Arkitekt

arkitekt, person som gett yttre och inre form till en byggnad, t ex en fyr.

En del av dessa personer har utbildats som arkitekter i byggnadskonst, andra som ingenjörer i teknik.

Ett flertal personer har under årens lopp utformat de svenska fyrarna. Lista sorterad efter efternamn:

Adelcrantz Carl Fredrik (1716-1796), arkitekt

• 1768 Grönskär. Stentorn med åttasidig sockel, öppen koleld.
• 1770 Spårö båk.
• 1782 Holmögadd: vippfyr (spira med järnarm). Vid lugnt väder placerades en ljuslykta på armen, vid hårt väder en stenkolsgryta.

Bandel Stig

• 1956 Björn, ny fyr med runt torn i betong, 25 m högt, med åttakantig fyrkur med lins.

Byström J T

• 1838-1839 Djursten. Nytt fyrtorn i sten. Det gamla tornet revs. Stenen återanvändes till det nya som var runt cirka 15 m högt med lanternin för spegelapparat.
• 1839 Utklippan. En i sten och med tjocka murar kvadratisk byggnad i två våningar. I två diagonalt placerade hörn uppfördes var sitt runt torn. Det västra försett med en optisk telegraf för signalering med Karlskrona. Det östra försett med lanternin innehållande en fyrapparat med speglar och rovoljelampor.
• 1846 Fårö. Ett i sten cirka 30 m högt runt torn med lanternin och spegelapparat.
• 1843 Morups Tånge. Ett i sten cirka 28 m högt torn planerat för spegelfyrapparat, men försett med lanternin för fyrapparat med 2:a ordningens lins.
• 1845 Ölands Norra Udde. Ett i kalksten runt, 27 m högt vitputsat torn. Lanterninen innehöll oljelampa med 3:e ordningens lins.
• 1846 Hoburg. Ett i kalksten runt, 21 m högt torn med omgående spegelapparat.

Carlsson C F, fyringenjör

• 1851 Grimskär. Ett kombinerat fyr och boningshus med på taket lanternin, sideralsken med oljelampa.
• 1852 Fjuk. Ett i trä cirka 15 m högt koniskt torn, med lanternin för sideralspegel.
• 1852 Hjortens udde. Ett i trä cirka 15 m högt koniskt torn, med lanternin för sideralspegel.
• 1859 Björn. Fyrtorn på boningshus samt fristående torn i trä.
• 1859 Bjuröklubb. Fyrtorn av tegel, 7,5 meter högt.
• 1860 Agö. Fyrtorn på boningshus
• 1862 Eggegrund. Ett cirka 12 m högt sexkantigt, spånklätt trätorn med lanternin med siderallampa.

Carlsson Hilmer, förste fyringenjör

• 1915-1916 ledde han byggandet av Understens nya fyr. Ett 39 meter högt torn i betong.
• 1917-1918 ledde han arbetet med att på Östergarn anlägga en komplett fyrplats med fyrtorn, bostadshus och övriga byggnader. Tornet i betong var 29 m högt.
• 1927 Lungö, ny fyr i betong
• 1934 Garpen, ny fyr i betong
• 1939 Gotska Sandön, skolhus för lotsbarnskolan
• 1945 Lilleland. Kassunfyr, förtillverkad i betong på land, färdiggjuten på plats, linsfyr.
• 1946 Nidingen. Ett i betong 24 m högt torn, linsfyr.
• 1947 Utgrunden. Kassunfyr, förtillverkad i betong på land, färdiggjuten på plats, linsfyr.

Han upprättade även ritningar, situationsplaner och en mängd kartor över landets fyrplatser. Han bedrev även forskning och skrev fyrhistoria.

1946 kom han ut med boken "Nidingen – Sveriges första fyrplats".

Clason Isak Gustaf (1856-1930), arkitekt

• 1893 Garpen. Tornet i tegel byggdes cirka 27 m högt. Sockeln med kvadratisk bas byggdes i granit. Tornet övergick ett par meter över marken till åttasidig form och kröntes av en altan med rund lanternin, påminnande om Vinga fyrtorn.

Cronstedt (1709-1779), arkitekt

• 1767 Djursten: Ett massivt, i basen kvadratiskt, 6,5 m högt stentorn, avsmalnande mot altanen på toppen, vilken var försedd med öppen stenkolsgryta. Upp till altanen ledde en stege i trä.
• 1785 Ölands Södra Udde. Cylindriskt torn i kalksten 40 m högt med öppen stenkolsgryta.

Dahlander (1862-1951), arkitekt

• 1898 Kullen. Torn i granit 15 meter högt med lanternin och lins.

Eckerman J P

• 1757 Korsö. Ett i sten cirka 23 m högt torn försett med spegelapparat.

Frost Rickard, fyringenjör

• 1934 ny fyr på Garpen. Ett i betong cirka 27 m högt runt torn med lanternin och lins.

• Har skrivit: Moderna svenska fyrar, uppförda på havsbottnen. Överfyringenjör Rikard V Frost, Stockholm Ur Teknisk Tidskrift 21 december 1946.

Gellerstedt A T (1836-1914), fyringenjör, arkitekt

• 1862 Häradskär. Ett i järn 29 meter högt "öppet pelartorn av järn".
• 1863 Sandhammarens fyrar. Båda 29 m höga "öppet pelartorn i järn", linsfyrar.
• 1865 Grimskär. Ett i trä fristående cirka 9 m högt åttakantigt torn med linsapparat.
• 1866 Isboudd (=Ispe udde). Ett i trä kombinerat fyr och boningshus med lykta på gaveln.
• 1866 Ystad övre. Ett i järn åttakantigt torn, med lanternin och lins. Tornet monterades ihop i Ystad och fördes på räls till sin stationering, som man förberett med skruvpålsgrund, där det sedan förankrades.
• 1867 Femörehuvud. Ett i trä kombinerat fyr- och boningshus med lykta och sideralspegel på gaveln.
• 1867 Faludden. Ett i järn cirka 11 m högt tiokantigt fyrtorn försett med lanternin, linsfyr.
• 1869 Hanö. Ett i trä kombinerat fyr och boningshus med sammanbyggt åttakantigt torn med lanternin och lins
• 1870 Söderstjärna. Detaljritningar till ett i järn cirka 7,5 m högt åttakantigt fyrtorn med lanternin, linsfyr.
• 1870 Utklippan. Ett "öppet pelartorn i järn", dvs en "Heidenstamare", linsfyr.
• 1871 Kapelludden (Ölands östra). 32 m högt "öppet pelartorn i järn", linsfyr.
• 1872 När. Ett i järn cirka 16 m högt runt koniskt torn med lanternin och lins.
• 1873 Västergarns utholme. Ett i järn 12 m högt åttakantigt fyrtorn, med lanternin samt spegelapparat.

1891 flyttades tornet till Storkläppen. 1894 flyttades tornet till Viskär (Arkö inre).

Gellerstad, Robert (1905-1964), fyringenjör

• 1951 fick ta över ansvaret att färdigställa bygget av kassunfyren Ölands Södra Grund.
• 1950-talet förslag till flyttbara kassunfyrar för Flintrännan.
• 1957 patent på metoden att bygga teleskopfyr.

Gerss, J W (1784-1844), arkitekt

• 1820 Svartklubben. Ett i gråsten cirka 12 m högt cylindriskt torn "i enlighet med Löwenörns princip".

Getrén Gustaf, fyringenjör

• 1918 Östergarn. Ett i betong cirka 30 m högt runt torn med lanternin, linsfyr.

Hårleman Carl (1700-1753), arkitekt

• 1740 Örskär. Tornet i gråsten cirka 33 m högt med sexkantig bas övergick efter cirka halva höjden till cylindrisk form och kröntes av en altan med lanternin för spegelapparat.

Höjer Gustaf Erik, överfyringenjör

• 1867 Bokö. Ett i trä kombinerat fyr- och boningshus med lanternin på långsidan.
• 1869 Simpnäsklubb. Ett i trä kombinerat fyr- och boningshus med på taket lanternin med sideralsken.
• 1871 Skag. Ett 17,5 m högt "öppet pelartorn i järn", dvs en "Heidenstamare", spegelfyrapparat.
• 1871 Rödkallen. Ett 21,5 m högt "öppet pelartorn i järn", dvs en "Heidenstamare", spegelfyrapparat.
• 1872 När. Ett i järn cirka 16 m högt runt koniskt torn med lanternin och lins.
• 1874 Svenska Högarna. Ett 18,5 m högt "öppet pelartorn i järn", dvs en "Heidenstamare", linsfyr.
• 1882 Huvudskär. Ett i trä kombinerat fyr- och bostadshus med på taket lanternin med lins.
• 1883 Smygehuk. Ett i järn cirka 17 m högt runt koniskt torn med lanternin, linsfyr.
• 1884 Agö. Nytt fyrtorn i trä, vid gaveln mot sjön.

Höjer John (1849-1908), överfyringenjör

• 1886 Stora Karlsö. Ett i kalksten kombinerat fyr- och boningshus med lanternin, linsfyr.
• 1890 Hävringe. Ett i trä kombinerat fyr- och bostadshus med vid gaveln ett torn med lanternin, linsfyr.
• 1895 Stenkyrkehuk. Ett i järn cirka 15 m högt runt koniskt torn med lanternin, linsfyr.
• 1899 Helsingborg. Ett i rött tegel kombinerat fyr-, lots- och boningshus, linsfyr.
• 1903 Tjärven. Ett hus med källare och två våningar i granit och tegel, plant tak och lanternin. Våningarna kläddes med klinker, linsfyr.

Högström Gerhard, fyringenjör

• 1907 Fjärdgrund. Ett i betong runt torn, linsfyr.
• 1909 Högbonden. Ett i betong runt cirka 18 m högt torn, linsfyr.

Karlsson Emil, fyringenjör

• 1871 Skrivareklippan. Ett i järn 16,8 m högt tiokantigt fyrtorn försett med lanternin, linsfyr.
• 1882 Fjordskär. Ett i trä kombinerat fyr och boningshus.
• 1884 Hallands Väderö. Ett i järn 13 m högt runt koniskt torn med lanternin, linsfyr.
• 1885 Valö. Ett i trä kombinerat fyr- och boningshus.
• 1889 Vinga. Ett i huggen granit fyrkantigt 29 m högt torn med lanternin och lins.
• 1890 Haken. Ett i trä kombinerat fyr- och boningshus, linsfyr.
• 1890 Kråksundsgap. Ett i trä kombinerat fyr- och boningshus, flyttat från Husvik på Brännö, tillbyggt.

Kumlien Axel och Hjalmar, arkitekter

• 1878 Malmö inre. Ett i järn cirka 20 m högt åttakantigt torn, ståendes på en åttakantig sockel av granit och gult eldfast tegel.

Lindberg L Fr, fyringenjör

• 1870 Söderstjärna. Ett i järn cirka 7,5 m högt åttakantigt fyrtorn försett med lanternin, linsfyr.
• 1871 Tylö. Ett i järn 13 m högt tiokantigt fyrtorn försett med lanternin, linsfyr.
• 1871 Ven (västra). Ett i trä kombinerat fyr och boningshus, linsfyr.
• 1884 Hallands Väderö. Byggnader.
• 1885 Stenkyrkehuk. Byggnader.
• 1886 Valö. Tillbyggnad av befintligt fyr och boningshus.
• 1887 Tärnö. Fyr- och vakthus med oljelykta.
• 1891 Ursholmen. Två i betong runda cirka 13 m höga torn, de första fyrarna i betong i Sverige.
• 1891 Svangen. Ett kombinerat fyr- och boningshus, linsfyr.
• 1893 Alen. Boningshus med lanternin.

Lundeberg Folke, fyringenjör

• 1916 Understen. Ett i betong cirka 39 m högt runt torn med lanternin, linsfyr.
• 1918 Östergarn (östra). Ett i betong cirka 30 m högt runt torn med lanternin, linsfyr.

Sandell Carl (18??-1874), fyringenjör

• 1846 Fårö. Ett i sten cirka 30 m högt runt torn med lanternin och spegelapparat.
• 1847 Ystad. Två fyrtorn i trä: ett på yttersta östra hamnpiren åttakantigt mindre torn med lanternin och sideralspegel samt ett åttakantigt större torn med lanternin och sideralspegel placerat längre in i hamnen.
• 1848 Understen. Ett i gråsten cirka 16 m högt runt torn med lanternin och spegelapparat.
• 1851 Stora Fjäderägg. Ett i tegel cirka 6 m högt runt torn med lanternin och spegelapparat.
• 1852 Fjuk och Hjortens udde. Bostadshus och uthus.
• 1854 Holmögadd. Ett i sten cirka 20,5 m högt runt torn med lanternin och spegelapparat.
• 1854 Vinga (norra tornet). Ett i tegel cirka 5-6 meter högt torn med lanternin och linsapparat.
• 1855 Svenska Högarna. Träbåk cirka 12 m hög med kvadratisk bas. Flyttad 1875 till Storkläppen.
• 1859 Brämön. Ett i tegel cirka 15 m högt runt torn, linsfyr.

Lindh Vilhelm och Sjöberg Axel, arkitekter

• 1906 Tistlarna. Ett i tre våningar kombinerat fyr- och maskinhus i tegel med platt tak och lanternin, linsfyr. Fasaderna kläddes med klinker.

Peterson Ludwig och Stenberg Ture, (arkitektbyrå i Stockholm)

• 1896 Bergudden. Torn av spånklätt trä, 18 m högt, linsfyr.
• 1896 Kråksundsgap. Ett i trä kombinerat fyr- och boningshus, flyttat från Stockholmsutställningen.

Steuer Johan Georg

• 1751 förslag till fyrbåk på Nidingen.
• 1760 Holmögadd. Vippfyr.

Tempelman Olof (1745-1816), arkitekt

• 1793 Falsterbo fyr. Ett i sten kombinerat fyr och boningshus, öppen kolfyr.

Wallenstrand C

• 1817 Östergarnsholm. Ett i kalksten cylindriskt torn för stenkolseldning inom lanterin "i enlighet med Löwenörns princip", dvs täckt stenkolsfyr.
• 1838 Storjungfrun. Ett i sten cylinderformat cirka 20 meter högt torn för fyring med stenkolseld "enligt Löwenörns princip".
• 1839 Söderarm. Ett i sten cylinderformat cirka 21 meter högt torn försett med lanternin och fyrapparat för omgående spegelfyr.
• 1841 Buskär. Kombinerat fyr- och boningshus i trä med lanternin på taket.
• 1841 Böttö. Samma ritning som för Buskär användes.
• 1841 Vinga (södra tornet). Ett i gråsten cirka 3-4 m högt cylindriskt torn. Sveriges första linsfyr.

Jfr ovanstående namn på person eller fyrplats, Flottans mekaniska kår, Fyringenjörskontoret, personal.