Vinga fyrplats
Vinga, svensk ö i havsbandet cirka 10 M väst Göteborg, yttre delen av inloppet till Göteborg och Göta älv. Kattegatt. Har gett namn till en båk, f.d. bemannad fyrplats och lotsstation samt Vinga fyrskeppsstation.
Här har Evert Taubes pappa varit fyrmästare. Vinga har med färje- och transocean trafik varit Sveriges kanske mest kända fyrplats. Ön var det sista av Sverige som emigranterna såg på sin långa resa.
Vinga fyr- och lotsplats. Foto Esbjörn Hillberg.
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Vinga fyr. Belägen i Styrsö socken av Göteborgs och Bohus län. Lyser västvart över Kattegatt samt tjänar som angöring till Göteborg. Postadress: Brännövik. Telegramadress: Rt. 2, Vinga.
Första fyren byggdes år 1854, den nuvarande år 1889 - 1890."
Vinga lotsplats, Brännö, se Brännö.
Båken
1606 på order av kung Karl IX uppförde slottsfogde Söfring Jönsson på Älvsborgs slott en båk i trä på Vinga.
Båkvaktare Torkel Smed anställdes för att sköta båken.
1644 brändes båken ner av stridsglada danskar. En ny båk byggdes upp igen.
1675 cirka uppfördes ett nytt rödmålat sjömärke, båk.
1720 cirka utbyttes sjömärket mot ett i trä pyramidformat utsiktstorn, som tjänstgjorde som träbåk.
I toppen satt en förgylld trätunna med svarta band.
Ur Underrättelser 1852: WINGA. Känningsbåk af trä, rödfärgad. Lat. N. 57°38'. Long. O. om Ferrö 29°46'3”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°36'18”.
Bygganden är belägen 50 alnar N.O.t.N.från WINGA fyrtorn (Nr 1), är uppförd i form af en pyramid med qvadratisk bas. Från dess topp uppgår en spir, hvarå ett kopparklot är anbragt. Denna båk, som är stående på ett 69 fot högt berg och har 82 fots höjd från grunden till toppen, synes på 3 à 4 mils afstånd samt är en ypperlig känning och rättelse för inloppet till Göteborg. Lotsarne uppassa utanför båken. Pl. XV.
1856 träffades båken av blixten och brann ner.
1857 uppfördes nuvarande cirka 24 m höga, pyramidformade, rödmålade båk, försedd med spira och ett klot klätt med koppar. Basen mäter cirka 11 x 11 m.
Napoleonkrigen
1800 upprättades en optisk telegraflinje mellan Göteborg (Nya varvet) och Carlstens fästning i Marstrand.
- På fästningen fanns sedan 1782 en fyr.
1805 cirka byggdes linjen ut till Vinga fyrplats.
1808-1812 hade den brittiske amiralen Saumarez Vinga Sand som årligen återkommande bas för sin flotta. Vinga Sand är ett område på insidan av ön Vinga.
- Den hade som huvuduppgift att skydda den omfattande smyghandeln med livsmedel till Storbritannien från skåne- och blekingekusten.
- Men även att ge stöd åt den svenska flottan mot den ryska i Östersjön.
1808, den 17 maj - 3 juli, låg 242 (!) brittiska örlogsfartyg till ankars vid Göteborgs inlopp.
- 10 000 brittiska soldater med hästar och kanoner erbjöds svenskarna som stöd. Ett erbjudande som Gustav IV Adolf avböjde.
1810 slöt Sverige fred med huvudfienden Frankrike och tvingades att acceptera kontinentalsystemet, Napoleons blockad mot England.
- De diplomatiska förbindelserna med England bröts. Smyghandeln med England fortsatte.
- Sverige tvingades att förklara krig mot Storbritannien. Smyghandeln fortsatte.
1812 led Napoleon sitt nederlag i Ryssland.
- Handelsblockaden mot England bröts.
- Den engelska flottan lämnade sin flottbas på Hanö. Handeln fortsatte.
Vinga fyrplats
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 754700 | C 0565 | N 57 38, O 11 36 | Fl(2) W 30s | 25 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1841 | 1890 | 1974 | 1974 | 29 | 46 |
Torn Nr 1 tändes
1840-1841 anlades fyrplatsen. Ett i gråsten cirka 3-4 m högt cylindriskt torn uppfördes (det södra tornet), försett med lanternin och 3:e ordningens trumlins, vilken visade vitt, fast sken.
- Lanternin och fyrapparat med lins tillverkades av Henry Lepaute i Paris. Ritat av C Wallenstrand. Detta var den första linsfyren i Sverige.
Original optik: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk trumlins 5 fack á 72° med folierad spegel ovanpå linsen, tvåvekig mekanisk oljelampa för rovolja.
- Denna lins, som var ett nytt påfund, hade 1832 på försök provats i Stockholmstrakten för att utvärdera lämpligheten för svenska förhållanden. Proven utföll väl varför man beslöt att sätta upp den i Vinga fyrtorn (Nr 1).
Enligt Underrättelse 1842
WINGA. Stillastående Lentille-fyr af 3:dje ordningen.
Lat. N. 57° 38'. Long. O. 29° 46'3"
Fyrtornet, som är beläget några hundra alnar ifrån Winga känningsbåk, är uppfördt af sten samt har 40 fots höjd ifrån grunden till takspetsen. Fyren tändes första gången i Nov. 1841. Fyrskenet är 100 fot öfver vattenytan och bör alltså i klart väder kunna synas på 3 1/2 till 4 mils afstånd. Utom detta torn och Winga-båken, finnas på ön några byggnader, men hvilka icke synas långt ifrån landet. Med pejling af denna fyr och Buskärs ledfyr kan sättas kurs för ankarsättning på Winga sand och Hakefjord. Winga är lotsstation för Götheborg och hamnarna derutmed.
Enligt Underrättelse 1848
"Winga. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.
Lat. N 57° 38'. Long. O. om Ferrö 29° 46'3". Long O. om Greenwichs meridian 11° 36'18"
Fyrtornet, som är beläget några hundra alnar ifrån Winga känningsbåk, är uppfördt af sten samt har 20 fots höjd från grunden till altanen. Fyren tändes första gången i November 1841. Fyrskenet är 90 fot öfver vattenytan och bör alltså i klart väder kunna synas på 3 1/2 à 4 mils afstånd. Utom detta fyrtorn och Winga-båken finnas på ön några andra byggnader, men hvilka icke synas långt ifrån landet. Med pejling af denna fyr och Buskärs ledfyr kan sättas kurs för ankarsättning på Winga sand. Se den om Böttö anförda anvisningen för inseglingen till ankarsättning i Winga sand och Hakefjord. Winga är lotsstation för Götheborg och hamnarne derutmed. "
Enligt Underrättelser 1852
WINGA. Stillastående Lentillefyr af 3:e ordningen.
Lat. N. 57°38'. Long. O. om Ferrö 29°46'3”. Long. O. om Greenwichs meridian 11°36'18”.
Fyrtornet, som är beläget 50 alnar S.W. t. S. från Winga känningsbåk, är uppfördt af sten i en rund form och är hvitrappadt samt har 20 fots höjd från grunden till altanen. Fyren tändes första gången den 15 November 1841. Fyrskenet är beläget 90 fot öfver vattenytan och bör alltså i klart väder kunna synas på 3 ½ mils afstånd och derutöfver. Utom detta fyrtorn och Wingabåken samt telegrafen finnas på ön några andra byggnader, men hvilka icke synas långt ifrån landet. Med pejling af denna fyr och Buskärs ledfyr kan sättas kurs för ankarsättning på Winga sand. Winga är lotsstation för Göteborg och hamnarne derutmed. Pl. V.
Anm. Se den om Böttö anförda anvisning för inseglingen till ankarsättning på Winga sand och Hakefjord.
Torn Nr 2
1854 uppfördes ett andra fyrtorn (det norra tornet) på Vinga för att undvika risk för förväxling med sken från andra fyrplatser. Tornet i tegel byggdes cirka 5-6 m högt cylindriskt och försågs med lanternin med 4:e ordningens lins med två omgående planlinser. Ritat av C Sandell.
- Linsen av 4:e ordningen var en dioptrisk trumlins med 4 fack à 90°, catadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar). Runt linsen roterade 2 dioptriska planlinser, vilket gav karaktären "fast sken med blänk". Det var en så kallad lentilleapparat.
- Vinga var i och med torn 2 en dubbelfyr.
1863 utbyttes i de den södra fyren (Nr 1) folierad spegel mot en catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar).
1868 uppfördes en signalställning för fyrfartygen i Öresund.
1869 erhöll fyrplatsen två mistsignalkanoner samt uppfördes ett nytt boningshus tillverkat av snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg.
1870 uppfördes en mistsignal driven av varmluft alstrad av maskin.
Enligt Beskrifning 1872
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”2:ne linsfyrar, den södra (Nr 1) med fast sken, den norra (Nr 2) med fast sken med blänk. Lat. N. 57° 38’,1. Long. O. 11° 36’,3.
- Fyrapparaten: den södra: 3:dje ordningens lins-, den norra: 4:de ordningens lins-.
- Tornets höjd från grund: det södra 41 fot (12,3 m), det norra 37 fot (11,1 m).
- Fyrtornen: av sten, det södra vitt, det norra ljusgult.
- Fyrljusens höjd över vattenytan: omkring 90 fot (27 m).
- Lysvidd: 14 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 60 fot (18 m).
- Lysfält: runtom horisonten, med undantag enligt nedan.
På högsta delen av Vinga skär, utanför inloppet till Göteborg, finns en 82 fot hög rödmålad båk i pyramidform, som av staden underhålls. På ömse sidor om denna båk står de lägre fyrtornen av sten, i riktning NO ½ N och SV ½ S 400 fot från varandra. Den i södra tornet befintliga linsapparaten är av 3:dje ordningen med fast sken. Den i norra tornet är av 4:de ordningen med 2 omgående linser, som var 3:dje minut frambringar blänkar av några sekunders varaktighet, föregångna och efterföljda av korta förmörkelser. Båda fyrarna lyser runtom horisonten, men skyms till någon del av båken: den norra i SV och den södra i NNV därifrån. Öster om tornen ligger fyrbetjänings- och lotsbyggnader, alla rödmålade, samt en optisk telegraf.
Väster om och nedanför tornen ligger en mindre byggnad, som innesluter drivapparaten för en genom byggnadens tak uppgående mistlur, vilken under disigt väder och tjocka sättes i verksamhet, och då under varje minut ett eller tvenne starka skärande ljud av omkring 5 sekunders varaktighet vardera, vilka i stillt och labert väder bör höras på 4 till 6 minuters avstånd. På platsen finns ävenledes signalkanoner, varmed besvaras skott eller annan ljudsignal, som i tjocka hörs från i närheten varande fartyg. Svaren ges med tvenne tätt på varandra följande skott.
I närheten av båken finns en signalställning, bestående av en upprätt stående spira med horisontell rå, för tillkännagivande om något eller några av fyrfartygen Trindelen, Kobbergrundet och Knoben i Kattegatt eller Svinbådan i Öresund av isgång eller annan orsak lämnat sina stationer.
- a) En kula, hissad på spiran över rån, betyder att fyrfartyget Trindelen ej är på sin station;
- b) 2 kulor, hissade under norra rånocken, betyder att fyrfartyget Kobbergrundet ej är på sin station;
- c) En kula, hissad under samma råarms mitt, betyder att fyrfartyget Knoben ej är på sin station;
- d) 2 koner, hissade med spetsarna mot varandra under södra rånocken, betyder att fyrfartyget Svinbådan ej är på sin station.
Signalkulorna är vita och konerna vita med svarta bälten. Utanför i sjön och på Vinga skär passar lotsar upp för farleder till Göteborg och kringliggande ankarsättningar. Fyren i södra tornet tändes första gången 1841. Norra tornet uppfördes 1854 och däri varande fyr tändes samma år.”
1881 ombyggdes signalställningen för fyrfartygen i Öresund.
1881 utbyttes rovoljelamporna i resp torn mot fotogenlampa med veke samt uppfördes två ensfyrar för den västra hamnen för i första hand lotsbåtarna.
1882 flyttades signalställningen åt väster, uppfördes på båken en signalställning om ishinder samt uppfördes ny telegrafstation med kabel till fastlandet (byggnaden tillverkad av Bark & Warburg).
1883 uppfördes i tegel ett mistmaskinhus för att ersätta det som brunnit ner.
Misttrumpeten på Vinga. Den drevs med tryckluft och utbyttes 1898 mot en mistsirén. Kompressorn på Vinga från 1891. Foto Lotsverket
Torn Nr 3
1889-1890 uppfördes ett nytt 29 m högt fyrtorn (= det nuvarande), försett med lanternin och 1:a ordningens omgående planlins. Den centrala delen med torntrappa, krön och altan gjöts i betong av Skånska Cementgjuteriet. Tornet kläddes med porfyrit bruten på Vinga. Järntrappor, fönster, dörrar och bjälklag tillverkades av Eriksbergs Mekaniska Verkstad. Lanterninen tillverkades av Göteborgs Mekaniska Verkstad (Götaverken). Ritat av Emil Karlsson.
- Linsen av 1:a ordningen (1840 mm Ø) var en dioptrisk planlins med 16 fack à 22,5°, omgående, tillverkad 1890 av F. Barbier & Cie i Paris. Fotogenlampa.
- De två gamla fyrarna släcktes. Vinga var inte längre en dubbelfyr.
- Den norra fyren (Nr 2) från 1854 revs. Linsen flyttades samma år till fyrplatsen Hävringe.
- Den södra fyren (Nr 1) användes som fotogenbod.
1891 byggdes ett skjul för mistsignalkanonerna.
1892 byggdes en ny signalställning.
1896 uppfördes två ensfyrar för ledning till Böttö.
- Fyrarna utgjordes av lykta på träställning.
1898 utbyttes misttrumpeten mot mistsirén samt utbyttes ensfyrarna till Böttö mot två fyrkurer innehållande fotogenlampa och parabolisk spegel.
1904 erhöll fyrplatsen en mistsignalkanon "av kommendör Engströms konstruktion" med tillhörande kanonhus
- Dessa kom från Pater Noster.
1908 nedmonterades fyr-och boningshuset på Fjordskär och återuppfördes som lotsbostad på Vinga.
Lux-ljus
1907 utbyttes fotogenlampan i den stora fyren mot Lux-ljus.
1911 ombyggdes den södra fyren till lotsutkik.
1912 flyttades signalställningen angående fyrskeppen.
Radiofyr
1921 anordnades den första cirkulära radiofyren i Sverige.
1926 flyttades till Valö fyrplats mistsignalkanonen "av kommendör Engströms konstruktion" med tillhörande kanonhus.
1929 utbyttes fotogenlampa i de västra (för hamnen) samt östra (till Böttö) ensfyrarna mot AGA-ljus. Den stora fyrens altan byggdes om.
1930 flyttades signalställningen angående fyrskeppen. En 15 m hög mast för issignaleringen uppfördes, cirka 40 syd om masten för den internationella signal- och telegrafstationen.
1931 borttogs signalställningen på båken samt flyttades signalställningen för fyrskeppssignaler.
1936 renoverades fyrlanterninen. Fyrens ljusstyrka: 100 000 Hefnerljus
1945 byggdes en ny båtslip.
Elektriskt ljus
1950 elektrifierades fyren. Glödlampan på 2000 W var den då starkaste fyrlampan i Sverige och gav fyren ljusstyrkan 1 300 000 Hefnerljus. Mistsirénen utbyttes med Nautofon. Den nedre ensfyren till Böttö utbyttes mot ett torn i betong samtidigt som båda ensfyrarna elektrifierades. Ett maskinhus anordnades för reservkraft.
1961 var fyrkaraktären Bx(2) 30 s 19 M. Ljusstyrka: 1 300 000 HK. Omgående lins med 2000 W glödlampa. Mistsignal: Nautofon 3 ljud 60 s (4 + 4 + 4 + 4 + 4 + 40).
1968 var tornet 29 m högt och grått. Omgående 1:a ordningens lins. Elektriskt ljus.
- Optisk karaktär: Bx(2) W 30 s 19 M. (1 + 7,5 + 1 + 20,5). Lyshöjd: 46 m. Ljusstyrka: W 960 000 cd. Fyrskenet är försvagat (till cirka 180 000 cd) i riktning cirka NO-SO från fyren.
- Akustisk karaktär: Nautofon 3 ljud var 60 s (4 + 4 + 4 + 4 + 4 + 40). Ljudet är riktat företrädesvis mot öppna sjön (från SO över V till N).
- Cirkulär radiofyr: RC .
- En kraftkabel är utlagd mellan SV delen av Fotö och NO delen av Vinga.
Mistsignal lyssna
Klicka här för att lyssna Vinga Nautofon Klicka här, 3 ljud var 60s: 4 + (4) + 4 + (4) + 4 + (40)
Klicka här för mera: Mistsignal ljud
Foto CL
Foto DT
Foto TK
Foto UV
Foto UV
Lotsbarnskola
1879-1909 hade Vinga lotsbarnskola. Lärare var: Elise Banck och Ida Andersson följd av Mariana Wounsch. Som skolsal användes ett hus för skolan samt som boningshus för lärarinnan.
- 1885-1888 Ida Andersson
- 1892-1896 Elise Banck
- 1897-1909 Mariana Wounsch
- 1879 Elise Banck, 80 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
- 1880-1884 ingen lotsbarnskola
- 1885 Ida Andersson, 73 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
- 1886 Ida Andersson, 73 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
- 1887 Ida Andersson, 73 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
- 1888 Ida Andersson, 73 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
- 1889-1891 ingen lotsbarnskola
- 1892 Elise Banck, 36 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
- 1893 Elise Banck, 68 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1894 (uppgift saknas)
- 1895 Elise Banck, 85 dagar, 10 elever varav 10 var lots-/fyrbarn
- 1896 Elise Banck, 77 dagar, 11 elever varav 9 var lots-/fyrbarn
- 1897 Mariana Wounsch, 72 dagar, 10 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
- 1898 Mariana Wounsch, 71 dagar, 11 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1899 Mariana Wounsch, 76 dagar, 10 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1900 Mariana Wounsch, 73 dagar, 8 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1901 Mariana Wounsch, 70 dagar, 8 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1902 Mariana Wounsch, 70 dagar, 9 elever varav 8 var lots-/fyrbarn
- 1903 Mariana Wounsch, 70 dagar, 9 elever varav 8 var lots-/fyrbarn
- 1904 Mariana Wounsch, 69 dagar, 10 elever varav 9 var lots-/fyrbarn
- 1905 Mariana Wounsch, 70 dagar, 7 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1906 Mariana Wounsch, 74 dagar, 8 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1907 Mariana Wounsch, 110 dagar, 3 elever varav 2 var lots-/fyrbarn
- 1908 Mariana Wounsch, 108 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1909 Mariana Wounsch, 115 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
1910 upphörde Vinga lotsbarnskola. Barnen gick sedan i den allmänna folkskolan.
Avbemanning och personal
1975 automatiserades fyren.
- Fyrplatsen avbemannades. Se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Vinga
Och sedan
2000 var tornet 29 m högt och grått.
Nuvarande optik: 1:a ordningen (1840 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och 17 inslipade dioptriska och catadioptriska ringar ovanför och nedanför, 16 fack á 22,5°, omgående, F.Barbier Cie år 1890, linshöjd 1590 mm. Fyrapparaten utrustad med glödlampa 2000 W. Sjökabel, reservkraft från dieselmotor.
Nuvarande fyrkaraktär: Fl(2) W 30 s 25,5 M. (1 + 7,5 + 1 + 20,5). Lyshöjd: 46,0 m.
3D-bilder ritade av Samuel Hedlund
Länkar
- Nedladdningsbar fyrbroschyr: Vinga fyrbroschyr 2022.
- Ur Blänket Nr 2011:2 Från Västergötlands inland till dess yttersta utpost i väster, Lars Wässing
- Ur Blänket Nr 2015:2 Kustbefästningar och fyrplatser, Lars A. Hansson
- Ur Blänket Nr 2016:4 Minnesanteckningar ur Ella Marias dagbok.pdf, Ella Maria Apelgren / Kerstin Rausverk
- Anna Sandell, Sjöfartsverket: Vinga Fyr - en kort historik, pdf 5,4MB
- Radioprogram 2015 Fyrar i väster: Del 3: Vinga
Klicka på länken: Vinga vänner Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, 2 Fb, sem.-vik. halva semestertiden |
| Klass | Fyrplats klass: I. Dyrortsgrupp: C. |
| Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 1:a ordningen. Mistsirén, 1 st. 20 hkr. och 1 st. 15 hkr. Bolinder-motorer. Grått, 29 m högt fyrtorn. Fyren anlagd år 1841. |
| Läge och natur | I Göteborgs skärgårds västra havsband. Skäret är delvis bevuxet med buskar och betesmark. |
| Bostäder | Fm 4 rum och kök, Fv och Fb 2 rum och kök vardera. Badrum i tvättstugan, för övrigt inga bekvämligheter. |
| Hamn | Medelgod. Trångt om utrymmet. Hamnen skall förbättras. |
| Kommunikationer | Tjänstebåt. Under normala förhållanden 2 resor till Göteborg och 2 resor till Brännö i månaden. För övrigt med lotsbåten vid hämtning av lotsar i Brännö. |
| Postanstalt | Brännövik. Väg dit: 5 dist.-min. samt 1 km landsväg å Brännö. |
| Handelsbod | Alla uppköp göras i Göteborg. Väg dit: 10 dist.-min. |
| Skola | Folkskola i Fotö och Brännö, 4 resp. 5 dist.-min. Högre skolor i Göteborg. |
| Övrigt | Platsen är tungarbetad på grund av långa transporter av förnödenheter för såväl fyren som privat. många besökanden under normala förhållanden. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Tre hus med totalt fyra lägenheter och vindsrum samt även ett antal lotshus. Fyra hus upplåtna med nyttjanderätt, ett till ”Winga Vänner”, två till Göteborgs Hamn AB och ett till Stena Line AB. |
| Ägare | SjöV (0771-630000) äger fyren och två bostadshus på f d lotsplatsen |
| Kontaktperson | Linnea Larsson 070 8868651. Winga Vänner 0703-666060, e-mail guidning@wingavanner.se, visar fyr/fyrplats och kan hyra ut övernattningsrum. Se även hemsida: www.wingavanner.se |
| Vägbeskrivning | Bilväg till fyren, som är belägen c:a 55 km SSO Skellefteå. Tag exempelvis av vid Önnesmark eller efter Lövånger om du kommer söderifrån på väg E4 och kör via Uttersjöbäcken mot fyren som finns längst ut på överst på kullen vid udden. En ramp för handikappade leder hela vägen upp till fyren från fyrbostaden |
| Övrigt | Vingas första fyr (södra), byggd 1841, var första linsfyren i Sverige. Den tändes 15 november, klassificerades som lentillefyr af 3:e ordn. och skenet syntes 3½ mil. Norra fyren byggdes 1854 (man fick en dubbelfyr) med en 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk trumlins 4 fack á 90° med katadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar) och 2 planlinser roterande omkring linsen samt envekig moderatörlampa för rovolja. År 1863 byttes folierade speglarna i 1841 års fyr mot katadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar). År 1881 ersattes fyrarnas lampor av tvåvekiga fotogenlampor med föränderlig bränsleyta.
När nuvarande fyr (ritad av Emil Karlsson) byggdes 1890 rev man 1854 års fyr (lanternin och lins till Hävringe) och släckte 1841 års fyr på vars fundament man senare byggde lotsutkik. Nuvarade fyrs originaloptik är kvar, först roterande på 8 koniska stålhjul som år 1946 byttes mot kullager. Fyren hade först en femvekig Denechaux fotogenlampa (yttervekens diameter 11 cm) som 1907 ersattes av luxljus (fotogenlampan reserv). Fyren elektrifierades 1948 (1000W lampa) men fick senare den då starkaste lampan (2000W) som installerats i Sverige. Ett sjömärke (båk) uppfördes på Vinga 1606 men brändes ner av danskar 1644. Ett nytt rödmålat sjömärke byggdes c:a 1650. Det ersattes ca 1710 av ett pyramidformat utkikstorn av trä och 1802 av en ny pyramidformad träbåk som träffades av åskan och brann ned 1856 men ersattes 1857 av nuvarande båk. En sk optisk telegraf användes 1839-1881. Den kunde avläsas med kikare från Nya Varvetoch bestod av en ställning med 10 rörliga ca 1 m kvadratiska luckor visande olika teckenkombinationer. |
| Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 1978, fyren och båken. Förslag om ökat byggnadsminne för hela ön. |
Vinga fyrskeppsstation
Vinga fyrskeppsstation, låg cirka 4 M S Vinga fyrplats. Klicka här för att få reda på mer
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se fyrarna i Våra fyrar 1944.
Göteborgs skärgård
Klicka här för att se fyrarna i Göteborgs skärgård.
Jfr Kattegatt, Västerhavet, svenskt fyrväsende, båk, fyroptik, folierad spegel, fast sken med blänk, mistsignal, Lux-ljus, lysvidd, radiofyr, radiopejl, optiska signalanordningar, fyrskepp, linspendel, kassunfyr, Trubaduren, Fladen, Saumarez, Göteborg.