Gellerstedt: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Maskaron.jpg|95px|left|border]]
[[Fil:Albert Teodor Gellerstedt.jpg|thumb|200px]]
[[Fil:Albert Teodor Gellerstedt.jpg|thumb|200px]]


Rad 13: Rad 14:
* 1862-1864 gjorde han en utlandsresa till Frankrike och Italien för att studera arkitektur och med speciell inriktning på konstruktioner i det nya byggmaterialet järn, vilket skulle komma till användning för fyrar.  
* 1862-1864 gjorde han en utlandsresa till Frankrike och Italien för att studera arkitektur och med speciell inriktning på konstruktioner i det nya byggmaterialet järn, vilket skulle komma till användning för fyrar.  
* 1864 anställdes han som fyringenjör på [[Fyringenjörskontoret]].  
* 1864 anställdes han som fyringenjör på [[Fyringenjörskontoret]].  


== Konsten ==
== Konsten ==
Rad 20: Rad 20:
* 1881-1891 var han sekreterare vid Konstakademien.  
* 1881-1891 var han sekreterare vid Konstakademien.  
* 1897-1904 var han överintendent.
* 1897-1904 var han överintendent.


'''A T Gellerstedt har signerat ritningarna för bland annat följande fyrar'''
'''A T Gellerstedt har signerat ritningarna för bland annat följande fyrar'''

Versionen från 24 mars 2014 kl. 21.41

Maskaron.jpg
Albert Teodor Gellerstedt.jpg

Gellerstedt, Albert Theodor (1836-1914), fyrbyggare och arkitekt, konstnär och diktare.

Under ledning av Nils Gustaf von Heidenstam ledde C F Carlsson, Carl Sandell och A T Gellerstedt utbyggnaden av de svenska fyrarna under 1850- och 1860-talen.

Han blev en mycket produktiv grafiker och akvarellmålare. Hans verk finns samlade på Nordiska Museet i Stockholm.

  • Sedan 1850 hade han under ledning av Sandell deltagit vid några fyrbyggen och därigenom erhållit praktik. Gellerstedt var släkting till Sandell.
  • 1852-1860 studerade han vid Konstakademien.
  • 1859 anställdes han vid Lotsverket, som tillfälligt ritbiträde på Fyringenjörskontoret.
  • 1860 blev han konduktör vid Överintendentsämbetet.
  • 1862-1864 gjorde han en utlandsresa till Frankrike och Italien för att studera arkitektur och med speciell inriktning på konstruktioner i det nya byggmaterialet järn, vilket skulle komma till användning för fyrar.
  • 1864 anställdes han som fyringenjör på Fyringenjörskontoret.

Konsten

  • 1876 blev han lärare i Sveriges första moderna etsningsskola. För honom studerade bl a Anders Zorn.
  • 1877 erhöll han tjänst som professor i arkitektur vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
  • 1881-1891 var han sekreterare vid Konstakademien.
  • 1897-1904 var han överintendent.

A T Gellerstedt har signerat ritningarna för bland annat följande fyrar

  • 1863 Sandhammarens fyrar. Båda 29 m höga "öppet pelartorn i järn", linsfyrar.
  • 1865 Grimskär. Ett i trä fristående cirka 9 m högt åttakantigt torn med linsapparat.
  • 1866 Isboudd. Ett i trä kombinerat fyr och boningshus med lykta på gaveln.
  • 1866 Ystad övre, ett i järn nytt inre torn, åttakantigt, med lanternin och lins. Tornet monterades ihop i Ystad och fördes på räls till sin stationering, som man förberett med skruvpålsgrund, där det sedan förankrades.
  • 1867 Faludden. Ett i järn cirka 11 m högt tiokantigt i rött målat fyrtorn försett med lanternin, linsfyr.
  • 1867 Gotska Sandön. Ett ytterligare boningshus. Tillverkat av snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg.
  • 1869 Hanö. Ett i trä kombinerat fyr och boningshus med sammanbyggt åttakantigt torn med lanternin och lins
  • 1870 Söderstjärna. Detaljritningar till ett i järn cirka 7,5 m högt åttakantigt fyrtorn med lanternin, linsfyr.
  • 1870 Utklippan. Ett "öppet pelartorn i järn", linsfyr.
  • 1871 Kapelludden (Ölands östra). 32 m högt "öppet pelartorn i järn", linsfyr.
  • 1872 När. Ett i järn cirka 16 m högt runt koniskt torn med lanternin och lins.
  • 1873 Västergarns utholme. Ett i järn 12 m högt åttakantigt fyrtorn, med lanternin samt spegelapparat.


Jfr arkitekt, Fyringenjörskontoret, N G von Heidenstam, C F Carlsson, C Sandell, ovanstående namn på fyrplats.