessa var även utrustade med akustisk signal (mistsignal). Därutöver finns radiofyrar.
Fyrar är fasta sjömärken och finns av olika slag. De indelas i
- kustfyr- eller angöringsfyr, vilka står i havsbandet och har större ljusstyrka än andra fyrar.
- Ledfyr tjänar till att leda navigatören i skärgårdsinlopp, farleder och hamnar.
- Varningsfyr markerar farligt område.
- Hamnfyr markerar farled till eller i hamn.
- Kantmarkering anger gräns för farled.
- Det finns även fiskefyrar och militärledsfyrar.
- Postfyr som drevs av Generalpoststyrelsen, se Grislehamns postfyr.
- Samma fyr kan samtidigt tillhöra flera av dessa kategorier.
Kustfyrarnas lysvidd anges i sjökortet i nautiska mil med ett tal invid fyren.
Fyrskepp eller kassunfyrar underlättar angöringen vid infartsleder till viktiga skärgårdsområden eller hamnar.
Lysbojar och lysprickar är flytande sjömärken.
Ledfyrar lyser som regel i sektorer, lysvinklar, varvid regeln är att vitt sken leder klart i farleden, och att man vid gång mot fyren har grön sektor om styrbord och röd om babord. Fyrsektorerna och deras färg är angivna i sjökortet.
En speciell sort av ledfyr är ensfyrarna som bildar en enslinje.
Dessutom finns ljusstarka flygfyrar samt för luftfarten anordnade hindervarningsljus.
Jfr fyrljus, fyroptik, fyrkaraktär, fyrskepp, kassunfyr, sjökort, ensfyr, mistsignal, radiofyr, Decca Navigator, GPS, D-GPS, LORAN, Consol, flygfyr, postfyr, hamnfyr.