Gellerstedt: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Maskaron.jpg|95px|left|border]] | |||
[[Fil:Albert Teodor Gellerstedt.jpg|thumb|200px]] | [[Fil:Albert Teodor Gellerstedt.jpg|thumb|200px]] | ||
Rad 13: | Rad 14: | ||
* 1862-1864 gjorde han en utlandsresa till Frankrike och Italien för att studera arkitektur och med speciell inriktning på konstruktioner i det nya byggmaterialet järn, vilket skulle komma till användning för fyrar. | * 1862-1864 gjorde han en utlandsresa till Frankrike och Italien för att studera arkitektur och med speciell inriktning på konstruktioner i det nya byggmaterialet järn, vilket skulle komma till användning för fyrar. | ||
* 1864 anställdes han som fyringenjör på [[Fyringenjörskontoret]]. | * 1864 anställdes han som fyringenjör på [[Fyringenjörskontoret]]. | ||
== Konsten == | == Konsten == | ||
Rad 20: | Rad 20: | ||
* 1881-1891 var han sekreterare vid Konstakademien. | * 1881-1891 var han sekreterare vid Konstakademien. | ||
* 1897-1904 var han överintendent. | * 1897-1904 var han överintendent. | ||
'''A T Gellerstedt har signerat ritningarna för bland annat följande fyrar''' | '''A T Gellerstedt har signerat ritningarna för bland annat följande fyrar''' |
Versionen från 24 mars 2014 kl. 21.41
Gellerstedt, Albert Theodor (1836-1914), fyrbyggare och arkitekt, konstnär och diktare.
Under ledning av Nils Gustaf von Heidenstam ledde C F Carlsson, Carl Sandell och A T Gellerstedt utbyggnaden av de svenska fyrarna under 1850- och 1860-talen.
Han blev en mycket produktiv grafiker och akvarellmålare. Hans verk finns samlade på Nordiska Museet i Stockholm.
- Sedan 1850 hade han under ledning av Sandell deltagit vid några fyrbyggen och därigenom erhållit praktik. Gellerstedt var släkting till Sandell.
- 1852-1860 studerade han vid Konstakademien.
- 1859 anställdes han vid Lotsverket, som tillfälligt ritbiträde på Fyringenjörskontoret.
- 1860 blev han konduktör vid Överintendentsämbetet.
- 1862-1864 gjorde han en utlandsresa till Frankrike och Italien för att studera arkitektur och med speciell inriktning på konstruktioner i det nya byggmaterialet järn, vilket skulle komma till användning för fyrar.
- 1864 anställdes han som fyringenjör på Fyringenjörskontoret.
Konsten
- 1876 blev han lärare i Sveriges första moderna etsningsskola. För honom studerade bl a Anders Zorn.
- 1877 erhöll han tjänst som professor i arkitektur vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
- 1881-1891 var han sekreterare vid Konstakademien.
- 1897-1904 var han överintendent.
A T Gellerstedt har signerat ritningarna för bland annat följande fyrar
- 1863 Sandhammarens fyrar. Båda 29 m höga "öppet pelartorn i järn", linsfyrar.
- 1865 Grimskär. Ett i trä fristående cirka 9 m högt åttakantigt torn med linsapparat.
- 1866 Isboudd. Ett i trä kombinerat fyr och boningshus med lykta på gaveln.
- 1866 Ystad övre, ett i järn nytt inre torn, åttakantigt, med lanternin och lins. Tornet monterades ihop i Ystad och fördes på räls till sin stationering, som man förberett med skruvpålsgrund, där det sedan förankrades.
- 1867 Faludden. Ett i järn cirka 11 m högt tiokantigt i rött målat fyrtorn försett med lanternin, linsfyr.
- 1867 Gotska Sandön. Ett ytterligare boningshus. Tillverkat av snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg.
- 1869 Hanö. Ett i trä kombinerat fyr och boningshus med sammanbyggt åttakantigt torn med lanternin och lins
- 1870 Söderstjärna. Detaljritningar till ett i järn cirka 7,5 m högt åttakantigt fyrtorn med lanternin, linsfyr.
- 1870 Utklippan. Ett "öppet pelartorn i järn", linsfyr.
- 1871 Kapelludden (Ölands östra). 32 m högt "öppet pelartorn i järn", linsfyr.
- 1872 När. Ett i järn cirka 16 m högt runt koniskt torn med lanternin och lins.
- 1873 Västergarns utholme. Ett i järn 12 m högt åttakantigt fyrtorn, med lanternin samt spegelapparat.
Jfr arkitekt, Fyringenjörskontoret, N G von Heidenstam, C F Carlsson, C Sandell, ovanstående namn på fyrplats.