Pater Noster

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök

Pater Noster, svensk f.d. bemannad fyrplats på Hamneskär 3 M VNV Marstrand, Kattegatt. Bemannad 1868-1977. Ersatt av kassunfyren Hätteberget.

Fyren Pater Noster fick en omfattande renovering då den lyftes från fyrplatsen, monterades isär, budgeten sprack då misärens omfattning insågs, en mecenat lyssnade på ett radioprogram, företaget Pharmadule-Emtunga tog sig an "skrothögen" och använde den som "dragspel" för svängningar i egen sysselsättning. I nyskick lyftes den åter på plats 2007. Idag kan man här få konferens, mat och logi. 
Gränsen mellan Skagerack och Kattegatt går genom den tänkta linjen Marstrand till Skagen
Erholmen karta ritad.jpg
(släckt).jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol kassfr.jpg Lur ritad.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Renoverad Pater Noster skiner ikapp med solen. Foto Leif Elsby
Utsmyckning inne i tornet. Foto E Hillberg
Pater Noster fyrtorn provmonterat på Söder Mälarstrand för leveranskontroll på Ludvigsbergs fabriksområde. Efter klartecken plockas delarna isär, skeppas till fyrplatsen och monteras. Samtida akvarell
Renoverad Pater Noster lyfts tillbaka. Under den hängande fyren syns maskinhuset för mistsignal och reservkraft. Foto Leif Elsby
Fyren och mistsignalhusetPater Noster. Foto Esbjörn Hillberg
Nyrenovarat torn Pater Noster åter på sin gamla plats på Hamneskär. Foto Leif Elsby
Pater Noster fr sjön. Foto Leif Elsby
Pater Noster 1922 examen i lotsbarnskolan. Arkiv Cornelius Nyström
Pater Noster fyr och vinddriven mistklocka 1891. Foto Lotsverket
Pater Noster lins och Lux-brännare. Arkiv Bertil Nilsson
Pater Noster boningshus 1936. Foto Lotsverket
Pater Noster fyren 1955. Foto Lotsverket
Pater Noster i storm
Pater Noster hamnen 1937. Foto Lotsverket
Pater Noster hamnen nya 1938. Foto Lotsverket
Pater Noster fyrby och hamn. Foto E Hillberg
Pater Noster fyr. Foto Lennart Hermansson
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
finns ej finns ej N 57 54, O 11 28 (occas) 20 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1868 1868 1964 1977 32 36


Före

Gränsen mellan Skagerack och Kattegatt anses gå genom en tänkt linje dragen mellan fyrarna Pater Noster resp Skagen på Jylland, Danmark.

Pater Noster ersatte fyren på Carlstens fästning på Marstrandsön.

  • Carlstens fyr ansågs vara för högt placerad.
  • Samtidigt som Pater Noster tändes 1 november 1868 så släcktes Carlstens fyr samt tändes en ledfyr för norra inloppet i Marstrand, Marstrands hamnfyr.

”Fyrtornet är uppfört på Hamneskär, en av de västligaste klipporna av Paternosterskären, NV från Marstrand.” Paternosterskären bildar ett för de sjöfarande ökänt "radband" sett från Marstrandsön.

Redan under 1720- och 1750- talen omnämndes i kungliga brev behovet av en fyr för att varna för Paternosterskären.

Fyren tändes

1867-1868 uppfördes fyrplatsen. Fyrtornet av järn var cirka 32 m högt och utgjordes av ett "öppet pelartorn i järn", dvs en "Heidenstammare", försedd med lanternin med oljelampa för rovolja och 1:a ordningens lins.

  • Fyrtornet tillverkades på Ludvigsbergs Mekaniska Verkstad (ingenjör Jacques Lamm). Den var galvaniserad och ett av de första större föremål i Sverige som fick en sådan rostskyddsbehandling. (Den första var troligen Måseskär).
  • Bebyggelsen bestod av ett boningshus, ritat av L Fr Lindberg, samt ekonomibyggnader, ritade av G E Höjer. I det tre lägenheter långa boningshuset innehade fyrmästaren två rum och kök samt ett mindre kontor. Fyrvaktaren och fyrbiträdet förfogade över var sin boyta med ett rum och kök.
  • Byggandet leddes på plats av N.G. von Heidenstam, vilken med familj bosatte sig på Hamneskär en kortare tid.

Original optik: 1:a ordningen (1840 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och 7 inslipade ringar, 16 fack á 22,5° samt catadioptrisk krona (18 ringar) och krans (8 ringar) på alla fack, Barbier & Fenestre, linshöjd 2.616 mm, omgående, på 10 metallhjul, omloppstid 3 min, urverk med lod (vikt 51 kg), fyrvekig moderatörlampa för rovolja.

1869 uppsattes en klockstapel med mistklocka. Klockan var gjuten av Johan A Beckman i Stockholm. Slagmekanismen till klockan drevs med vindkraft via en liten väderkvarn med två vingar.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående linsfyr med blänk. Lat. N 57° 53',8. Long O 11° 28',1.

  • Fyrapparaten: 1:a ordningens lins-.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 120 fot (36 m).
  • Fyrtornet: öppet pelartorn av järn, rött.
  • Lysvidd: 20 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 22 fot (6,6 m).
  • Lysfält: runtom horisonten.
  • Tornets höjd från grund: 108 fot (32,4 m).

Linsapparaten, av 1:sta ordningen, är omgående och visar inom varje 1 1/2 minut en mycket stark blänk, som varar 20 till 25 sekunder. Inom 1 à 1 1/2 mil synes mellan blänkarna ett svagare stadigt sken. Tornet är rödmålat; likaså de öster därom liggande boningshusen för fyrbetjäningen. Vid platsen finns en ringklocka, varmed under disigt väder och tjocka klämtning verkställes medelst en av vinden driven apparat eller för hand. Arbetena med fyrinrättningen utfördes 1867 och 1868 och sistnämnda år tändes fyren, då samtidigt den på Marstrands fästningstorn varande fyren släcktes, varemot vid östra sidan av inloppet till hamnen tändes där nu befintlig ledfyr."

Några bilder tagna av Sture Bj

792501SBj03Pater Noster.jpg 792501SBj01Pater Noster , 2002 .jpg 792501SBj02Pater Noster.jpg Paterno1.jpg PaterN1.jpg

Fotogenlampa

1887 utbyttes oljelampan för rovolja mot fotogenlampa med veke. Ljusstyrkan ökade till 56 000 Hefnerljus.

1897 erhöll fyrplatsen en mistsignalkanon "av kommendör Engströms konstruktion" med kanonhus och kruthus.

  • Vindkraften för drivning av mistklockan visade sig inte vara en lyckad lösning, klockan hördes dessutom inte särskilt långt.
  • Signalering med kanon mötte emellertid stor misstro och protest från lokalbefolkningen, som ansåg att knallarna störde fisket.

1900 flyttades mistklockan till Måsknuvs fyrplats, där den finns än i dag.

  • En båtkran uppsattes.

1904 utbyttes mistsignalkanonen "av kommendör Engströms konstruktion" mot en knallsignalapparat.

1906 flyttades kruthuset till Måseskär.

Lux-ljus

1907 utbyttes fotogenlampa med veke mot Lux-ljus. Fyrens ljusstyrka: 110 000 Hefnerljus. En bagarstuga uppfördes.

1920 erhöll fyrplatsen en cistern för fotogenbränslet.

1924 förbättrades stagningen av fyrtornet genom att diagonalstagen försågs med klämmor.

1932-1938 bedrevs lotsbarnskola på fyrplatsen.

1935 byggdes en ny båtslip.

1937 anlades en ny hamn på östra sidan av ön. Det var ett så kallat AK-arbete.

  • Fyrplatsen erhöll en ny båt och slip med handvinsch.

1942 båtkranen flyttades från västra till östra hamnen.

1945 utbyttes knallsignalapparaten mot tyfon med i ett nytt maskinhus motordriven kompressor.

  • Tyfonen var försedd med fyra pipor.

1947 försågs båtslipen med motordriven vinsch.

1949 förbättrades hamnen med en skyddsmur.

1950 installerades ett nytt maskineri för mistsignalen.

Elektriskt ljus

1953 erhöll fyren elektriskt ljus att användas i osiktigt väder som förstärkning till Lux-ljuset.

1961 var fyrkaraktären B 30 s 17 M. Ljusstyrka: 56 000 HK men vid tjocka 600 000 HK.

Avbemanning och personal

1964 drogs kraftkabel från Tjörn till Hamneskär.

  • Fyren elektrifierades och automatiserades.
  • Orginallinsen utbyttes mot en lins av 4:e ordningen (500 mm Ø).
  • Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Pater Noster

Och sedan

1968 var tornet målat rött.

  • Optisk karaktär: B W 15 s 16,5 M. Lyshöjd: 35,6 m. Ljusstyrka: W 120 000 cd.
  • Akustisk karaktär: Tyfon 1 långt och ett kort ljud var 60 s. (6 + 3 + 2 + 49). Mistsignalen var tvåtonig, dvs avgavs med två samtidiga toner (ca 210 Hz och ca 260 Hz).

1977 ersattes fyrplatsen av den nybyggda kassunfyren Hätteberget, placerad cirka 4 M väster om Marstrand.

  • Fyren Pater Noster släcktes 24 november samma dag som Hätteberget tändes.
  • Lampan i fyren släcktes emellertid inte då kommando om detta gavs från Norrköping.
  • Det visade sig att på grund av det dåliga vädret hade reservaggregatet för mistsignaleringen startat och försörjde fyren med ström.
  • En fyringenjör fick åka ut till Hamneskär och manuellt släcka fyren.
  • Sjöfartsverkets avsikt var sedan att fyren skulle rivas på samma sätt som den på Väderöbod, dvs genom att koppla en wire till en bogserbåt och ... .

1978 uppsattes på en ställning öster om fyren ett orienteringsljus.

1979 renoverades fyren bekostat av AMS. De av föreningen Rädda Pater Noster insamlade medlen kunde sparas till senare behov.

1989 renoverades fyren åter genom rostknackning och målning. Kostnad 1,5 MSEK, delvis bekostat av föreningen. Se riksdaler.

2002 monterades fyren loss och lyftes hängande i en stor pontonkran från Hamneskär till Rönnäng på Tjörn.

  • Fyren monterades ner bit för bit starkt angripen av gravrost.
  • Delarna flyttades senare till Uddevalla för att senare tas omhand av Pharmadule-Emtunga och dess underentreprenörer.

2007, senast, skall enligt planerna fyren åter vara på plats. Renoveringen har då kostat cirka 25 MSEK inklusive upprustning av fastigheterna.

2015, den 19 mars, meddelade Kulturdepartementet att Pater Noster blir statligt byggnadsminne.

Nuvarande optik: (nedmonterad)

Nuvarande karaktär: (släckt så när som på ett orienteringsljus).

3D-bilder ritade av Samuel Hedlund

Pater Noster Fyr 1.jpg Pater Noster Fyr 2.jpg Pater Noster Fyr 3.jpg Pater Noster Fyr 4.jpg Pater Noster Fyr 5.jpg Pater Noster Fyr 6.jpg

Bilder från renoveringen

Klicka här för bilder från renoveringen av fyren Pater Noster

Länkar

Klicka på länken: Hemsida

Klicka på youtubelänken: Pater Noster sätts åter på plats

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, Fv, Fb.
Klass Fyrplats klass: I. Enslighetsklass: II. Dyrortsgrupp: D.
Fyrinrättningen Fotogenglödljus, lins 1:a ordningen. Knallsignaler, knallsignalapparaten placerad i fyren. Rött 32 m högt nedtill öppet fyrtorn av järn. Fyrplatsen anlagd år 1868.
Läge och natur Litet c:a 300 m långt och 200 m brett kalt skär i Bohusläns skärgård 4 dist.-min. V Marstrand. Planteringsland: obetydligt.
Bostäder Fm 3 rum och kök, Fv och Fb vardera 2 rum och kök. Fm-bostaden försedd med vatten och avlopp, anordnat på bekostnad av bostadsinnehavare. I övrigt inga bekvämligheter.
Hamn Liten förhållandevis bra hamn, slip. Kran för lossning. Vattendjup i hamnen 1,8-1,9 m.
Kommunikationer Tjänstebåt, sommartid 4 resor i månaden, vintertid 3 resor i månaden till Marstrand. Ångbåts- och bussförbindelse Marstrand-Göteborg, 50 km.
Postanstalt Marstrand. Väg dit: över Marstrandsfjorden, 4 dist.-min.
Skola Folkskola Marstrand, realskola Göteborg eller Uddevalla, läroverk Göteborg.
Övrigt Dricksvatten = regnvatten, som samlas från taken. Vid hårt väder, oavsett riktningen, är hamnen omöjlig för in- eller utfart.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Ett bostadshus (8 dubbelrum, matsal och kök), bagarstuga (1 dubbelrum), uthus (möteslokal), kruthus fotogenbod, misthus och källare. Pensionatverksamhet (hotell-standard), kursgård och mat. Boka 0702-699339, www.paternosterlighthouse.com
Ägare Statens Fastighetsverk förvaltningsområde syd-väst, Göteborg, 08-696 7000
Kontaktperson Pater Nosters Vänner, www.paternoster-fyren.com
Vägbeskrivning Närmaste ort är Marstrand, avstånd 3 nm. Taxibåt från Marstrand (Ulf Elmqvist) tel 0708-309399, 0303-61822. Östra hamnen är liten men kan anlöpas av motorbåtar.
Övrigt Redan på 1750 talet planerades en fyr på Hamneskär i Pater Noster skärgården. I stället tändes 1782 en fyr på Carlstens fästning i Marstrand. Fyren blev världens första roterande spegelfyr (Jonas Norberg). År 1868 byggdes så en fyr på Hamneskär som då var Sveriges högsta Heidenstamfyr. År 1887 installerades en femvekig lampnäbb för fotogen i moderatörlampan och år 1907 luxljus med den gamla lampan som reserv. Ljusstyrkan ökade från 47.000 till 108.000 Heffnerljus. År 1964 byttes 1:a ordn. linsen mot en 4:e ordn.(500 mm) lins. Fyren släcktes 1977 och linsen togs därefter bort. En modern järnställning med en 220 mm pressad trumlins som orienteringsljus (100W 230V P-28) restes strax öster om den gamla fyrens plats. Efter att Heidenstammaren försommaren 2002 lossats från sitt fäste lyftes fyren den 30 juli ombord på en pråm och bogserades in till fastlandet. Den har sedan monterats ner i alla sina beståndsdelar, blästrats, förzinkats, reparerats, etc och återplacerades på sin plats 4 juli 2007.

Då fyren släcktes 1977 ersattes den av den 26 m höga moderna kassunfyren Hätteberget (nr. 792500, int.nr. C0489) belägen c:a 4 nm VSV Marstrand. År 1891 uppfördes invid fyren en klockstapel som drevs av en liten väderkvarn som gav mekanisk kraft till klockringningen. Som bekant är det ofta stiltje i samband med dimma och idén övergavs till förmån för skott från kanoner. Då sillfisket gick dåligt skyllde fiskarna detta på kanonskotten vid dimma. Det hela blev en regeringsfråga och det bestämdes att under sillfiskesäsong fick man ej använda kanon utan endast skjuta knallskott uppe på fyren (1904). Trots detta förblev sillfisket dåligt. Ett litet fyrmuseum finns i ett uthus.

Skydd enligt lag Föreslagen statligt byggnadsminne. Hamneskär och omgivande öar naturskyddade.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.


Jfr Skagerack, Kattegatt, Västerhavet, svenskt fyrväsende, Heidenstam, järnfyr, mistsignal, fyrlins, Lux-ljus, Carlstens fyr, Marstrands hamnfyr, Hätteberget